Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet

Nästa steg för att införa bidragsreformen – beslut om aktivitetskrav och bidragstak

Publicerad 15 december 2025

För att bryta bidragsberoendet och utanförskapet måste det löna sig mer att gå från bidrag till arbete. Det måste också finnas tydliga krav och förväntningar både på samhället och människor som lever på bidrag. Med regeringens bidragsreform kommer fler barn se sina föräldrar gå till jobbet, fler människor försörja sig själva och leva på sin lön, inte på bidrag.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 15 december 2025 (pdf 174 kB)

Konsekvenserna av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Studier visar att bidragsberoende är förknippat med både psykisk och fysisk ohälsa, och barn som växer upp i bidragsberoende och utanförskap löper stor risk att ärva det utanförskapet.

– Det behöver löna sig mer att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi genomför en bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet och få möjlighet till en klassresa istället för att ärva samma utanförskap som deras föräldrar befinner sig i, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Bidragsreformen gör att arbete lönar sig mer och att kraven blir tydligare. Med aktivitetskrav och ett bidragstak tar vi nästa steg för att bryta bidragsberoende och utanförskap. Det är viktigt att det lönar sig att ta ett jobb, utbilda sig eller delta i insatser som leder närmare arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

– Det får aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Med aktivitetskrav och bidragstak skapar vi bättre möjligheter för fler att bli självförsörjande, samtidigt som ekonomiskt stöd till personer som vistas olagligt i Sverige begränsas till nödsituationer, säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt.

– Bidragsreformen tydliggör individens ansvar att göra det som han eller hon kan för att närma sig arbetsmarknaden. Gör din plikt och kräv din rätt, om man så vill. En fungerande integration kräver ett aktivitetskrav. Kan man jobba så kan man delta i aktiviteter som gör att man kommer närmare ett arbete och egen försörjning. Regeringen tar nu ett viktigt steg för att minska bidragsberoende i Sverige, säger Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Hans Eklind.

En viktig del av regeringens arbete inom detta område är en omfattande bidragsreform som omfattar ett bidragstak för mottagare av försörjningsstöd, ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare och en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner.

Nu tar regeringen nästa steg för att införa bidragsreformen genom att besluta om lagrådsremisserna Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd samt Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete.  

Aktivitetskrav – för att närma sig arbetsmarknaden

Syftet med aktivitetskravet är att den enskildes förmåga ska stärkas för att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. En meningsfull sysselsättning genom aktiviteter kan bland annat bidra till att bryta isolering, förbättra hälsa och främja integrationen.

• Den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader ska delta i aktivitet inom aktivitetskravet för att ha rätt till försörjningsstöd. Omfattningen av aktivitetskravet ska motsvara den enskildes förmåga att delta i aktiviteterna.  
• Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, bestå av jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter.
• Aktivitetskravet gäller i normalfallet på heltid, men tiden ska minskas och anpassas till eventuell deltidssysselsättning, till exempel om den enskilde har anställning eller deltar i statliga, kommunala eller regionala insatser.
• Socialnämnden ska upprätta en individuell plan för aktiviteterna och i planen ska rimlig tid avsättas för att söka arbete.
• Aktivitetskrav får inte ställas på den som är under 18 år; är 18–20 år och går i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning; har sysselsättning på heltid i form av exempelvis anställning; har uppnått riktåldern för pension, har sjukpenning, sjukersättning eller vissa andra socialförsäkringsförmåner.

Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i insatser enligt aktivitetskravet ska socialnämnden vägra eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna utfärda sanktionsavgifter för kommuner vid systematiska brister i tillämpningen av aktivitetskravet.

En given förutsättning för att man ska kunna ha högre krav på aktivering är att man erbjuder fler timmar i förskola eller fritids. För att möjliggöra utökad tid i förskola och fritidshem för barn vars föräldrar berörs av aktivitetskravet har regeringen i budgetpropositionen för 2026 tillfört kommunerna 130 miljoner kronor 2026 och med 260 miljoner kronor årligen från och med 2027. 

Regeringen avser även att tillsätta en utredning som ska se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet.

Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget om sanktionsavgift för kommunerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Bidragstak – för att det ska löna sig mer att gå från bidrag till arbete

Det ekonomiska biståndet är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet när människor tillfälligt inte kan försörja sig själva. Det ska inte vara en långsiktig lösning. Inom det ekonomiska biståndet har försörjningsstödets utformning lett till att det i många familjer med flera barn inte har lönat sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag.

I lagrådsremissen Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete, föreslår regeringen ett bidragstak som syftar till att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete.

Bidragstaket består av tre delar:

• En modernisering av riksnormen, det vill säga den del av försörjningsstödet som regeringen bestämmer nivån för.
• Begränsning av försörjningsstödet för större hushåll
• Riksnormen ska som huvudregel utgöra ett tak

I lagrådsremissen lämnas även förslag om följande:

• Den som vistas olovligen i Sverige ska inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Regeringen föreslår därför att personer som inte vistas lagligen i Sverige endast ska kunna få ekonomiskt bistånd vid akuta situationer, så kallat nödbistånd.
• Försörjningsstödet är ett skyddsnät och ska inte bidra till kriminalitet och andra problem i samhället. Det gäller inte minst hyresmarknaden. Därför föreslås att försörjningsstöd till hyra i andra hand som huvudregel bara ska lämnas om andrahandsuthyrningen är tillåten.
• Det är viktigt att socialnämnden har ett fullgott underlag när de ska besluta om ekonomiskt bistånd. Den som på grund av sjukdom inte står till arbetsmarknadens förfogande eller deltar i aktivitet som nämnden anvisat ska därför lämna in läkarintyg för att visa att förmågan att göra det är nedsatt på grund av sjukdom.
• Den som får ekonomiskt bistånd förväntas, utifrån förmåga, göra vad han eller hon kan för att bidra till sin försörjning. Regeringen ger socialnämnden en uttrycklig möjlighet att kunna ställa sådana krav även på den som är sjuk, med hänsyn tagen till biståndsmottagarens individuella förutsättningar.
• För att säkerställa en stabil och enhetlig samverkansstruktur där enskilda får sitt behov av stöd tillgodosett är det viktigt att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges en skyldighet att delta i upprättandet av samordnad individuell plan.

Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.