Sveriges civila försvar har stärkts på flera viktiga områden
Publicerad
Regeringen satsar historiskt stora resurser på att stärka det civila försvaret. Myndigheten för civilt försvar konstaterar nu att det civila försvaret tagit viktiga kliv framåt på flera centrala punkter.
Behovet av ett starkt civilt försvar ökar bland annat utifrån konflikter och oro i omvärlden och en ökad hotbild med hybrida hot och attacker mot infrastruktur, politiska påverkanskampanjer och cyberangrepp mot samhällsviktig verksamhet.
– Upprustningen av Sveriges civila försvar fortsätter med oförminskad kraft. Det är mycket positivt att de högt prioriterade satsningar som regeringen har gjort också ger resultat, vilket MCF:s senaste förmågebedömning vittnar om – för andra året i rad. Vi har en lång väg kvar att gå, men Sverige är på rätt väg, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Myndigheten för civilt försvar (MCF) visar nu i två nyligen redovisade rapporter; ”Förmågan i det civila försvaret 2026” samt ”Sammanställning av genomförd verksamhet inom civilt försvar 2025” att utvecklingen i det civila försvaret har tagit kliv framåt.
För att ytterligare stärka förmågan att möta de krav som ett krig har regeringen vidare givit 53 myndigheter i uppdrag att säkerställa förmågan att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara.
Myndigheten för civilt försvar har också fått i uppdrag av regeringen att utveckla resultatindikatorer för att kunna följa upp det civila försvarets utveckling i förhållande till det mål som riksdagen beslutat om. Indikatorerna ska kunna användas i befintliga processer såsom exempelvis myndigheternas förmågebedömningar.
Framsteg
Några av framstegen som lyfts fram av MCF är:
Försörjningsberedskap
Försörjningsberedskapen har stärkts genom förbättrade beredskapslager och beredskapsplaner, förbättrad lagerhållning, förbättrade förrådsutrymmen, utbyggd reservkraft, stärkta tekniska miljöer samt upprustning av skyddsrum och annat skydd av civilbefolkningen.
Krigsorganisation och personalförsörjning
Förberedelser för utökad civilplikt samt överenskommelser med frivilliga försvarsorganisationer har gjorts, liksom att krigsorganisationer har vidareutvecklats och interna övningar och utbildningar genomförts.
Ledning och samverkan
Digitala verktyg för omvärldsbevakning och analys för utvecklade lägesbilder och beslutsunderlag har tagits fram, liksom teknik och metodik som stödjerden operativa ledningsförmågan. Utbildningar för handlingskraftigt ledarskap i kris och krig har tagits fram tillsammans med Försvarshögskolan. Tågledningssystem och mobila trafikcentraler har utvecklats.
Ökad proaktivitet och handlingskraft
De 53 beredskapsmyndigheter som fick särskilda uppdrag har under 2025 genomfört insatser för att stärka sin förmåga att agera proaktivt. I myndigheternas redovisningar framgår att de har arbetat löpande med att stärka en kultur av handlingskraft och utvecklat arbetssätt för att möta de krav som ett krig ställer.
Behov av fortsatt utveckling
Det finns också behov av fortsatt utveckling. Bland annat behöver ytterligare åtgärder genomföras för förberedelser för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet, att trygga det civila försvarets personalförsörjning samt ytterligare arbete för att effektivt kunna prioritera resurser mellan olika behov i krig.
Sammantaget visar rapporterna att det civila försvaret har stärkts i bredd och djup, men att utvecklingen behöver fortsätta enligt regeringens beslut om inriktning för civilt försvar.
Presskontakt
Pressekreterare hos minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-804 34 48
e-post till Cornelia Norman
Fakta
Det civila försvaret ska ha förmåga att:
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
- inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga
- skydda civilbefolkningen
- upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.