UD:s och ambassadernas krisberedskap
Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna (ambassader och konsulat) har en god beredskap och rutiner för att hantera större kriser och katastrofer som kan drabba svenskar utomlands. Fokus har lagts på att bygga upp en flexibel organisation som snabbt kan aktiveras vid kris. Det finns alltid chefer och tjänstemän som har beredskap utanför kontorstid. UD är alltid nåbart genom UD:s konsulära jour (UD-jouren).
UD har i dag en organisation med en hög beredskap som snabbt kan aktivera ett krisarbete vid behov.
Viktiga kanaler vid en kris
Via UD:s och utlandsmyndigheternas kommunikationskanaler publiceras reseinformation. Vid en krissituation i ett land är det aktuell ambassads reseinformation på Sweden Abroad som är huvudkanal för informationen. Ambassadens information kan också följas via appen UD Resklar.
Larm och beredskap
När UD får information om en större händelse som kan påverka svenskar utomlands finns förberedda rutiner för vilka som ska informeras och hur UD och utlandsmyndigheterna ska arbeta i en kris.
Det finns en konsulär jour som är nåbar dygnet runt. UD-jouren är första ledet i en larmkedja av tjänstemän och chefer som har beredskap och som i sin tur kan göra bedömningar, fatta beslut och vid behov leda och starta en krisorganisation inom UD och berörda ambassader.
Alla ambassader har krisberedskapsplaner som beskriver de viktigaste åtgärderna och hur ambassaden ska arbeta i kris. Beredskapsplanerna testas genom övningar och uppdateras regelbundet.
Utbildning och övning
Varje år hålls utbildningar i beredskap och krishantering för personal som arbetar på UD och på utlandsmyndigheterna.
För att testa beredskapen på utlandsmyndigheterna arrangeras större krisberedskapsövningar på ambassaderna, ibland tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Ambassaderna håller även själva olika former av beredskapsövningar, ibland i nära samarbete med andra nordiska ambassader och även med andra EU-länder.
Beredskapsstyrkor och samarbeten
UD har personal som har fått extra utbildning och träning för att med kort varsel kunna förstärka UD eller utlandsmyndigheterna vid en större kris.
Genom samarbeten med andra myndigheter kan UD också snabbt få hjälp av personer med kompetens som inte finns inom departementet. Det handlar om personal som till exempel har kunskaper i sjukvård, logistik och krisstöd till barn och vuxna.
Nordiska länder och EU-länder kan hjälpa varandras medborgare i krissituationer. En svensk medborgare eller en person som är bosatt i Sverige kan därför i en större krissituation söka sig till ett annat lands ambassad om Sverige inte har ambassad på plats.
Snabbinsatsstyrkan
Snabbinsatsstyrkan är en konsulär insatsstyrka som består av UD-tjänstemän som kan skickas ut för att förstärka en utlandsmyndighet. De kan också representera Sverige på en plats där vi inte har en ambassad.
Beredskapsstyrkan
Beredskapsstyrkan består av medarbetare från UD och övriga Regeringskansliet som snabbt kan kallas in för att förstärka UD-jouren genom att ta emot samtal och förmedla information till allmänheten.
Stödstyrkan
Stödstyrkan består av cirka 250 personer med olika kompetens som kan åka till ett krisområde för att bistå svenskar på plats under ambassadens ledning. MSB är samordnande myndighet och sätter på uppdrag av UD ihop en grupp vars storlek bestäms utifrån de behov som finns på plats. De medarbetare som ingår i stödstyrkan kommer från MSB, Polisen, Socialstyrelsen, Rädda barnen, Röda Korset och Svenska kyrkan.
X