Tal av Romina Pourmokhtari

Tal av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid Svenskt näringslivs seminarium Näringslivets beroende av naturresurser

Publicerad 25 september 2024

Tal av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vid Svenskt näringslivs seminarium "Näringslivets beroende av naturresurser", i Stockholm den 25 september 2024. Det talade ordet gäller.

God morgon,

Låt mig börja med att rikta ett stort tack till Svenskt näringsliv, för engagemanget i dessa frågor,  

Jag deltog ju i maj förra året när Svenskt näringsliv presenterade rapporten Näringslivets roll i att stärka biologisk mångfald. Det var en mycket uppskattad rapport som tydligt visar på hur den biologiska mångfalden utgör basen för hållbarhetsarbetet och tydliggör näringslivets beroende av biologisk mångfald.

Eller som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa vid öppningen av COP15 i Montreal: ”without nature, we are nothing”

Biologisk mångfald är en förutsättning för att naturen ska kunna leverera vad vi behöver - av den. Allt fler företag får upp ögonen för behovet av att lägga resurser på att värna biologisk mångfald.

I alla branscher som är beroende av naturen för sina resurser och insatsvaror - så som skogsbruket, jordbruket, fiskeri-näringen, textilbranschen osv. osv, så är det självklart att det finns ett direkt behov av att värna biologisk mångfald. Men verksamheter i alla branscher kan undvika att ta på sig stora affärsrisker genom att axla sitt ansvar för den biologiska mångfalden. Skador på naturen kan leda till stora kostnader. En hållbarhetssäkrad och ansvarsfull verksamhet belönas däremot ofta med ett förbättrat varumärke och större tillgång till investeringar.

Men orsakssambanden mellan att värna den biologiska mångfalden, och konsekvenser för den egna verksamheten, kan vara långa. 

Det är därför det här är svåra frågor, och det är därför som politiken och näringslivet måste arbeta samlat för att lösa de utmaningar vi står inför.

Idag – med 26 dagar kvar till COP16 i Cali, Colombia - tar vi nästa steg tillsammans. Det är fantastiskt roligt att se så många deltagare – från banker, konsultföretag, forskning, bransch- och intresseorganisationer, media och från myndigheter, en bred grupp företag inklusive nätverket Business and Biodiversity Sweden!

Jag riktar en särskild hälsning till Colombias ambassadör till Sverige, ambassadör Guillermo Reyes González, som också deltar vid konferensen idag. Colombia har visat ett imponerande ledarskap för hela LAC-regionen i frågor kring både klimatförändringar och biologisk mångfald. Jag är särskilt glad över att Colombia står värd för COP just i år när Sverige och Colombia firar 150 år av diplomatiska relationer. Sverige och Colombia är långvariga partners, inte minst inom klimatomställning, vilket jag hade chansen att diskutera med president Gustavo Petro under hans besök till Sverige tidigare i år.

Att Svenskt Näringsliv samlat oss till dagens möte ser jag som en tydlig signal att allt fler tar biologisk mångfald på allvar. Ni som är representerade här idag leder en omställning där en växande grupp företag och branschorganisationer är intresserade, engagerade och ser att investeringar som gynnar biologisk mångfald också gynnar affärsmodeller som stärker vår konkurrenskraft! 

Denna insikt växer sig starkare såväl globalt, inom EU, nordiskt och här i Sverige. 

Mitt budskap till er idag är att det behövs ett temposkifte. Hela världen ställer om för att anpassa sig efter Parisavtalet. Initiativen, investeringarna och drivkraften bakom klimatomställningen kommer ofta från näringslivet. 

Som Sveriges klimat- och miljöminister är jag särskilt stolt över att vårt svenska näringsliv är så engagerat i klimatfrågan. 

Och precis så som vi förhåller oss till klimatet och Parisavtalet, behöver vi öka tempot i arbetet för biologisk mångfald, och för att nå Kunming-Montreal-ramverkets mål.

Målen kan sammanfattas som att först stoppa förlusten av biologisk mångfald, och därefter att vända utvecklingen och börja återskapa naturvärden i stor skala. Varje år växer öknarna och arter utrotas. Utvecklingen måste stoppas och vändas.

Er kunskap, drivkraft till entreprenörskap och innovation är avgörande för att vi ska mobilisera engagemanget i denna förändring.

Antagandet av Kunming-Montreal ramverket om biologisk mångfald i december 2022 var en milstolpe i arbetet för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald. 

Vi stod inte utan utmaningar, mitt i en tid av stor geopolitisk turbulens och instabilitet i förtroendet länder emellan lyckades vi ändå samla oss och fatta beslut kring det nya ramverket. 

Nu handlar det om att lyckas med implementeringen. COP16 blir en första kritisk kontrollstation på hur genomförandet av ramverket går.

Sveriges och EU:s övergripande prioritering vid COP16 i Cali är att hålla i hög ambition och säkerställa att vi vid COP 16 fattar de beslut som är viktiga för genomförandet av ramverket, det gäller såväl uppföljning av målen som resursmobilisering för att genomföra dem.

Kunming-Montreal-ramverket innehåller 23 globala åtgärdsmål för det omedelbara arbetet, som måste ske under detta årtionde. I dag vill jag särskilt lyfta fram:

Mål 15, som säger att samhällen måste skapa förutsättningar för företag, så att de ska kunna delta och bidra i arbetet, och

Mål 19, enligt vilket vi tillsammans, till 2030, ska mobilisera minst 200 miljarder dollar per år, från alla källor, inklusive privat finansiering och investering.

Vid förhandlingarna i Colombia kommer just frågan om resursmobilisering vara helt central. Vi behöver få till ett beslut om en förnyad strategi för resursmobilisering (2025-2030) på plats. 

Strategin måste bära fram ett tydligt budskap: Alla finansieringskällor och investeringar behövs, och de behöver samverka och kraftsamla för att vi ska nå de globala målen. Det handlar om bred mobilisering från alla källor och aktörer, privata och inte minst - offentliga där fler stater behöver bidra.Redan två år efter COP15 ser vi att mycket redan sker för att öka och styra finansieringsströmmar i rätt riktning och mobilisera våra resurser.

Låt mig ge några exempel, från ett svenskt perspektiv:

Utvecklingsfinansieringen mobiliserar engagemang och kapital: 

Idag kommer ni att få höra mer om den miljardgaranti som Sverige genom Sida ställer ut till Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) så att sju länder i Amazonasregionen ska kunna låna upp till 469 miljoner dollar till hållbara investeringar. Denna miljardgaranti kommer att stärka investeringarna i ett hållbart skogs- och jordbruk som värnar den biologiska mångfalden.

Vi ska också vara stolta över att Sveriges totala stöd till biologisk mångfald genom Sida uppgår till över 2 miljarder kronor per år. 

Därtill är Sverige det land som ger allra mest, per capita, till den globala miljöfonden (GEF). 

GEF har sedan den grundades efter Riokonferensen 1992 utvecklats till ett kraftfullt verktyg, och bidrar till bland annat restaurering av mangroveskogar, våtmarker och skyddade marina områden. Bara under åren 2022 och 2023 bidrog GEF-projekt till att skydda över 20 miljoner hektar marina områden.

Genom att värna den biologiska mångfalden kan vi både å ena sidan motverka klimatförändringarna, helt enkelt för att fotosyntesen binder koldioxid, och å andra sidan lindra skadorna som klimatförändringarna orsakar, till exempel genom att livskraftiga naturmiljöer kan motverka både torka och översvämningar.

Vårt bistånd ska aktivt bidra till genomförandet av det globala biodiversitetsramverket, och en viktig del är att skapa förutsättningar för, och mobilisera, privat kapital.

Finansmarknadens tydliga engagemang är nödvändigt! 

World Economic Forum har, som många av er säkert vet, identifierat biodiversitetskrisen som en av de största riskerna för den globala ekonomin.

Flera regelverk, inklusive EU:s taxonomi, styr investeringar allt bättre i rätt riktning. Jag vet att många av er arbetar aktivt och varje dag med att se till att våra finansiella flöden i ökad grad levererar mot våra globala hållbarhets- och biodiversitetsmål. Tack för det arbetet!

Innovativa instrument behöver fortsätta att utvecklas: 

Vid COP 15 deltog jag i diskussioner om potentialen i biodiversitetskrediter. Det finns såklart tekniska utmaningar med sådana system, men frågan om naturkrediter börjar mogna såväl globalt som inom EU. 

EU-kommissionens President Von der Leyen har gett vår nya svenska miljökommissionär, Jessika Roswall, ett uppdrag. Det inkluderar att utveckla naturpositiva lösningar och stärka privata investeringar. I uppdragsbeskrivningen lyfts särskilt frågan om att skapa en marknad för naturkrediter för att göra det lönsamt för fler företag att investera i naturen.

Det finns alltså en hoppingivande utveckling mot att stora institutioner tar ett handfast ansvar för att utveckla arbetet för biologisk mångfald, just med syftet att långsiktigt stärka vår konkurrenskraft.

Under COP16 i Cali kommer jag att ta armkrok med mina nordiska kollegor. Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet. Det nordiska samarbetet och nordiska kontakter mellan våra näringslivsorganisationer, företag och banker är oerhört viktigt i vårt arbete med biologisk mångfald. 

Inom mitt ansvarsområde har jag ansvar för den Nordiska mijöfinansieringsbolaget (Nefco) som har lanserat ett Biodiversity Pilot Programme. Programmet stöttar företag att integrera biologisk mångfald i sin affärsutveckling, till exempel företag inom sjöfart och energiproduktion, liksom textilproducenter. 

Låt mig ta upp de två av de viktigaste sakerna som regeringen gör för den biologiska mångfalden.

Våra beroenden av ekosystemen och ekosystemtjänster är mycket tydliga på land, men också i havet. Regeringen presenterade i våras propositionen Levande hav- ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske.

Med propositionen levererar regeringen på den marina delen av mål 3 i Kunming-Montrealramverket. Vi går fram med förslaget till Riksdagen att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden till 30%. Skyddet ska vara utformat så det säkerställer och bevarar den biologiska mångfalden.

Samtidigt går vi fram med förslag för att havsmiljöförvaltningen ska integreras starkare och tydligare i andra sektorers förvaltning, inte minst fiskeförvaltningen. Regeringen följer upp detta med att exempelvis flytta ut trålgränsen.

Av naturliga skäl är både fisket och turismen helt beroende av just biologisk mångfald och ett friskt hav för sin verksamhet. I propositionen betonar vi att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är nödvändigt för en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig blå ekonomi.

Regeringen har också gjort historiskt starka satsningar på restaurering av våtmarker. Vi har säkerställt en stark och långsiktig finansiering, och dessutom förenklar och förbättrar vi regelverket, för att minska den administrativa bördan på alla som är inblandade i arbetet.

Våtmarkerna har ett stort värde för den biologiska mångfalden och levererar också viktiga och mycket konkreta ekosystemtjänster, genom att hålla vatten och på så vis motverka både torka och översvämningar.

Låt mig avsluta med en framåtblick.

Den här hösten är viktig för den bredare globala miljö- och klimatagendan. På mitt departement arbetar vi nu med att förbereda oss för såväl biodiversitets-COP, som en klimat-COP, och att ro ett globalt avtal om plastföroreningar i hamn! Dessa frågor, biologisk mångfald, klimat och föroreningar, är tätt sammankopplade, och de är de största miljöhoten.

I själva förhandlingarna till COP16 behöver vi få ett framåtsyftande beslut på plats som långsiktigt stärker kopplingen i arbetet mellan klimat- och biologisk mångfald. Detta är en av våra prioriteringar.

Som jag sa inledningsvis har klimatomställningen orsakat ett uppvaknande och mobiliserat ett starkt engagemang. Näringslivet har på ett utmärkt sätt arbetat med sektorsvisa färdplaner i klimatomställningen. I dag frågar jag er: Är vi redo för sektorsvisa färdplaner för biologisk mångfald? Vad skulle behövas för att få det på plats?

Under 2025 kommer regeringen ta fram en nationell strategi och plan för biologisk mångfald i enlighet med åtaganden i det globala ramverket - En så kallad: NBSAP - National Biodiversity Strategies and Action Plans. 

Jag ser fram emot en aktiv dialog i arbetet med vår nationella strategi och jag ser fram emot att följa upp dialogen med er efter COP16. 

Det är mycket välkommet att Svenskt näringsliv, Business Sweden och flera företag är med på plats i Colombia, men det viktigaste är att vi mobiliserar engagemanget också här hemma, och gör det långsiktigt!

Vi i Sverige och vårt näringsliv har en viktig roll i att hejda förlusten av biologisk mångfald, men också för att ta nästa aktiva steg - att restaurera den biologiska mångfalden. 

Flera av er som är här idag arbetar med just detta: att utveckla beslutsstöd för företag för att kvantifiera och värdera biodiversitet och därigenom förbättra möjligheterna till skydd och restaurering. Ett viktigt och avgörande arbete!

Hur kan jag som minister underlätta för er omställning? 

Vi behöver era idéer och ert engagemang. Med det medskicket vill jag önska er bra samtal och många idéer!