Om regeringens prioritering: Migration och integration

En minskad asylinvandring skapar bättre förutsättningar för en lyckad integration. Regeringen tror på varje individs drivkraft. Integrationspolitiken ska möjliggöra för att fler bidrar till det svenska samhället.

Tidigare års omfattande invandring har inneburit stora påfrestningar för vårt samhälle. Integrationsproblemen präglar numera de flesta politikområden. Därför lägger regeringen om migrations- och integrationspolitiken för att skapa bättre förutsättningar för en framgångsrik integration. Sverige ger fantastiska möjligheter och förutsättningar för var och en att lyckas. Det viktiga är inte varifrån man kommer utan viljan att vara en del av den svenska gemenskapen och vart man är på väg.

Samhällsgemenskapen hålls ihop av det svenska språket, egen försörjning, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och respekt för svenska regler, normer och värderingar. Den som kommer till Sverige ska respektera våra demokratiska värderingar och leva hederligt. Förväntningarna och kraven för att bli en del av det svenska samhället ska bli tydligare och skärpas för att värna vårt öppna och fria samhälle. Vill man inte bli en del av denna gemenskap bör man inte söka sig till Sverige. 

Ordning och reda i migrationspolitiken

För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet vidtar regeringen åtgärder för att minska den asylrelaterade invandringen till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige, antingen frivilligt eller med tvång. Skuggsamhället och arbetslivskriminaliteten ska bekämpas. Arbetet mot fusk och missbruk av välfärdssystemen förstärks. Myndigheternas förutsättningar att ingripa mot personer som begår brott eller annars utgör ett hot mot vårt öppna samhälle stärks och fler av dessa ska också kunna utvisas. 

För den som söker asyl i Sverige finns två utfall. Antingen beviljas ett uppehållstillstånd eller så avslås ansökan. Om personen får stanna ska han eller hon bli en del av det svenska samhället. Om ett beslut om utvisning fattas ska personen lämna landet. Regeringen har tagit initiativ till en mängd förändringar, bland annat ett reformerat mottagningssystem som innebär att den nuvarande ordningen med eget boende för asylsökande, så kallat EBO, avskaffas. I stället inrättas mottagningscenter. Vidare har regeringen gett myndigheterna ytterligare verktyg för att öka återvändandet bland annat genom att möjliggöra fler inre utlänningskontroller och genom att etablera återvändandecenter. Dessa är några delar i arbetet med att identifiera personer som inte har rätt att vistas i Sverige och att se till att de återvänder till sina hemländer.

En arbetskraftsinvandring som stärker Sveriges konkurrenskraft

Svenska företag och Sveriges konkurrenskraft stärks av att högkvalificerad arbetskraft kan rekryteras från andra länder. Regeringen vill att fler utländska experter, forskare och talanger väljer Sverige och har därför gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom att bland annat korta handläggningstiderna. Regeringen har också gett elva myndigheter i uppdrag att identifiera problem och föreslå förbättringar kopplat till Sveriges möjligheter att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft. 

Genomförande av EU:s migrations- och asylpakt

Under våren 2024 antogs EU:s migrations- och asylpakt. Bevakningen av de yttre gränserna kommer att stärkas. Det skapas också en bättre ordning för att snabbt kunna bedöma vid EU:s yttre gränser om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning. Dessutom kommer också återvändandet att prioriteras. Det är bra för Sverige och för det europeiska samarbetet att EU får ordning på asyl- och migrationspolitiken. Det är nu viktigt att pakten fullt ut genomförs i alla medlemsstater. 

Integration

Sverige har betydande integrationsproblem i form av bland annat arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, hedersrelaterat våld och förtryck och framväxten av parallella samhällen. Det nya integrationspolitiska målet bygger på att samhällets insatser utgår från att den som befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Styrningen ska vara inriktad på att alla som kan ska bli självförsörjande, ha kunskaper i det svenska språket samt förstå hur Sverige fungerar och respektera våra normer, regler och värderingar.

Självförsörjning

I dag står alltför många utrikes födda långt från arbetsmarknaden, särskilt kvinnor. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb. Den som får både etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta jämfört med andra. Det kan bidra till lång tid i arbetslöshet och utanförskap. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera om regelverket för olika ersättningar innehåller tillräckligt starka incitament för nyanlända att börja arbeta. Regeringen har även tillsatt en utredning om ett bidragstak.

Svenska språket

Kunskaper i svenska språket är i många fall avgörande för att få ett arbete. Regeringen kommer att förstärka undervisningen i svenska för invandrare (SFI) samt genom att höja kraven. Under 2023 har regeringen satsat ungefär en miljard på yrkesutbildning för vuxna. Den största delen har lagts på yrkesvux, där det finns möjlighet att kombinera SFI med yrkesutbildning. Regeringen har även gett kommunerna möjlighet att erbjuda ukrainska flyktingar SFI.

En del av samhället

Personer som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd här ska bli en del av det svenska samhället. Det handlar dels om att samhället ska vara tydligt med hur Sverige fungerar, dels om att stärka viktiga delar av civilsamhället. Därför har regeringen skjutit till pengar till kvinnors organisering i utanförskapsområden och satsat på idrott i utsatta områden.