Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Nya lagar började gälla vid årsskiftet

Publicerad 07 januari 2026

Vid årsskiftet trädde flera viktiga lagar och förordningar i kraft inom Justitiedepartementets områden. Förändringarna syftar bland annat till att stärka rättssäkerheten, effektivisera Kriminalvården och främja samhällsutvecklingen.

Fler ska kunna avtjäna fängelsestraff med fotboja

Gränsen för elektronisk övervakning höjs till fängelsestraff på upp till ett år och sex månader från den tidigare gränsen på sex månader. Verkställigheten ska ske i den dömdes hem eller i särskilda kontrollerade boenden som bemannas av Kriminalvården. För straff över sex månader krävs en fördjupad lämplighetsprövning där bland annat återfallsrisk och brottsofferperspektiv beaktas. Syftet är att minska återfall i brott, frigöra anstaltsplatser för farliga brottslingar och effektivisera Kriminalvården.

Skärpta regler för villkorlig frigivning 

Reglerna för villkorlig frigivning skärps. Den andel av strafftiden som måste avtjänas innan frigivning höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Det införs också nya möjligheter att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen eller om det finns risk för att personen begår nya allvarliga brott. Alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning och det allmänna fängelseminimum höjs till en månad. Prövotiden efter frigivning blir två år och vid återfall i brott under denna tid ska hela den villkorligt medgivna friheten förverkas utan möjlighet till ny frigivning. Förslaget om tre fjärdedelar av strafftiden införs stegvis för kortare straff.

Ett kraftigt höjt återvandringsbidrag

Det ekonomiska stödet för frivillig återvandring höjs kraftigt för att öka incitamenten för personer som vill återvända till sitt hemland. Bidraget blir 350 000 kronor för vuxna, 25 000 kronor för barn och upp till 600 000 kronor per hushåll. Samtidigt införs skärpta regler för att motverka fusk och missbruk, bland annat genom att Migrationsverket får tillgång till uppgifter ur belastnings- och misstankeregistret. Syftet är att ge personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland och säkerställa att stödet används rättssäkert.

Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar

Behörighetskraven för offentliga biträden i migrationsärenden stärks för att främja rättssäkerheten. Endast utbildade jurister som bedöms särskilt lämpliga ska kunna få uppdrag och olämpliga ombud kan förklaras obehöriga hos Migrationsverket, Polisen och Säkerhetspolisen. Dessutom införs krav på att myndigheter i större utsträckning anlitar auktoriserade tolkar och översättare. Syftet är att höja kvaliteten och förtroendet för den svenska asylprocessen.

Straffrättsligt skydd för tekniska företagshemligheter

Straffansvar för olovligt utnyttjande och röjande av tekniska företagshemligheter, även när personen haft laglig tillgång till informationen kommer att införas. Två nya brott införs i lagen om företagshemligheter och omfattar känslig teknisk information som ritningar, processer och forskningsresultat. Syftet är att motverka spridning av kunskap som kan skada innovation och konkurrenskraft. Förändringen stärker skyddet för näringsliv och forskning och främjar Sveriges innovationsförmåga.

Förbättrade förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder

Reglerna för presumtionshyror kommer ändras för att underlätta byggandet av nya hyresbostäder. Ändringarna ger utökade möjligheter att justera hyran löpande, vilket kan göra nyproduktion mer lönsam och möjliggöra lägre inflyttningshyror. Det införs fler möjligheter till hyresändringar vid moderniseringar, som installation av laddstolpar eller solceller, samt nya sätt att lösa tvister om presumtionshyror. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för investeringar och öka tillgången på hyresbostäder.