Sveriges elförsörjning

I veckan antog riksdagen en proposition med lagförslag som ska säkerställa att den svenska regleringen av Energimarknadsinspektionens oberoende uppfyller EU-rättens krav. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om kompletterade förordningsbestämmelser på naturgasområdet.

Regeringen har efter samråd med generaldirektör Per Eckemark, beslutat att han lämnar sitt nuvarande uppdrag och i stället blir generaldirektör i Regeringskansliet.

Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att stärka Sveriges beredskap för flytande drivmedel. Det ska ske genom att myndigheten tar fram och redovisar en handlingsplan för prioriterade åtgärder. Särskilt fokus ska vara på beredskapslagring och planering av ransonering av flytande drivmedel.

För att främja en effektiv energianvändning och på så sätt minska hushållens sårbarhet vid höga energipriser föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2026 en förlängning och utveckling av bidraget för energieffektivisering i småhus. Bidraget har funnits sedan 2023 och förlängs med 300 miljoner kronor per år fram till slutet av år 2030.

Här kan du ta del av svaren från de som ombetts svara på remissen av betänkandet Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

En särskild utredare får i uppdrag att föreslå hur ersättning från staten ska betalas när kärnkraft avvecklas på grund av politiska beslut. En möjlighet till ersättning ska ge större förutsebarhet till ägare och därmed incitament till nya investeringar i svensk kärnkraft.

I denna proposition lämnas lagförslag som syftar till att säkerställa att den svenska regleringen om tillsynsmyndighetens oberoende vid utövandet av dess uppgifter enligt ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403) uppfyller EU-rättens krav.

Tisdagen den 7 oktober bjuder regeringen in till en internationell konferens om ny kärnkraft. Vid mötet deltar energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, finansmarknadsminister Niklas Wykman, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sari Multala, Finlands miljö- och klimatminister.

I propositionen föreslår regeringen ändringar i ellagen (1997:857), bland annat för att genomföra ändringar i EU:s elmarknadsdirektiv.

Regeringen ger Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram förslag till ett centralt datahanteringsverktyg för elmarknaden. Syftet är bland annat att underlätta ökad flexibilitet i elsystemet genom att effektivt och säkert hantera data om elanvändning och nätavgifter. Uppdraget är en del av genomförandet av regeringens energipolitiska inriktningsproposition.

Regeringen ger Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla processen för anslutning till transmissionsnätet. Det handlar bland annat om att bidra till kortare ledtider och minskade kostnader för aktörer som ansluter till elsystemet. Syftet är att skapa goda förutsättningar för industrin och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Regeringen har beslutat en förordning om en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Förordningen möjliggör för Svenska kraftnät att upphandla en ny strategisk reserv för elmarknaden, det som tidigare kallades för effektreserv. Aktivering av reserven innebär att elsystemet kan balanseras utan att elanvändare kopplas bort från elnätet, i situationer när produktion och import av el inte räcker till.

Regeringen har i dag utsett Caroline Asserup till generaldirektör och chef för Statens energimyndighet (Energimyndigheten). Caroline Asserup tillträder sin tjänst den 15 augusti 2025.

Torsdagen den 14 augusti klockan 12.00 bjuder energi- och näringsminister Ebba Busch in till en pressträff för att presentera en ny generaldirektör.

Regeringen har i dag lämnat förslag om att anpassa regleringen av nätavgifterna till EU-rätten. Förslagen innebär att viss detaljreglering av nätavgifterna tas bort. I stället får tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen beslutade rätt för dessa frågor.

Regeringen har i dag lämnat förslag om att nätföretag ska vara skyldiga att offentliggöra information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar. Nätföretagen ska även ta fram nya rutiner och information om deras handläggning av ansökningar om anslutning. Regeringen får även en möjlighet att besluta om ett tak för elpriset vid en elpriskris.

Fjärr- och kraftvärmen är central i vårt energisystem och avlastar det lokala elsystemet. Utan denna produktion skulle cirka 10 GW ny eleffekt behöva tillföras. Mot bakgrund av prishöjningar på fjärrvärme och att långsiktiga scenarier indikerar minskande fjärrvärmeleveranser har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att genomföra en rad åtgärder för att stärka fjärr- och kraftvärmen.

Regeringen har beslutat att ge Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att tydliggöra vattenkraftens betydelse för elförsörjningen på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget omfattar även mindre vattenkraftsanläggningar och ska resultera i ett stödmaterial som hjälper kommuner och regioner att stärka sin energi- och beredskapsplanering. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026.

Regeringen har remitterat förslag på hur investeringsstöd inom Kraftlyftet ska utformas. Syftet med stödet är att främja snabba och planerbara lösningar som kan möjliggöra att fler kan ges tillträde till elnätet i takt med samhällets ökade elbehov. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen har beslutat om ändringar i myndighetsinstruktionen för Energimarknadsinspektionen. Genom ändringarna tydliggörs myndighetens uppgifter och roll i genomförandet av regeringens energipolitik. Den nya instruktionen träder i kraft den 15 augusti.