Reglerna för Kraftlyftets investeringsstöd på plats
Publicerad
Regeringen har beslutat om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet. Stödet får beviljas till åtgärder som upprätthåller leveranssäkerheten i elnätet och till åtgärder för att möta en ökad elanvändning. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026.
– Kraftlyftet bidrar med att säkra tillgången på el till svenska hushåll och företag där och när den behövs. På längre sikt behövs kärnkraft, men Kraftlyftet kommer att stärka leveranssäkerheten i kraftsystemet på kort sikt. Det är särskilt viktigt för att åtgärda den ansträngda situationen i södra Sverige, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Stödet får beviljas till aktörer som investerar där behovet är som störst. Elområdena 3 och 4 antas i förordningen vara områden där behovet är som störst. För elområdena 1 och 2 behöver behovet i det regionala eller lokala nätet däremot intygas.
Investeringarna kan avse biokraftvärmeverk och gasturbiner som drivs med förnybara bränslen. Det kan också handla om lagringsanläggningar för el eller värme, om lagringen är direkt ansluten till en anläggning som producerar förnybar el. Därutöver kan man nu även söka stöd för uppgraderad produktionsförmåga i småskaliga vattenkraftverk.
Då många investeringar behöver tid för att komma på plats har datumet för att slutföra stödberättigande åtgärder flyttats fram från den 1 januari 2030 till den 31 december 2031.
En annan nyhet är att stöd kan betalas ut även under planerings-och byggfasen och inte bara efter att åtgärden är slutförd. Syftet är dels att bättre matcha aktörernas utgifter under processen, dels att regeringen i budgetpropositionen för 2026 skjutit till två miljarder kronor 2026–2028. Energimyndigheten kan bevilja stöd upp till sammanlagt fem miljarder kronor under 2026.
Gruppundantag för statligt stöd
Reglerna för statligt stöd ska säkerställa rättvis konkurrens på EU:s inre marknad. Statligt stöd får därför bara lämnas om det godkänts av Europeiska kommissionen eller följer särskilda undantagsregler. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) utgör ett sådant särskilt undantag och statligt stöd inom Kraftlyftet regleras genom GBER. Enligt GBER kan investeringsstöd till energisektorn endast beviljas till investeringar som främjar förnybar energi.
Mot bakgrund av det ansträngda effektläget i södra Sverige kan det finnas behov av att utreda andra möjligheter att stödja investeringar i planerbar elproduktion som inte omfattas av nuvarande gruppundantagsförordning. Det gäller särskilt teknikslag så som gasturbiner som har kapacitet att på sikt anpassas till klimatneutrala bränslen. En fortsatt beredning av frågan pågår inom Regeringskansliet.
Presskontakt
Pressekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076- 141 28 13
e-post till Axel Vide
Genvägar
Kraflyftet
Investeringsstödet Kraftlyftet infördes i budgetpropositionen för 2025 med syfte att stärka elsystemets förmåga att möta ett ökat elbehov. Förstärkningen av Kraftlyftet i budgetpropositionen för 2026 innebär att fler investeringar för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet kan få statligt stöd.
Kraftlyftet främjar investeringar som stärker kraftsystemet där det behövs som mest. Det skapar bättre förutsättningar att få fram el, där och när det behövs, för att stärka konkurrenskraften.
Under sommaren remitterade regeringen förslag på hur investeringsstödet ska utformas. Regeringen har nu beslutat om förordningen som börjar gälla den 13 januari 2026.
