Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar

Publicerad 23 mars 2026

Måndagen den 23 mars beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag som skärper reglerna om uppsikt och förvar. Syftet med lagförslagen är att upprätthålla en ordnad och effektiv migrationsprocess vilket även kan förhindra att människor far illa i skuggsamhället.

De nya lagförslagen innebär bland annat att förutsättningarna utvidgas för när myndigheterna kan besluta om förvar samt att förvarstiden i flera fall kan bli längre. Förslagen syftar till att skapa en mer effektiv återvändandeprocess. Det är Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och ytterst domstolarna som beslutar om och när en person ska sättas i förvar. Som regel handlar det om individer med utvisningsbeslut som inte samarbetar med myndigheterna och som bedöms ha en risk att avvika.

– Över 100 000 människor uppskattas leva utan person- eller samordningsnummer i Sverige, vilket i de flesta fall innebär att de är en del av skuggsamhället. Det är inhumant och medför risk för att människor utnyttjas och exploateras. Samtidigt vet vi att brottslingar och personer som utgör ett hot mot Sverige kan gömma sig i skuggsamhället. En effektiv och rättssäker förvarsverksamhet bidrar till att motverka skuggsamhället och upprätthålla en reglerad invandring, där ett nej betyder att man måste lämna Sverige, säger migrationsminister Johan Forssell.

– En stram och hållbar migrationspolitik förutsätter att man återvänder efter att man fått avslag på sin asylansökan efter en rättssäker prövning. Dagens förslag utgör en viktig del i arbetet med att säkerställa en reglerad invandring, säger Ingemar Kihlström, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna

– En ordnad migration innebär att vi inte kan acceptera att människor uppehåller sig i landet trots beslut om utvisning. För att ytterligare effektivisera återvändandeprocessen ser vi nu bland annat till att ge relevanta myndigheter ett ökat handlingsutrymme i fall där individer med utvisningsbeslut inte är samarbetsvilliga, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Den som har fått ett nej på sin ansökan och ska lämna Sverige ska också göra det. Med skärpta regler om uppsikt och förvar stärker vi återvändandearbetet, motverkar skuggsamhället och skapar en mer ordnad migrationsprocess. Samtidigt måste rättssäkerheten värnas och därför är det viktigt att rätten till offentligt biträde stärks, inte minst för barn, säger Patrik Karlson (L), migrationspolitisk talesperson.

I lagrådsremissen föreslås även en möjlighet till så kallad vistelseskyldighet. Det vill säga att individen ska vara skyldig att vistas inom ett utpekat område som ska kunna övervakas elektroniskt. Regeringen föreslår också att förvarstagna personer ska kunna placeras på särskilda säkerhetsavdelningar på förvaren vilket kommer att öka säkerheten och avlasta framför allt Kriminalvården. Vidare föreslås att rätten till offentligt biträde stärks, särskilt för barn.

Förslagen är en del av regeringens arbete med att modernisera migrationspolitiken och förbättra integrationen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 21 juli 2026.