EU:s inre marknad och näringspolitik
Publicerad
EU:s inre marknad är Sveriges viktigaste handelsarena och världens största gränsfria ekonomiska samarbetsområde. Huvuddelen av svensk export och import går till och från EU:s inre marknad. EU:s inre marknad består av de 27 EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Trots att den inre marknaden är väl integrerad hindras den fria rörligheten av vissa hinder. Regeringen vill se en stärkt inre marknad för tjänster genom att effektivisera och fördjupa den inre marknaden.
Inre marknadsfrågor omfattar i första hand den fria rörligheten för varor och tjänster inom EU. Här ingår den digitala inre marknaden, standardisering och e-handel.
Sverige verkar konsekvent för att den inre marknaden ska fördjupas och att den ska fungera väl, också i tider av kris. Samtidigt är det viktigt att den anpassas till nya förutsättningar för att EU ska kunna behålla och stärka sin globala konkurrenskraft. Detta innefattar bland annat en sund och öppen ekonomi som bygger på fri konkurrens, privata investeringar och framgångsrik digitalisering samt att göra det möjligt för företagen att bidra till den gröna och digitala omställningen.
Regeringen arbetar aktivt för att undanröja handelshinder
Trots att den inre marknaden på många sätt är väl integrerad hindras den fria rörligheten av vissa hinder. Några exempel på utmaningar och hinder som företag tar upp handlar om att information inte finns översatt och andra svårigheter med lokala språk tung byråkrati och utmaningar med att öppna bankkonton.
Studier visar att om kvarstående handelshinder inom tjänsteområdet kunde undanröjas skulle det innebära en ökning av EU:s BNP med cirka 2–3 procent och Sveriges BNP med cirka 2 procent.
Tjänstesektorn är prioriterad i handelshindersarbetet
Tjänstehandel är en viktig och ökande del av handeln på den inre marknaden. Exempel på tjänstehandel är inom turismsektorn, it-tjänster, byggtjänster, transporttjänster, sjukvårds- och utbildningstjänster.
Ett exempel på hinder för tjänstesektorn är reglerade yrken i EU som begränsar möjligheten att utöva sitt yrke i ett annat medlemsland. Den fria rörligheten för yrkesutövare är en viktig del av den inre marknaden. Erkännandet av utländska yrkeskvalifikationer spelar en central roll för arbetstagare och tjänsteutövares fria rörlighet på den inre marknaden.
Regeringen verkar för att fler yrken ska omfattas av det europeiska yrkeskortet (ett elektroniskt förfarande för att få reglerade yrken erkända i ett annat EU-land), till exempel läkare, ingenjörer, yrken inom sportindustrin, veterinärer, lärare och elinstallatörer.
X