Rosenbad och Regeringskansliets historia

I dag arbetar ungefär 4 900 personer i Regeringskansliet. En siffra som kan ställas mot de tio- och hundratal som en gång utgjorde Kunglig Majestäts kansli på 1500-, 1600- och 1700-talen. Slottet Tre kronor i Stockholm kom att bli en mer eller mindre permanent lokal för det kansli som formerades under vasakungarna. I slottet förvarades även kansliets handlingar och dokument.

De ursprungliga lokalerna blev snabbt för små och kansliet fick flytta till nya lokaler i den slottslänga som avgränsade stora borggården i öster. Denna länga kallades under 1600-talet för kanslilängan och där kom kansliet att ligga ända till den stora slottsbranden år 1697.

Denna katastrof medförde att stora och viktiga handlingsbestånd brann upp, bland annat gick en stor mängd rådsprotokoll och det så kallade riksregistraturet (avskrifter av kungliga brev och regeringsbeslut) förlorade. Bygget av det nya slottet pågick under lång tid, först 1754 kunde kungafamiljen flytta in. Den nordvästra flygeln som var tänkt för kansliet blev dock inte klar förrän 1763.

Från slottet till Mynthuset som blev kanslihus

Det visade sig snart att de nya lokalerna inte räckte till för kansliet. Departementen kom successivt att flytta till Mynthuset vid nuvarande Mynttorget. Lokalbehoven var alltjämt mycket stora. Slutligen beslöts att Mynthuset skulle byggas om till ett renodlat kanslihus. Det ombyggda kanslihuset stod klart 1937.

I kanslihuset inrymdes Statsrådsberedningen och sju departement. Genom köp och byte av mark med Stockholms stad kunde kanslihusannexet byggas i grannkvarteren 1945-50. Till detta annex flyttade Försvars- och Finansdepartementen. Utrikesdepartementet hade flyttat in i det så kallade Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg redan 1906 då palatset lösts in av staten.

I mitten av 1960-talet började man planera för en utbyggnad av Regeringskansliet i Södra Klara-kvarteren. Riksdagen, som under några år lämnat sitt hus på Helgeandsholmen och som hyrde lokaler av Stockholms stad vid Sergels torg 1971-83 hade 1975 beslutat att flytta tillbaka till sitt "eget hus". Detta beslut skyndade på planeringen av departementsutbyggnaden eftersom riksdagen skulle behöva tillgång till kanslihuset.

Flytt till Rosenbad och Klarakvarteren

År 1981 lämnade Statsrådsberedningen och Justitiedepartementet kanslihuset och flyttade in i Rosenbad. Redan innan dess hade flera departement lämnat Gamla stan för att flytta in i hyrda eller nybyggda lokaler, och efter 1981 flyttade resten av departementen över Strömmen till Södra Klara. Utbildningsdepartementet stannade längst i Gamla stan - ända till 1993.

Efter alla omflyttningar finns nu hela Regeringskansliet lokaliserat norr om Stockholms ström - samlat, men i skilda fastigheter. De flesta departement är dock förbundna med varandra genom ett underjordiskt kulvertsystem. Därmed kan man kanske säga att den gamla drömmen om ett gemensamt kanslihus för regeringens kansli i huvudsak har gått i uppfyllelse.