Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Nya regler för anhöriginvandring

Publicerad 03 juni 2026

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring. Samtidigt som asylinvandringen till Sverige minskar så fortsätter anhöriginvandringen att utgöra en betydande del av invandringen till Sverige. De nya lagförslagen innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s miniminivåer. Förslagen är en del i regeringens omläggning av migrationspolitiken och syftar till att minska utanförskapet och lyckas med integrationen.

–  Under alldeles för lång tid har kraven på den som vill ta sina anhöriga till Sverige varit lågt ställda. Vi vill att de människor som invandrar till Sverige ska få goda förutsättningar att integreras och bli en del av vår samhällsgemenskap. Därför är det viktigt att vi har ett regelverk för anhöriginvandring som skapar goda incitament till integration, självförsörjning och delaktighet, säger migrationsminister Johan Forssell.

– De senaste decennierna har Sveriges regelverk för anhöriginvandring varit mycket frikostiga i jämförelse med andra länder i Europa. Detta ser vi nu till att åtgärda, bland annat genom ett skärpt försörjningskrav och ett nytt krav på väntetid om två år för individer med temporära uppehållstillstånd, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. 

– De senaste årens omfattande invandring har bidragit till att Sveriges befolkning har vuxit snabbt under 2000-talet. Integrationsproblemen är betydande och det är alltför många som fastnar i utanförskap trots många år i Sverige. Att kunna försörja sig själv har stor betydelse för en persons möjligheter att vara en del av det svenska samhället. Att se över och skärpa reglerna om försörjningskrav vid anhöriginvandring är därför viktigt led i arbetet med att bryta utanförskapet.” säger Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– En fungerande integration börjar med att vi ger människor som kommer till Sverige goda möjligheter att lyckas och är tydlig med vilka krav som gäller. Ett höjt försörjningskrav bidrar till att stärka incitamenten för integration och egen försörjning. När anknytningspersonen snabbare lär sig språket och etablerar sig på arbetsmarknaden, skapar det i sin tur bättre förutsättningar för familjemedlemmarna att snabbt bli integrerade när de kommer till Sverige, säger Patrik Karlson, migrationspolitisk talesperson för Liberalerna.

De nya förslagen innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s miniminivåer. Bland annat föreslås ett nytt krav på väntetid om två år för den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, innan familjeåterförening kan ske. Arbetskraftsinvandrare, forskare och doktorander samt vissa flyktingar omfattas inte av kravet på väntetid. Regeringen föreslår också att de försörjningskrav som gäller vid anhöriginvandring ska skärpas och gälla även vid förlängningsärenden. Enligt regeringen bör även nivån på försörjningskravet höjas.

Vidare föreslås att det regelmässigt, i de ärenden där det är möjligt, ska tas hänsyn till om det finns skäl att avslå en ansökan om uppehållstillstånd till exempel om familjemedlemmar utsätts för våld eller annan allvarlig kränkning. Möjligheten att vara anknytningsperson ska vara olika för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.