Utrikesministers tal vid Tillväxtdagen i Linköping
Publicerad
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard tal vid Tillväxtdagen i Linköping den 6 mars 2026. Det talade ordet gäller.
Tack,
Det är väldigt roligt att vara här idag, i Linköping och här hos er för att prata om tillväxt. I en orolig omvärld är tillväxt en nyckelfråga för vår säkerhet och vår framtid.
På kort tid har vi klivit in i en värld som är svårare att navigera i, en värld som är både stökigare och råare. I dagens verklighet är ekonomin kanske det viktigaste maktmedlet.
Tillgången till naturresurser, teknik och marknader står i centrum när stormakter tävlar om strategiska fördelar. Gränsen mellan säkerhet och ekonomi blir alltmer suddig.
Vi européer vet att ensidiga ekonomiska beroenden kan innebära säkerhetspolitiska risker. Det fick många europeiska länder erfara när de på kort tid tvingades reducera sin import av rysk olja och gas.
Den geopolitiska situationen präglas nu av större osäkerhet och fler handelskonflikter, vilket gör att vi måste lägga större vikt vid vår förmåga att hantera störningar i leveranskedjorna. Svenskt näringsliv är tekniskt avancerat och våra företag är djupt integrerade i världshandeln genom globala värdekedjor.
Vi ser också hur globala konkurrenter skräddarsyr sin industripolitik efter politiska mål. Självklart måste vi förhålla oss till det och utveckla smarta, väl avvägda svar. Samtidigt är öppenhet och handel fortsatt grundläggande för vår ekonomiska styrka och en förutsättning för en produktiv ekonomi.
Jag tror därför att vi har nått ett vägskäl.
Vi står inför en verklighet som både kräver att vi kraftsamlar för högre produktivitet och tillväxt – och att vi samtidigt stärker vår resiliens.
Det handlar om att stå fast vid det som har gynnat vår konkurrenskraft och välfärd i decennier, men också om att våga tänka nytt tillsammans med våra närmaste partners. Lärdomen från de senaste årens kriser är att styrka räknas, medan svaghet utnyttjas. Värdet av att aldrig stå ensam är stort, särskilt när trycket ökar.
Enighet och beslutsamhet är nyckeln till att försvara och främja våra intressen. Europas ekonomiska öppenhet är en enorm tillgång. Jag ser två huvudsakliga områden framöver:
För det första: Vi måste stärka vår motståndskraft och konkurrenskraft genom åtgärder på hemmaplan.
EU har alla förutsättningar att fortsätta vara en global tillväxtmotor 2026 och framåt. Vår hemmamarknad, EU:s inre marknad är nämligen en av våra största gemensamma framgångar. I egenskap av världens största integrerade marknad utgör den inre marknaden grunden för EU:s roll som både geopolitisk och ekonomisk aktör internationellt, inte minst vid förhandlingar av frihandelsavtal med tredje land, vilket har således stor betydelse för all svensk export.
Efter över 30 år är resultaten tydliga: ökad handel ger fler jobb. Sveriges export till EU understödjer cirka 700 000 svenska jobb. Nästan 70 procent av vår export och nära 80 procent av vår import sker med EU. Det har lagt grunden för vår tillväxt och konkurrenskraft.
Den inre marknaden gör det möjligt för företag att växa och för medborgare att studera, arbeta och resa fritt. Men den behöver fortsatt utveckling, och vi måste säkerställa att åtgärderna i strategin för den inre marknaden också genomförs.
Som världens näst största ekonomi står EU för nästan 18 procent av global BNP, har 450 miljoner konsumenter och 26 miljoner företag i 30 länder. Vi har ledande företag inom bland annat läkemedel, biotech, cleantech och rymdteknik. Men alltför ofta försvinner europeiska innovationer till andra marknader under uppskalningsfasen – och med dem försvinner jobb och kompetens.
Mycket mer kan göras, och det är något vi själva har full kontroll över. Det handlar om att prioritera rätt. Särskilt viktigt är tjänstesektorn, där handeln inom EU inte överstiger handeln med tredjeland, vilket tyder på att betydande hinder kvarstår.
Att riva handelshinder på den inre marknaden – motsvarande en tullsänkning på 44 procent för varor och 110 procent för tjänster – skulle kunna öka EU:s BNP med fem procent, motsvarande över 700 miljarder euro. Det är en enorm potential.
För det andra: Sverige behöver fortsätta vara en stark röst för frihandel inom EU.
Vi är ett av världens mest öppna och frihandelsvänliga länder, och det är ingen slump. Vår ekonomi är exportberoende, och vår innovationskraft – inte minst inom teknik, miljö och life science – gör oss till en naturlig aktör på den globala marknaden. Frihandel är därför viktigare än någonsin.
I en tid med ökande protektionism, geopolitiska spänningar och fragmenterade leveranskedjor måste vi stå upp för principen om öppen och regelbaserad handel. Frihandel skapar tillväxt, stärker konkurrenskraften och ger svenska företag tillgång till nya marknader och samarbeten.
Den är också ett sätt att främja värderingar som hållbarhet, innovation och demokrati genom ekonomiska relationer.
Fler frihandelsavtal stärker både ekonomin och vår resiliens. Genom att diversifiera värdekedjor minskar vi riskerna och undviker sårbarheter i form av ekonomiska och tekniska beroenden.
Pandemin visade hur viktigt det är att snabbt kunna ställa om till nya leverantörer. Det är därför Sverige fortsatt behöver driva på för att EU ska ingå fler frihandelsavtal och att redan färdigförhandlade frihandelsavtal ratificeras.
Med fler och nya frihandelsavtal stärker vi våra band med omvärlden, diversifierar våra handelsflöden och skapar nya marknader för svenska företag. Frihandelsavtal är inte bara ett verktyg för ekonomisk tillväxt – de är också en strategisk investering i Europas säkerhet, konkurrenskraft och förmåga att stå starkt i en föränderlig värld.
Det är därför mycket positivt att vi beslutat om att ingå frihandelsavtalet med Mercosur och att förhandlingen med Indien har gått i mål. Vi får inte glömma att 87 procent av världens handel sker med andra länder än USA.
Till skillnad från länder som väljer att isolera sig vill regeringen se öppnare marknader och fler handelsmöjligheter. Vi vill bygga våra internationella relationer på förutsägbarhet och tillit. Det är viktigt att EU fortsätter vara en pålitlig och trovärdig partner. Inte minst efter utvecklingen i USA utgör EU, i egenskap av världens största handelsblock, en efterfrågad källa till stabilitet. Det här ökar intresset för EU som handelspartner.
Europa måste därför arbeta målmedvetet för att stärka banden med länder som delar våra värderingar – genom partnerskap, samarbeten och frihandelsavtal.
Avslutningsvis,
Tillväxt är mer än bara siffror. Det handlar om trygghet, stabilitet och framtidstro.
Att vårda ekonomin och bygga den starkare är vår viktigaste uppgift. Det är bara en växande ekonomi som gör det möjligt att rusta försvaret, att stötta hårt arbetande familjer i tuffa tider och att ha beredskap i bistrare tider.
Ett land med stark ekonomi kan ta ansvar inom Nato och bidra till stabilitet i vårt närområde. Ekonomisk styrka ger handlingsfrihet.
Tillväxt skapar också attraktionskraft. Länder med starka företag blir attraktiva partners. Det stärker vår röst i världen och minskar vårt beroende av andra.
Utan ekonomisk styrka reduceras utrikespolitiken till ord. Med en stark ekonomi kan vi omsätta våra värderingar till handling.
Tack!
