Om regeringens prioritering: Migration och integration

Att människor kan röra sig mellan olika länder är en förutsättning för att skapa förståelse, tillväxt och möjligheter för fler. Under de senaste tolv åren har 1,2 miljoner utländska medborgare invandrat till Sverige och under samma tid har över 700 000 fått svenskt medborgarskap. Många kommer att bidra till att göra Sverige starkare, rikare och bättre, men invandringens omfattning har inneburit stora påfrestningar för vårt samhälle. Integrationsproblemen präglar numera de flesta politikområden. Därför lägger regeringen om politiken.

Regeringen tror på ett Sverige där människor med olika bakgrund kan leva sida vid sida. Men då krävs ett kitt som förenar och håller oss samman. De viktigaste beståndsdelarna i denna samhällsgemenskap är svenska språket, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och respekt för grundläggande svenska värderingar. Förväntningarna och kraven för att bli en del av det svenska samhället måste bli tydligare. Vill man inte bli en del av denna gemenskap bör man inte söka sig till Sverige.

Ordning och reda i migrationspolitiken

Om migrationens möjligheter ska kunna tas tillvara måste den förenas med en fungerande integration. För att vända utvecklingen och skapa förutsättningar för integration vidtar regeringen åtgärder för att minska den asylrelaterade migrationen till långsiktigt hållbara nivåer. Kraven på den som kommer till Sverige att ta till sig samhällets normer och att leva hederligt ska skärpas. Den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige. Skuggsamhället ska bekämpas och myndigheternas hantering av personer som utgör ett hot mot vårt öppna samhälle ska stärkas.

Regeringen har tagit initiativ till en mängd reformer, bland annat om skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl, färre kvotflyktingar och effektivare verktyg för myndigheter vid inre utlänningskontroll. Återkallandet av uppehållstillstånd har ökat och inrättandet av återvändandecenter påbörjats. Dessa är några delar i arbetet med att identifiera personer som inte har rätt att vistas i Sverige och att se till att de återvänder till sina hemländer.

En arbetskraftsinvandring som stärker Sveriges konkurrenskraft

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring. Det stärker svenska företag och Sveriges gemensamma konkurrenskraft att nödvändig kompetens kan rekryteras från andra EU-länder och från tredje land. Det går dock inte att blunda för det missbruk och utnyttjande som vuxit fram i kölvattnet av ett mycket tillåtande regelverk.

Därför ställer regeringen nu om arbetskraftsinvandringen. Reglerna skärps i syfte att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som möjligheterna förbättras för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Missbruk ska stävjas, samtidigt som handläggningstiderna ska kortas. Sverige ska vara ett välkomnande land för internationell talang och kompetens.

Internationellt ansvarstagande tillsammans med andra

Migrationspolitiken stannar inte vid Sveriges gränser. När asyltrycket mot EU nu tilltar kraftigt, driver regeringen på för ett nytt gemensamt asylregelverk för unionens medlemsländer. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd nåddes en historisk överenskommelse mellan länderna om den så kallade migrationspakten. Bevakningen av de yttre gränserna kommer att stärkas, stödet till utsatta medlemsstater kommer att öka och återvändandet prioriteras. Pakten väntas vara slutförhandlad till våren 2024.

Integration

När integrationen till det svenska samhället fungerar skapas ett rikare, mer tolerant och framgångsrikt samhälle. Dagens integrationsproblem behöver mötas med åtgärder på många olika områden.

Sverige har betydande integrationsproblem i form av bland annat arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet samt hedersrelaterat våld och förtryck. Sammantaget riskerar integrationsproblemen att leda till framväxten av parallella samhällen.

För att möta problemen krävs en omläggning i stort av integrationspolitiken. Regeringen har därför gett utredningen En målstyrd integrationspolitik i uppdrag att ta fram ett helt nytt mål och en ny styrmodell för integrationspolitiken. Det nya målet ska bygga på att samhällets insatser utgår från att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Styrningen ska vara inriktad på att alla som kan ska bli självförsörjande, kunskaper i det svenska språket samt förståelse för hur Sverige fungerar.

Självförsörjning

I dag står alltför många utrikes födda långt från arbetsmarknaden, särskilt kvinnor. Det ska alltid löna sig att ta ett jobb. Den som får både etableringsersättning och etableringstillägg eller bostadsersättning har svagare ekonomiska incitament att arbeta jämfört med andra. Det kan bidra till lång tid i arbetslöshet och utanförskap. En utredare har därför fått i uppdrag att analysera om regelverket för olika ersättningar innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlända ska börja arbeta. Regeringen har även tillsatt en utredning om ett bidragstak.

Svenska språket

Kunskaper i svenska språket är avgörande för att få ett arbete. Regeringen kommer att förstärka undervisningen i svenska för invandrare (SFI) genom att höja kraven. Under 2023 har regeringen satsat ungefär en miljard på yrkesutbildning för vuxna. Den största delen har lagts på yrkesvux, där det finns möjlighet att kombinera SFI med yrkesutbildning. Regeringen har även gett kommunerna möjlighet att erbjuda ukrainska flyktingar SFI.

En del av samhället

Personer som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd här ska bli en del av det svenska samhället. Det handlar dels om att samhället ska vara tydligt med hur Sverige fungerar, dels om att stärka viktiga delar av civilsamhället. Därför har regeringen skjutit till pengar till kvinnors organisering i utanförskapsområden och satsat på idrott i utsatta områden.