Inledningsanförande av försvarsministern vid Försvarsmaktens rymddag den 29 november 2024
Publicerad
Försvarsminister Pål Jonson höll tal då Försvarsmakten höll en rymddag den 29 november 2024, i Stockholm.
Mina damer och herrar, ärade gäster
Tack för möjligheten att inledningstala på denna rymddag.
Och stort tack till Försvarsmakten och FHS som har organiserat detta event.
Sverige har som ni alla vet fått sin första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Vi, liksom allt fler nationer, erkänner rymden som en strategisk och operativ domän.
Vi befinner oss i en omvälvande tid med ett nytt säkerhetsläge.
Strategin speglar tidsandan, omvärldsläget och teknikutvecklingen.
Den anger också inriktningen för hur vi avser agera i och nyttja rymddomänen.
Nya tider kräver nya åtgärder.
Vi behöver förhålla oss till utvecklingen i rymddomänen, genom att möta utmaningarna också ta vara på möjligheterna.
Jag vill börja med att beröra några av utmaningarna genom att beskriva hot, risker och sårbarheter kopplat till rymden samt hur vi bör bemöta dem.
För det första.
Som en rymdnation med en stark nationell rymdvärdekedja och ett viktigt geostrategiskt läge blir vi attraktiva för utländska aktörer som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot den svenska rymdsektorn.
Vi måste därför anamma ett strategiskt och säkerhetsmedvetet förhållningssätt till rymdverksamhet och vidta de skyddsåtgärder som krävs.
För det andra.
Rymdförnekande förmågor, och faror som rymdskrot, innebär att tillgången till rymdata och rymdtjänster inte alltid är garanterad.
Hot och angrepp mot rymdinfrastrukturen är redan en verklighet och påverkar vår totalförsvarsförmåga.
Telekrigföring mot rymdbaserade navigationstjänster påverkar civil luft- och sjöfart i vårt närområde.
De störningar vi har observerat mot svenska kommersiella satelliter är en del av rysk hybridkrigföring.
Det måste vi vara medvetna om och förhålla oss till
För det tredje.
Kommersiella system och aktörer får en överförd hotbild, vilket vi har sett under Ukrainakriget.
Det är därför avgörande med en samlad lägesbild över hoten och en hotbildsanalys som görs tillgänglig för alla berörda aktörer. Det inkluderar militära, civila och privata aktörer. Samverkan måste bli bättre på detta område.
För det fjärde.
Vi behöver ha en nationell beredskap för hantering av incidenter i rymddomänen.
Resiliens, robusthet och redundans är våra ledord för att kunna stå emot och återhämta oss från hot och angrepp.
Det inkluderar utveckling och tillämpning av teknik kopplat till cybersäkerhet, skydd av satelliter, kryptering, och inte minst militär rymdlägesbild.
För det femte
Rymden som operationsmiljö utgör en strategisk drivkraft för den framtida teknikutvecklingen. Rymdteknik i kombination med exempelvis AI och kvantteknik, formar framtidens slagfält.
Men framtidens krigföring formas inte bara av tekniklandskapet utan också vår förmåga att omsätta nya tekniker till innovationer som kan användas på slagfältet.
Länder som Kina, integrerar ny avancerad teknik, bla inom AI och rymd, i sina ekonomiska och militära strategier.
Det ställer krav hos oss på snabbare innovationsförmåga men också på stärkt skydd av känsliga tekniker.
Regeringens initiativ för försvarsinnovation syftar till att nyttja innovationskraften i den civila sektorn för att stärka den militära förmågan. Det finns inget annat område där just kopplingen mellan civil och militär teknikutveckling är så central som just inom rymdområdet
Initiativet omfattar utformningen av försvarsinnovationsstrategi, ett civil-militärt innovationsprogram utformat av Vinnova och Försvarsmakten samt och etablering av ett försvarsinnovationsråd som både ska kunna titta i glaskulan och se till att de nya instrumenten tillämpas.
Mina damer och herrar,
Om vi då lämnar utmaningarna och istället tittar på möjligheterna med rymden så är det lätt att konstatera att de är många.
Satelliter har spelat en stor roll under flera krig: det kalla kriget, Gulfkriget och i ännu högre grad Ukrainakriget. Tillgång till rymdtjänster och rymddata bidrar till att upprätthålla nationell säkerhet.
Utveckling av nya rymdlösningar är avgörande för totalförsvarsförmågan.
Rymdportföljen för totalförsvaret byggs upp med nationella förmågor som vi har full kontroll över, men också med kommersiella lösningar och tillsammans med internationella partners.
Regeringen har beslutat att tilldela en miljard kronor till Försvarsmakten för att möjliggöra ett förmågepaket för rymd.
Paketet omfattar uppbyggnad av uppskjutningsförmåga från Esrange, utveckling av egna satelliter för spaning och övervakning och fortsatt utveckling av förmåga till militär rymdlägesbild.
Kommersialiseringen av rymden ger nya möjligheter.
Den globala rymdbranschen har genomgått betydande förändringar. Med den nya rymdekonomin är tillgången till rymden och rymdtjänster billigare och enklare än någonsin.
Affärsklimatet och innovationskulturen är viktiga faktorer som bidrar till starka och hållbara rymdekosystem.
Sverige behöver en konkurrenskraftig försvars- och rymdindustri för att kunna försörja totalförsvaret med rymdlösningar.
Konkurrenskraften bygger på att produkterna och tjänsterna som produceras är kommersiellt gångbara och relevanta på den globala marknaden.
Tillgång till flera finansieringskällor är avgörande för att möjliggöra innovation, volym och skala.
Vi behöver också anamma ett nytt förhållningssätt till innovation för att kunna möta framväxande utmaningar.
Som US Chief of Space Operations general Saltzmann konstaterar behövs ett skifte från en ”gammal” till en ”ny” mentalitet.
Det innebär en högre grad av risktagande vid utveckling av lösningar för att snabbt kunna anpassa oss till nya hot och uppgifter i rymddomänen.
Jag vill här nämna två exempel på innovativa rymdlösningar och ny teknik där svenska företag och myndigheter har varit involverade.
Det första exemplet är FMV:s demonstration av fjärrmanövrering av ett obemannat markfordon (UGV) via satellit.
UGV:n, som befann sig ca 1000 km bort, fjärrstyrdes med hjälp av en svensk kommersiell kommunikationssatellit.
Demonstrationen visar prov på att snabbt omsätta ny teknik till framtida förmåga med potential att verka långt bakom fiendens linjer och ”slå på djupet”. Det visar också hur viktigt det är att verkligen få till demonstratorer och snabbt kunna stiga i TRL-nivån vid forskning och teknikutveckling.
Det andra exemplet är demonstration av nästa generations teknik för maritim kommunikation via satellit.
Med stöd från Trafikverkets forsknings- och innovationsbudget har svensk försvars- och rymdindustri byggt en satellit som även kommer att användas för att leverera kommersiella tjänster.
Mina damer och herrar,
Med vårt geostrategiska läge och nationella rymdkapacitet kan och ska vi positionera oss som en aktiv och trovärdig aktör på den internationella arean.
Som allierad i Nato ska vi bidra även i rymddomänen enligt 360-gradersperspektivet och till att utveckla Natos rymdpolitik.
Vi deltar redan nu i flera rymdrelaterade initiativ inom Nato rörande responsiv uppskjutning, satellitkommunikation i Arktis och rymdbaserad spaning och övervakning.
Inträdet i Nato innebär ökade möjligheter för svenska aktörer, bland annat genom innovationsacceleratorn DIANA och Natos kommersiella plattform för rymd, SPACENET.
SSC, Institutet för rymdfysik och Luleå tekniska universitet utgör tillsammans en av fyra kandidater som föreslås som testcentra för DIANA.
Behovet av stärkta relationer mellan militära användare i Nato och den kommersiella rymdsektorn manifesteras i Natos första kommersiella rymdstrategi som publiceras nästa år.
Uppskjutningskapaciteten på Esrange kan bidra till såväl allierades tillträde till rymden som EU:s oberoende tillträde till rymden.
Vi ska dra nytta av rymdtjänster och rymddata i EU:s rymdprogram för vårt totalförsvar och vår krisberedskap.
Det är viktigt att vi är med och påverkar EU:s rymdpolitik för att främja våra försvars- och säkerhetsintressen i rymden och för att stärka svensk konkurrenskraft globalt.
Vårt deltagande i rymdprojekt inom den europeiska försvarsfonden ska baseras på förmågehöjning inom totalförsvaret, svenska styrkeområden och möjligheter för industrin.
Samarbeten med strategiska partners ger oss tillgång till kunskap, kostnadsdelning och öppnar exportmöjligheter för svensk rymdteknik.
Vi delar flera utmaningar och geografiska förutsättningar med våra grannar i Norden.
Med alla nordiska länder i Nato har vi goda möjligheter för att stärka och utveckla det nordiska samarbetet inom rymd och försvar.
Ärade gäster,
Vi behöver en rymdpolitik för det nya säkerhetspolitiska läget.
Rymden hjälper oss att flytta fram gränsen för vad som är möjligt.
Rymdverksamhet är samtidigt en komplex verksamhet som spänner över flera politikområden. Forsknings- och teknikpolitik vävs samman med utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik.
Det ställer krav på en sammanhållen och kunskapsbaserad rymdpolitik.
Sist men inte minst behöver vi ett starkt humankapital inom rymd, försvar och säkerhet.
För att kunna använda rymden som en fysisk, strategisk och operativ domän behöver vi höja vårt nationella ”rymd-IQ”.
Vi behöver även en ”nationell rymdkader” bestående av ingenjörer, naturvetare, ekonomer, statsvetare, jurister och officerare.
Här utgör Campus Totalförsvar en viktig faktor i att bidra till kompetensförsörjningen på området rymd, försvar och säkerhet.
Jag vill avsluta med att nämna att Försvarsdepartementet nu etablerar en arbetsgrupp för att stödja implementeringen av strategin.
Arbetsgruppen består av representanter från myndigheter, industri och akademi samt Regeringskansliet.
Vi ser fram emot fortsatt dialog och jag önskar er alla givande diskussioner under dagen.
Tack för att ni lyssnade.
X