Pressmeddelande från Socialdepartementet

En uppväxt fri från våld – regeringens strategi för barns trygghet och frihet från våld

Publicerad 30 juli 2026

Regeringen har beslutat om en ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Utgångspunkten är att alla barn ska ha en uppväxt fri från våld, kränkningar och övergrepp. Det innebär att en nollvision som ska genomsyra arbetet mot våld mot barn för första gången finns på plats.

– Varje barn har rätt till en trygg uppväxt fri från våld. Ändå utsätts barn för kränkningar, övergrepp och hot, både i den fysiska och digitala världen. Det är oacceptabelt. Med den här strategin sätter regeringen en tydlig riktning: en nollvision mot våld mot barn. Det krävs konkreta insatser, samverkan och ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället. Tillsammans kan vi göra skillnad för barnen, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Utsatta barn ska ha det skydd och stöd de har rätt till. Bland annat kommer omfattningen av och tillgången till stöd och behandling för barn som har utsatts för övergrepp i digitala miljöer att kartläggas. Barns rätt till trygghet ska gälla både i den fysiska och den digitala världen, säger Jakob Forssmed.

– Behovet av den här strategin ser vi varje dag. För varje dag är det barn som far illa i Sverige, barn som misshandlas av sina föräldrar eller utsätts för psykiskt våld i skolan och på sociala medier. Samhället kan bättre och med den här strategin kommer fler barn kunna få en trygg uppväxt i framtiden, säger jämställdhetsminister ​Nina Larsson

Trots att Sverige länge setts som ett föregångsland i arbetet mot våld mot barn, utsätts alltför många barn för våld, kränkningar och övergrepp. Det är ett allvarligt samhällsproblem som kräver kraftfulla och samordnade insatser. Den nationella strategins övergripande mål är att varje barn ska ha en uppväxt fri från våld – en nollvision i arbetet mot våld mot barn. För att nå dit har strategin fyra konkreta delmål:

• Våld mot barn ska förebyggas
• Barns våldsutsatthet ska upptäckas
• Barn ska få det skydd och stöd de har rätt till
• Barnets rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses

Varje delmål har i sin tur ett antal prioriterade insatsområden. Dessa är insatsområden som regeringen bedömer behöver prioriteras för att nå målet att varje barn ska ha en uppväxt fri från våld. Arbetet ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv med fokus på barnets rättigheter och ett kunskapsbaserat arbetssätt. 
 

En strategi till alla som arbetar med eller för barn 

I betänkandet (SOU 2022:70) som ligger till grund för strategin har barn och unga med erfarenhet av våldsutsatthet fått komma till tals genom intervjuer och en enkät. Deras röster har varit en viktig utgångspunkt för att forma strategins inriktning och insatser. För att strategin ska få genomslag krävs samverkan mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Strategin riktar sig framför allt till yrkesverksamma inom offentlig, privat och ideell sektor – alla som möter barn i sitt arbete men också beslutsfattare på olika nivåer.

Strategin ska gälla tills vidare och revideras vid behov. En översyn ska genomföras minst vart femte år för att säkerställa att den fortsätter att möta barns behov och samhällets utmaningar.

Nationell samverkansstruktur tar arbetet med strategin vidare

Samtidigt som strategin beslutas initieras även ett flertal nya åtgärder för att stärka arbetet ytterligare. Barnombudsmannen och ytterligare sju myndigheter samt länsstyrelserna får i uppdrag att etablera en nationell samverkansstruktur för arbetet med strategin för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Barnombudsmannen ska ansvara för att samordna arbetet i den nationella samverkansstrukturen. Barnombudsmannen ska även inhämta synpunkter och erfarenheter från Linköpings universitet (Barnafrid – nationellt kunskapscentrum) och från andra berörda myndigheter och relevanta aktörer.

Ytterligare uppdrag ges till Socialstyrelsen som bland annat ska genomföra en informationssatsning till allmänheten om våld mot barn och om hur det kan förebyggas. Myndigheten ska också kartlägga omfattningen av och tillgången till stöd och behandling för barn som har utsatts för övergrepp i digitala miljöer.  

Socialstyrelsen och Polismyndigheten ges i uppdrag att utveckla arbetet med att identifiera våldsutsatthet bland barn i kriminalitet eller som riskerar att dras in i organiserad brottslighet.  

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ges även i uppdrag att säkerställa att barnärenden bedrivs skyndsamt och att barns rätt till information tillgodoses. Inom ramen för uppdraget ska Polismyndigheten analysera och redogöra för myndighetens tillgång till utbildade barnutredare som håller barnförhör samt vid behov redogöra för vilka åtgärder myndigheten vidtar i detta avseende.