Pressmeddelande från Socialdepartementet

Regeringen har fattat beslut om en ny nationell strategi mot antibiotikaresistens

Publicerad 18 november 2025

Regeringen har beslutat om en ny tioårig strategi för att motverka antimikrobiell resistens. Strategin vägleder och stärker Sveriges arbete inom området och bidrar till globala mål om minskad dödlighet.

Ladda ner:

• Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens 2026–2035 (pdf 9 MB)
• Presentationsbilder från pressträff den 17 november 2025 om Sveriges nya strategi mot antibiotikaresistens (pdf 426 kB)

– Vi står inför ett av vår tids största och mest underskattade hot, med enorma konsekvenser för hälso- och sjukvården om vi inte agerar kraftfullt och gemensamt. Sverige har generellt en låg nivå av antibiotikaresistens men vi kan inte luta oss tillbaka. Dessutom känner resistenta bakterier inga landsgränser. Med den nya strategin sätter vi tydliga och tidsatta mål för att skydda människors och djurs hälsa, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Det här är ett långsiktigt arbete, men ett arbete som måste göras för vår och vara barns framtida hälsa. Antibiotikaresistens påverkar oss alla i samhället. Det handlar om att förebygga ett allt större hot mot hälsa världen över, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

– Vi har en unikt låg användning av antibiotika i den svenska djurhållningen. Det är svenska bönders dagliga arbete med djurvälfärd och djurhälsa som gör detta möjligt. Att handla svenska livsmedel, inte minst animalier, är alltså ett sätt att minska risken för antibiotikaresistenta bakterier, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Än så länge kan infektioner botas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Det måste förbli så, och det kräver att samhället agerar kraftfullt och samordnat för att motverka antimikrobiell resistens. Vi måste skydda både dagens och framtidens patienter, säger Lina Nordquist, gruppledare för Liberalerna. 

Den nya strategin omfattar antimikrobiell resistens och bygger på att hela samhället bidrar för att minska spridningen av resistenta mikroorganismer och säkerställa tillgången till effektiva läkemedel, såsom antibiotika.

Strategin utgår från kunskap och evidens och har tagits fram i dialog med experter, myndigheter, organisationer och internationella aktörer. Den innehåller 17 övergripande kvantifierbara och tidsatta mål under fem rubriker, med fokus på förebyggande arbete, ansvarsfull användning av antibiotika, tillgång till läkemedel och diagnostik.

Ett särskilt fokus ligger på att insatser ska ske inom flera sektorer – human- och djurhälsa, miljö samt livsmedelsproduktion – eftersom resistens sprids mellan människor, djur och där naturen kan fungera som en reservoar.

Regeringen har samtidigt beslutat om ett femårigt uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk att leda arbetet med en nationell handlingsplan och följa upp strategins genomförande. Regeringen har även tidigare beslutat om permanent finansiering av den nationella arbetsgruppen Strama, som stödjer regionerna i ansvarsfull antibiotikaanvändning.

Sverige har sedan tidigare en stark position inom området, med låg antibiotikaanvändning och god tillgång till data. Den nya strategin stärker förutsättningarna för ett långsiktigt och samordnat arbete i hela samhället.

Övergripande mål under strategiperioden

Sveriges mål för nivån av antimikrobiell resistens:

• Ökningstakten för incidensen av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i blod för perioden 2026–2030 överstiger inte ökningstakten under tidsperioden 2009–2018.
  
  
• Ökningstakten för incidensen av ESBL-bildande Escherichia coli i blod för perioden 2026–2030 överstiger inte ökningstakten under tidsperioden 2009–2018.
  
  
• 2030 överstiger inte incidensen av karbapenem-resistenta Klebsiella pneumoniae i blod den nivå som uppmätts 2019.
  
  
• Andelen slumpmässiga Escherichia coli från friska slaktgrisar respektive slaktkycklingar som är känsliga för alla testade substanser i den EU-harmoniserade resistensövervakningen understiger inte 70 % vid två efterföljande mättillfällen.
  
  
• Tillförlitliga data gällande resistens bland djurpatogener finns tillgängliga för att säkerställa god resistensövervakning.
  
  

Sveriges mål för antibiotikaanvändning:

• Den totala antibiotikaanvändningen (öppen- och slutenvården) har minskat med tre procent till och med 2030, jämfört med 2019, mätt i DDD per 1000 invånare/dag.
  
  
• Högst 250 recept per 1000 invånare och år (öppenvård) i alla regioner fram till och med 2035.
  
  
• Förskrivning till människor från en viss kategori av antibiotika med smalare spektrum (enligt den internationella standarden AWaRe) ligger fortsatt över 75 procent 2035.
  
  
• Förbrukningen av antibiotika i Sveriges animalieproduktion i förhållande till totalförbrukningen ska vara i paritet med förbrukningen under tidsperioden 2016–2025.
  
  
• Andelen antibiotika för gruppbehandling till livsmedelsproducerande djur överstiger inte andelen under tidsperioden 2016–2025.
  
  
• Andelen penicillin av totalförbrukningen som används till djur understiger inte andelen under tidsperioden 2016–2025.

Sveriges mål för förebyggande insatser:

• Barnvaccinationstäckningen ska inte understiga den nuvarande nivån av 95 procent och i enlighet med WHO:s rekommendationer eftersträvas en god vaccinationstäckning hos riskgrupper mot bland annat influensa och covid19.
  
  
• Förmågan att upprätthålla ett gott djurhälsoläge har bibehållits.
  
  
• Det vårdhygieniska och infektionsförebyggande arbetet inom djurens hälso- och sjukvård samt inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS-verksamhet inom humansektorn har gjort att risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskat.

Sveriges mål för vårdrelaterade infektioner:

• Genomsnittet för andelen vårdrelaterade infektioner hos människor (i enlighet med ECDC:s definition) mellan 2026–2035 har minskat med en tredjedel, jämfört med 2023-års data från ECDC:s punktprevalensmätning genomförd i Sverige.

Sveriges mål för tillgång till antibiotika:

• Bristsituationer av antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel ska minskas till 2035 i förhållande till 2025 års nivåer.
  
  
• Bästa tänkbara behandling för WHO:s ”bacterial priority pathogens” ska finnas på den svenska marknaden och vara tillgängliga.

Miljön är fortsatt en avgörande del av helheten i arbetet mot antimikrobiell resistens med harmoniserad och bindande lagstiftning inom EU. Genom att upprätthålla låga nivåer av resistens och förskrivning av antimikrobiella medel samt minimera utsläpp till miljön bidrar Sverige till de övergripande målen och till att förverkliga visionen i strategin. Därför finns i nuläget inget behov av mätbara mål inom miljöområdet.

De övergripande målen ska nås genom arbete inom 10 målområden. Flera av målområdena gäller hela samhället och många sektorer.