Olof Palme
Olof Palme var Sveriges statsminister under sammanlagt nästan 11 år. Han var känd framförallt för sitt internationella engagemang, men var i inrikespolitiken även en drivande kraft bakom till exempel det statliga studiestödet och den allmänna föräldraförsäkringen. Olof Palme sköts till döds den 28 februari 1986.
Olof Palme var Sveriges statsminister 1969-1976 och 1982-1986. Innan dess var han konsultativt statsråd 1963–65, kommunikationsminister 1965–67, ecklesiastikminister från september till december 1967 samt, i och med att Ecklesiastikdepartementet bytte namn till Utbildningsdepartementet, utbildningsminister 1968–69.
Redan innan han efterträdde Tage Erlander som statsminister var Olof Palme en drivande kraft bakom införandet av det statliga studiemedlet 1964. Som statsminister drev han bland annat igenom lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och lagen om en allmän föräldraförsäkring.
Men Olof Palme blev kanske allra mest känd för sin utrikespolitik. Han utmärkte sig bland annat för sina relationer med utvecklingsländer och sin skarpa kritik av USA:s krigföring i Vietnam.
Olof Palme sköts till döds på Sveavägen i Stockholm den 28 februari 1986.