Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv – Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SOU 2018:55

Publicerad 15 juni 2018

Delbetänkandets fokus ligger på vårdkonsumtion, socioekonomi och styrning i vården.

Ladda ner:

• Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv – Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för bättre styrning SOU 2018:55 (pdf 1 MB)

Utredningens analys och överväganden

Utredningen konstaterar att olika grupper konsumerar vård på olika sätt. Grupper med svagare socioekonomi underkonsumerar i större utsträckning vård. Av ekonomiska skäl avstår de från bland annat vård och läkemedel. Samtidigt besöker gruppen vården mer och har – upp till en viss ålder – högre kostnader för vård.

• Olika befolkningsgrupper har olika inställning till väntetider och tillgänglighet. Äldre och personer med lägre utbildning tycker att väntetiderna är rimliga.
• Konsumtion av vård styrs av andra faktorer än vården i sig. Men vården, och dess organisation och styrning, kan styra delar av konsumtionen genom bemötande, tillgänglighet, kostnader och remittering.
• För vårdens tillgänglighet och förutsättningar att erbjuda vård menar utredningen att det är särskilt viktigt att se på skilda förutsättningar mellan stad och land.

Många faktorer påverkar måluppfyllelsen

Utredningen bedömer att måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande struktur.

Statens roll i styrningen oklar

Statens roll är ofta oklar i styrningen av vården. Man styr direkt mot professionerna vilket är problematiskt ur ett tillitsperspektiv.

Landstingens styrning är olika

Landstingen agerar bara undantagsvis gemensamt och tar ett gemensamt och nationellt ansvar för hälso- och sjukvården.

Utredningens fortsatta arbete

Utredningen avser bland annat fortsätta att analysera:

• en mer funktionell prioritering av den statliga styrningen
• skillnaderna i landstingens styrning, vilka incitament och effekter på prioriteringar som uppstår samt om styrningen bör ensas
• hur kunskapen om styrningen av den specialiserade vården kan öka
• hur tilliten i styrningen kan öka mellan staten och huvudmännen
• med en tydligare rollfördelning
• en färdväg mot en mer tillitsbaserad styrning

I delbetänkandet presenterar utredningen en första preliminär analys. Denna kommer användas som underlag för fortsatta diskussioner och kommer därmed att breddas och fördjupas i det fortsatta arbetet med slutbetänkandet.