Om regeringens prioritering: Migration och integration

Asylinvandringen är nu den lägsta sedan 1985. En minskad asylinvandring skapar bättre förutsättningar för en lyckad integration. Regeringen tror på varje individs drivkraft. Integrationspolitiken ska möjliggöra för att fler fullt ut blir en del av den svenska samhällsgemenskapen och bidrar till det svenska samhället. Det är bland annat en förutsättning för en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden.

Tidigare års omfattande invandring har inneburit stora påfrestningar för vårt samhälle. Integrationsproblemen präglar numera de flesta politikområden. Därför lägger regeringen om migrations- och integrationspolitiken för att skapa bättre förutsättningar för en framgångsrik integration. Sverige ger fantastiska möjligheter och förutsättningar för var och en att lyckas. Det viktiga är inte varifrån man kommer utan viljan att vara en del av den svenska gemenskapen och vart man är på väg.

Samhällsgemenskapen hålls ihop av det svenska språket, egen försörjning, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och respekt för svenska regler, normer och värderingar. Den som kommer till Sverige ska respektera våra demokratiska värderingar och leva hederligt. Förväntningarna och kraven för att bli en del av det svenska samhället blir tydligare och skärps för att värna vårt öppna och fria samhälle. Vill man inte bli en del av denna gemenskap bör man inte söka sig till Sverige. Begår man brott förlorar man också rätten att vara i Sverige.  

Ordning och reda i migrationspolitiken

För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet vidtar regeringen åtgärder för att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige, antingen frivilligt eller med tvång. Skuggsamhället och arbetslivskriminaliteten ska bekämpas. Arbetet mot fusk och missbruk av välfärdssystemen förstärks. Myndigheternas förutsättningar att ingripa mot personer som begår brott eller annars utgör ett hot mot vårt öppna samhälle stärks och fler av dessa ska också kunna utvisas. 

För den som söker asyl i Sverige finns två utfall. Antingen beviljas ett uppehållstillstånd eller så avslås ansökan. Om personen får stanna ska han eller hon bli en del av det svenska samhället. Om ett beslut om utvisning fattas ska personen lämna landet. Regeringen har tagit initiativ till en mängd förändringar. Bland annat trädde lagändringar ikraft den 1 mars 2025 om ett reformerat mottagningssystem som innebär att den nuvarande ordningen med eget boende för asylsökande, så kallat EBO, avskaffas. I stället inrättas mottagningscenter. Vidare har regeringen gett myndigheterna ytterligare verktyg för att öka återvändandet bland annat genom att möjliggöra fler inre utlänningskontroller och genom att etablera återvändandecenter. Dessa är några delar i arbetet med att identifiera personer som inte har rätt att vistas i Sverige och att se till att de återvänder till sina hemländer.

Medborgarskapet ska förtjänas - inte delas ut utan ansträngning

Tiden för lättvindiga krav för det svenska medborgarskapet är förbi. Att beviljas ett svenskt medborgarskap är något man ska känna sig stolt över. Endast personer som har ansträngt sig för att bli en del av det svenska samhället och som gjort rätt för sig under tiden de har varit i Sverige ska beviljas medborgarskap. Regeringen vill därför skärpa kraven för att det ska betyda mer att bli svensk medborgare.

Den 1 oktober 2024 trädde lagändringar i kraft som innebär att kraven för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan skärps. Regeringen har även gett Migrationsverket i uppdrag att vidta ytterligare och kraftfulla åtgärder för att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk beviljas medborgarskap. Regeringen vill därtill ställa krav på längre hemvisttid i Sverige, skärpta krav på hederligt levnadsätt, samt krav på egenförsörjning för att förvärva medborgarskap. Regeringen bereder dessutom förslag från en annan utredning som innebär att det för medborgarskap även ska ställas krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Slutligen bereder regeringen en ändring av regeringsformen så att det blir möjligt att återkalla ett medborgarskap från en person med dubbla medborgarskap i vissa fall, till exempel från en person som mutat sig till ett medborgarskap eller som har dömts för brott som allvarligt hotar rikets säkerhet. Allt i syfte att stärka medborgarskapets betydelse.

En talangattraktion som stärker Sveriges konkurrenskraft

Sveriges konkurrenskraft och ställning som forskarnation stärks av att fler utländska experter, forskare och talanger väljer Sverige. Regeringen har därför gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom att bland annat korta handläggningstiderna. Regeringen har också gett elva myndigheter i uppdrag att identifiera problem och föreslå förbättringar kopplat till Sveriges möjligheter att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft. 

Genomförande av EU:s migrations- och asylpakt

Under våren 2024 antogs EU:s migrations- och asylpakt. Bevakningen av de yttre gränserna kommer att stärkas. Det skapas också en bättre ordning för att snabbt kunna bedöma vid EU:s yttre gränser om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning. Dessutom kommer också återvändandet att prioriteras. Det är bra för Sverige och för det europeiska samarbetet att EU får ordning på asyl- och migrationspolitiken. Det är nu viktigt att pakten fullt ut genomförs i alla medlemsstater. 

Integration

Sverige har betydande integrationsproblem i form av bland annat arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, hedersrelaterat våld och förtryck och framväxten av parallella samhällen. Integrationsproblemen påverkar hela samhället och har orsakat ett utbrett utanförskap, kriminalitet och problem för samhället. Regeringen lägger därför om inriktningen på integrationspolitiken. Utgångspunkten är att varje person som kommer till Sverige själv ansvarar för att bli en del av det svenska samhället genom egen ansträngning. I utbyte ska samhället också erbjuda möjligheter till integration. Alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig att bli självförsörjande. Därutöver har samhället krav och förväntningar på att den enskilda individen lär sig svenska språket samt skaffar sig kunskaper om grundläggande lagar och regler och efterlever de värderingar som finns i det svenska samhället. När integrationen till det svenska samhället fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. 

Hedersrelaterat våld och förtryck är också ett allvarligt samhällsproblem som strider mot grundläggande värderingar. Regeringen anser att området behöver ökad uppmärksamhet och synlighet och att kunskapen behöver förbättras för att detta våld ska upphöra. Regeringen har därför inför ett nytt, sjunde jämställdhetspolitiskt delmål: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Syftet är att ge området ökad synlighet och förbättra kunskapen, så att fler kan leva fria från våld och förtryck.

Självförsörjning

För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap i Sverige som behöver brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen genomför därför en rad åtgärder för att fler ska gå en utbildning eller ta ett jobb. Det handlar bland annat om förslag på en omfattande bidragsreform som innebär högre krav på att människor gör sig anställningsbara. Regeringen föreslår också satsningar för att fler ska gå en yrkesutbildning. Regeringen föreslår även att ersättningarna inom etableringsprogrammet förändras för att stärka incitament för att nyanlända ska börja arbeta.

Svenska språket

Kunskaper i svenska språket är avgörande för att människor ska bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen förstärker undervisningen i svenska för invandrare (SFI) genom att skärpa kraven. För att åstadkomma en förbättrad uppföljning av utrikes föddas språkkunskaper har regeringen bland annat gett SCB flera uppdrag. Myndigheten ska dels ta fram en förstudie om hur man kan följa upp hörförståelse och muntlig förmåga i svenska språket hos vuxna utrikes födda, dels genomföra en uppföljning av läsförståelse i svenska språket hos samma målgrupp. Regeringen har också föreslagit en treårig förstärkning på 40 miljoner kronor per år från och med 2026 för att folkhögskolor ska kunna genomföra språkstärkande insatser riktat till vuxna.

De barn som går i förskolan har bättre förutsättningar att sedan klara skolan, men utrikes födda deltar i förskolan i lägre utsträckning än andra barn. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bland annat ska föreslå obligatorisk språkförskola och åtgärder som ska ge förskolan bättre förutsättningar, bland annat genom att säkerställa att alla barngrupper har lämplig storlek och en bra personaltäthet.

En del av samhället

Varje person som kommer till Sverige ansvarar för att, genom egen ansträngning, bli en del av det svenska samhället. I utbyte ska samhället också erbjuda möjligheter till integration så som exempelvis samhällsorientering. Genom samhällsorientering kan man öka kunskaperna om grundläggande värderingar såsom rättsstatens principer, möjligheter till demokratisk delaktighet, jämställdhet samt allas rätt till yttrande- och religionsfrihet. En översyn av samhällsorientering genomförs i syfte att stärka dess funktion som introduktion till det svenska samhället. Slutbetänkandet En reformerad samhällsorientering för bättre integration (SOU 2025:55) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen genomför också satsningar på kvinnors organisering i utanförskapsområden och på att stärka barn och ungas villkor i utanförskapsområden. Det handlar bland annat om satsningar på simkunnighet och friluftsliv i områden där utanförskapet är stort.

Regeringens inriktning är att integrationspolitiken ska bli mer krav- och faktabaserad. Därför finns det också ett behov av att förbättra och utveckla möjligheterna att följa upp integrationen. Statistiska centralbyrån (SCB) har därför fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram en Integrationsbarometer, för att följa upp de integrationspolitiska delmålen om demokratisk samt social och kulturell integration. Av det senare delmålet framgår bland annat att samhällets grundläggande normer och värderingar ska förankras hos och efterlevas av var och en som lever och bor i Sverige.

Regeringen beslutade i juli 2025 att tillsätta en utredning för att sammanställa kunskapen om parallella samhällsstrukturer. Utredningen ska beskriva deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Syftet är att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag som ska stärka arbetet mot parallella samhällsstrukturer och bidra till ett tryggare och mer sammanhållet Sverige.