Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet

God och nära vård - delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård SOU 2017:53

Publicerad 07 juni 2017

I detta första delbetänkande presenteras inriktningen för utredningens fortsatta arbete. Detta beskrivs i form av en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården och en färdplan för arbetet att förflytta systemet i den önskade riktningen.

Ladda ner:

• Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård SOU 2017_53 (pdf 1 MB)

Som en grund för denna förflyttning ges i delbetänkandet förslag på förändrade styrande principer för vårdens organisering i den nya hälso- och sjukvårdslagen. I delbetänkandet lämnas även förslag på en förstärkt vårdgaranti inom primärvården som syftar till en utformning mer styrd av patientens behov än i dag och en förbättrad tillgänglighet.

Utredningen skriver i sin sammanfattning av delbetänkandet att vi inte kan organsiera vård och omsorg på samma sätt som i dag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande menar utredningen.

I delbetänkandet skrivs även att primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet och likaså att forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. Primärvården är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov och det är därför patienterna i första hand förväntas vända sig dit för att få en bedömning.

Utredningen konstaterar att en stor andel av patienterna i dag dock vänder sig till andra vårdnivåer, exempelvis till akutmottagningar, bland annat på grund av bristande tillgänglighet till primärvården. Vård på sjukhus som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i icke optimal vård för patienten, i höga kostnader och risk för vårdskador.

Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver därför reformeras skriver man i delbetänkandet, så att mer resurser styrs till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd. En förstärkning av primärvården är nödvändig. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov.

För uppdraget att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård ska utredningen i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Betänkandets förslag tar sikte på ett antal olika aspekter och riktar sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälso- och sjukvården. Denna utredning ska särskilt beakta följande förslag:

• förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering
• att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning
• ett nationellt utformat uppdrag för primärvården
• ett tydligare akutuppdrag för primärvården
• en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning
• resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.