Rapport från Finansdepartementet

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2024

Publicerad

Ladda ner:

Utgångspunkten för regeringens riktlinjebeslut är det av riksdagen beslutade målet för statsskuldspolitiken. Målet är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas, och att förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Statsskulden minskade som andel av BNP (bruttonationalprodukten) under 2022. Statsskulden väntas fortsätta att minska som andel av BNP men tillfälligt öka något i miljarder kronor under prognosperioden 2023–2026.

Riktlinjebeslutet för 2024 innebär inte förändringar i styrningen jämfört med föregående år.

Statsskuldens sammansättning ska styras mot:

  • Den reala kronskulden ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden.
  • Den nominella kronskulden ska utgöra resterande andel av statsskulden efter real kronskuld och skuld i utländsk valuta.
  • Valutaskulden – valutaexponeringen ska avvecklas successivt och anta riktvärdet noll från och med 2027.
  • Löptiden (i termer av duration) för statsskulden ska styras mot 3,5–6 år.

Till grund för detta riktlinjebeslut ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer.

I samband med beredningen inför regeringens riktlinjebeslut har Riksbanken fått möjlighet att yttra sig över Riksgäldskontorets förslag. Riksbanken har inga invändningar. Däremot har Riksbanken synpunkter på Riksgäldskontorets avveckling av statsskuldens valutaexponering (se vidare avsnitt 3.3).

Regeringens riktlinjebeslut för 2024 överensstämmer i huvudsak med Riksgäldskontorets förslag.