Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Omfattande satsningar för ett tryggare och rättvisare Sverige

Publicerad 23 september 2025

Omläggningen av rättspolitiken fortsätter. I budgetpropositionen för 2026 föreslår samarbetspartierna omfattande satsningar för ett tryggare och rättvisare Sverige. Det görs bland annat stora satsningar för att genomföra centrala delar av Tidöavtalet. Det handlar om att öka säkerheten och friheten för alla hederliga medborgare i vårt land.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 18 september 2025 om budgetnyheter inom rättsväsendet (pdf 442 kB)

Av höstbudgetens reformutrymme satsas 926,6 miljoner kronor på omfattande straffskärpningar, skärpta regler och bättre stöd för unga brottslingar, skärpta åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck samt ökat stöd för brottsoffer.

Det handlar om att samarbetspartierna bland annat är överens om att gå vidare med ett antal viktiga reformer som dubbla straff för gängkriminella, kriminalisering av deltagande i gäng och att upprepade sexualbrott ska kunna leda till livstids fängelse. Samtidigt ökas upprättelsen för brottsoffer.

Paradigmskifte i straffrätten

Regeringen avser att gå fram med förslag om kriminalisering av deltagande i kriminella gäng och utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott. Dessa reformer kan öka förutsättningarna att ingripa och förhindra allvarlig brottslighet i ett tidigt skede och möjlig­göra att fler personer med koppling till organiserad brottslighet kan straffas.  

Straffreformutredningen har gjort en genomgripande översyn av straffskalorna och föreslår bland annat att nästan femtio straffskalor skärps. Vidare föreslås att livstids fängelse i vissa fall ska kunna dömas ut som ett gemensamt straff för flera brott, även om brotten i sig inte har livstids fängelse i straffskalan. Det kan till exempel handla om flera grova våldtäkter. Därutöver föreslår utredningen en ny straffskärpningsregel som tar sikte på att brott som har samband med kriminella nätverk ska medföra dubbla straff. Regeringen avser att gå vidare med dessa förslag.

Regeringen ser vidare att det i dag saknas ett reellt samhällsskydd när det gäller en viss grupp personer som begår allvarliga vålds- eller sexualbrott och som har en hög återfallsrisk. Därför avser regeringen att gå vidare med ett förslag om att införa en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd.

Regeringen vill även begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning. Regeringen avser därför att lämna förslag som innebär att kvotdelen av straffet som avtjänas före villkorlig frigivning höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar för dem som har dömts till sex års fängelse eller mer och att det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde begår nya allvarliga brott. På sikt vill regeringen att villkorlig frigivning ska kunna beviljas endast om det finns särskilda skäl, detta är första steget mot det målet.

För att möjliggöra omfattande lagändringar på straffrättens område föreslås ökade medel till Kriminalvården, men även till Rättsmedicinalverket, Sveriges Domstolar och medel för rättsliga biträden.

Skärpta regler för unga lagöverträdare

Den allvarliga brottsligheten har under en längre tid krupit allt längre ned i åldrarna. Regeringen ser ett behov av att tänka nytt kring samhällets hantering av unga personer som begår brott, och avser därför att gå vidare med förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott, avskaffa ungdoms­reduktionen för unga myndiga och minska den kraftigt för lagöverträdare under 18 år.

Regeringens avsikt är att särskilda ungdomsfängelser ska inrättas och att reformen ska träda i kraft den 1 juli 2026. Kriminalvården och kommunerna har i de senaste två budgetpropositionerna tillförts medel med anledning av reformen. Genom budgetpropositionen för 2026 föreslås kommunerna nu tillföras ytterligare medel och Kriminalvården beräknas behöva ytterligare anslagstillskott för 2027 och 2028 för att genomföra reformen.

Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

I budgetpropositionen för 2026 föreslås bland annat tillskott till Kriminalvården för en rad förslag som regeringen vill gå vidare med för att med full kraft bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Psykiskt våld förekommer bland annat inom ramen för mäns våld mot kvinnor, våld mot barn, våld i nära relation och hedersrelaterat förtryck. Regeringen är fast besluten att stärka skyddet mot denna typ av kränkningar och avser därför att gå vidare med förslaget från det utkast till lagrådsremiss om en särskild kriminalisering av psykiskt våld som remitterats. Förslaget innebär att det ska bli straffbart att utsätta någon för upprepade kränkningar, till exempel otillbörlig övervakning. Förslaget innebär även ett stärkt straffrättsligt skydd mot omvändelseförsök, tvång att bära religiös klädsel, tvång att kvarbli i ett äktenskap och ekonomiskt våld.

Regeringen avser även skärpa synen på ofrivilliga och olagliga äktenskap, som är ett av de tydligaste uttrycken för hederskontrollerande normer. Under våren remitterades betänkandet Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I betänkandet föreslås bland annat att det straffbara området för äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa utvidgas samt att straffen för dessa brott och för barnäktenskapsbrott skärps. Förslagen innebär bland annat att fler ageranden kommer att vara straffbara och att påföljden kommer att bestämmas till fängelse i fler fall. Regeringen avser att gå vidare med dessa förslag.

Stärkt stöd till brottsoffer

I budgetpropositionen görs även flera satsningar som tar sikte på att det ska bli enklare för brottsoffer att få hjälp och upprättelse efter att ha utsatts för ett brott.

Det handlar om satsningar för att göra det enklare för den som har drabbats av brott att få den brottsskadeersättning som man har rätt till. Regeringen har tagit emot förslag från en utredning som bland annat innebär att brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning direkt från staten redan när skadeståndsfrågan avgjorts slutligt, och där staten sedan kräver in ersättningen från gärningsmannen. Regeringen avser att gå vidare med förslaget.  

Totalt för dessa förändringar av ersättningsregler med brottsoffret i fokus tillförs nästan 60 miljoner kronor från 2026. För att säkerställa att handläggningstiderna kortas och att brottsoffer får den ersättning de har rätt till utan onödiga väntetider, så föreslår regeringen också att Brottsoffermyndighetens anslag ökas med 3 miljoner kronor från och med 2026.

Det handlar vidare om att inrätta en särskild funktion för att stödja och hjälpa brottsoffer som drabbats av allvarlig brottslighet som innefattar förstörelse av bostad, exempelvis ett sprängdåd utanför bostaden, eller ett terroristbrott. Därför föreslås en ökning av Brottsoffermyndighetens anslag med 10 miljoner kronor 2026 och med 15 miljoner kronor från och med 2027 för att inrätta en sådan samordningsfunktion.

En utredning ser på regeringens uppdrag över hur rätten till målsägandebiträde kan stärkas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 17 november i år. Och efter det har regeringen för avsikt att lägga fram ett förslag om hur rätten till målsägandebiträde kan stärkas.

Kriminalvårdens utbyggnad

När straffen skärps påverkas särskilt Kriminalvården. Totalt tillförs därför myndigheten ytterligare 819 miljoner kronor för 2026. För 2027 tillförs cirka 2,8 miljarder kronor och för 2028 tillförs cirka 6,6 miljarder kronor. Kriminalvårdens anslag föreslås växa från 14,6 miljarder kronor 2023 till 31,5 miljarder kronor 2028, vilket är en ökning med 123 procent.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Omläggning av rättspolitiken (mnkr)
	2026	2027	2028
Kriminalvårdens utbyggnad	113,5	503	2 344
Paradigmskifte i straffrätten	643,2	1 569,5	3 142,7
Skärpta regler för unga lagöverträdare	85,55	814,5	1 548,5
Bättre stöd och ersättning till brottsoffer	70,7	76	76
Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck	13,6	51,5	84