Lagrådsremiss från Justitiedepartementet

Skärpta regler för villkorlig frigivning

Publicerad 29 augusti 2025

Det finns ett behov av att lägga om kriminalpolitiken. Fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. För att åstadkomma detta ses centrala delar av strafflagstiftningen över i syfte bland annat att skärpa innehållet i de befintliga påföljderna, framför allt fängelsestraffet.

Ladda ner:

• Skärpta regler för villkorlig frigivning (pdf 1 MB)

I lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat

• att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning
  kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna
  höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först,
• att tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den
  dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks,
• att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om
  det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet,
• att allmänna fängelseminimum ska höjas till en månad och att alla
  fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning,
• att prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället
  för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska
  ställas under övervakning, och
• att hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i
  brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig
  frigivning från den förverkade delen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, utom vissa av
lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas
innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna föreslås träda i kraft
den dag som regeringen bestämmer.