Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram SOU 2022:22

Publicerad

Spröjsade altanfönster på vid gavel ut mot en grusväg.

Delegationen för ökad tillgänglighet har på regeringens uppdrag verkat för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med särskilt fokus på kortare väntetider

Ladda ner:

Vårdgarantin

Utredningen föreslår följande när det gäller vårdgarantin:

  • En medicinsk bedömning inom primärvården ska omfattas av vård-garantin oavsett om besväret som den enskilde söker kontakt med primärvården för har samband med tidigare känt hälsoproblem eller inte.
  • Medicinska bedömningar av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom den specialiserade vården ska omfattas av vårdgarantin, i stället för besök inom den specialiserade vården.
  • Inom såväl primärvården som den specialiserade vården ska under-sökningar omfattas av vårdgarantin.
  • Behandlingar inom primärvården ska omfattas av vårdgarantin. Behandlingar inom den specialiserade vården omfattas av vård-garantin redan i dag.
  • Vårdgarantin ska omfatta information om tidpunkten för viss vård.
  • Regionens ansvar att erbjuda vårdgaranti ska utökas på så sätt att även utomlänspatienter som listat sig hos en vårdcentral i regionen omfattas av vårdgarantin inom primärvården.
  • Bestämmelsen om att regionen ska se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare ska tydliggöras och utökas.
  • Vissa av tidsgränserna i vårdgarantin ska ändras. Den enskilde ska, förutom kontakt med en vårdgivare inom primärvården samma dag, få
  1. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården inom sju dagar,
  2. en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom den specialiserade vården inom 60 dagar,
  3. en undersökning inom primärvården respektive den specialiserade vården inom 60 dagar,
  4. en behandling inom primärvården respektive den specialiserade vården inom 90 dagar, och
  5. information om tidpunkten för viss vård inom 14 dagar.

Nära och tillgänglig vård

Utredningen föreslår bland annat följande för att stödja utvecklingen mot en mer nära och tillgänglig vård, med fokus på primärvården:

  • Det ska införas krav på att patienten ska informeras om vem som är patientens fasta vårdkontakt och fasta läkarkontakt om sådana har utsetts.
  • Det ska även införas krav på att patienten ska få information om kontaktuppgifter till patientens fasta vårdkontakt, fasta läkarkontakt och vårdenheter.
  • Det ska införas krav på att patienten ska få information samlat och digitalt i den mån det är relevant för patienten att få information på det sättet.
  • Det ska införas krav på att tidpunkten för vården så långt som möjligt ska väljas i samråd med patienten.
  • Riktade ekonomiska medel bör ges till nya konsultativa arbetssätt mellan primärvård och specialiserad vård.
  • Ökad tydlighet behövs om vilka resurser som prioriteras till primärvårdens kärnverksamheter för att säkerställa medarbetarnas engagemang.
  • Fler nationella kunskapsstöd för hela vårdkedjan för barn och ungas psykiska hälsa och kunskapsstöd som utgår från symtomkomplex bör tas fram.
  • Ekonomiskt stöd bör ges för att underlätta samverkan mellan elevhälsa, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri.
  • Stöd bör ges för införande av en regionaliserad läkarutbildning för förbättrad kompetensförsörjning.
  • Två 10-åriga forsknings- och utvecklingsprogram för primärvården bör införas.
  • Uppdrag bör ges om förslag till struktur för forskning, utbildning och utveckling inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Vägen till ökad tillgänglighet

Utredningen föreslog i delbetänkandet en rad åtgärder och lyfte även fram vikten av tillvaratagande av erfarenheter från pandemin som ska bidra till att vända utvecklingen för väntetiderna och poängterar även dessa i slutbetänkandet. Det som behöver ske är särskilt:

  • Arbetssätt behöver etableras som omfattar erfarenheterna av pan-demiarbetet med medarbetarnas engagemang och satsning på kärnverksamhet.
  • De regionala handlingsplanerna med kort- och långsiktiga mål behöver behållas och utvecklas.
  • Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering i syfte att nå balans mellan in- och utflöde av patienter behöver intensifieras. Planering och schemaläggning behöver ske med god framförhållning.
  • Staten, regioner och kommuner måste driva omställningen till nära vård i mål och satsa på långsiktiga insatser för att stärka primärvården.
  • Den statliga uppföljningen behöver vässas och uppföljning med varje region ske årligen med dialog vid platsbesök.
  • Såväl staten som regionerna bör fortsättningsvis agera utifrån att den lagstadgade vårdgarantin handlar om yttersta tidsgränser och inte målsättningar.
  • Adekvat tillsyn för att kontrollera efterlevnaden av vårdgarantin måste komma till stånd.
  • Kännedomen om vårdgarantin och patientens valmöjligheter måste förbättras.

Lagstiftningskedjan

Kommittédirektiv (2 st)

  • Tilläggsdirektiv till Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

    Uppdraget ändras nu på så sätt att utredaren även ska lämna nödvändiga författningsförslag inom ramen för uppdraget att stödja ett effektivt resursutnyttjande och kortare väntetider genom att informera om patienters valmöjligheter, där utredaren lämnat bedömningar i delbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – strategisk, långsiktig och i samverkan (SOU 2021:59).

  • Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

    Regeringen tillsätter en delegation som ska arbeta för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Inriktningen ska vara att korta väntetiderna. Skälet till satsningen är bland annat de uppskjutna vårdinsatser som covid-19 har förorsakat. Nu måste dessa tas omhand.

Departementsserien

Statens offentliga utredningar (2 st)

Lagrådsremiss

Proposition

Genvägar