Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Nya lagändringar för att stärka brottsbekämpningen har trätt i kraft

Publicerad 02 december 2025

Sedan den 1 december får brottsbekämpningen nya verktyg då tre lagändringar för att stärka arbetet mot brottslighet har trätt i kraft. Lagändringarna innebär att sekretessen rivs mellan alla myndigheter, kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt ökade möjligheter för Polismyndigheten att dela personuppgifter.

Sekretessen rivs mellan alla myndigheter

Den nya sekretessbrytande bestämmelsen omfattar alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Till skillnad från tidigare reformer är informationsdelningen inte enkelriktad, utan uppgifter får lämnas även från brottsbekämpningen till andra myndigheter och direkt mellan myndigheter som inte har ett brottsbekämpande uppdrag.

Det innebär alltså att samtliga myndigheter, kommuner och regioner får dela information för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brott, felaktiga utbetalningar, fusk och andra typer av regelöverträdelser.

Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp

Två nya brott införs i brottsbalken: oskuldskontroll och intygande av sexuell oskuld. Dessutom införs ett straffbelagt förbud mot oskuldsingrepp i könsstympningslagen. Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år, och för intygande av sexuell oskuld är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Det blir även straffbart att inte avslöja ett tvångs- eller barnäktenskap. Syftet är att stärka skyddet för flickor och kvinnor som lever i en hederskontext.

Polismyndigheten får ökade möjligheter att dela personuppgifter

Som ett led i den digitala polisoffensiven mot gängrelaterad brottslighet införs ett mer ändamålsenligt regelverk för Polismyndighetens hantering av personuppgifter. Lagändringarna innebär bland annat att den så kallade fåtalsregeln utvidgas, att fler personuppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i underrättelseverksamheten och att kravet på särskilda upplysningar för gemensamt tillgängliga uppgifter endast ska gälla så långt det är möjligt.

Hederskontext

I en hederskontext råder starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar och en mans heder bestäms av hans förmåga att kontrollera närstående kvinnors kroppar, beteende och sexualitet. Om en närstående kvinna bryter mot de ideal och värderingar som finns inom gruppens hederskontext drar det vanheder över den enskilde mannen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas för att bevara eller återställa ifrågasatt eller kränkt heder. Gruppen kan utgöras av familj, släkt, klan eller annan liknande grupp.