Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet

En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige

Publicerad 17 september 2025

För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det. Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 17 september om bidragsreformen (pdf 764 kB)

Ett omfattande utanförskap har vuxit fram i Sverige, och människor som kan jobba gör inte det när det lönar sig för lite att ta ett jobb. Det behöver därför bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Den som riskerar ett långvarigt bidrags­beroende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, och tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen och Sverigedemokraterna vill ersätta bidragslinjen med arbetslinjen, och ställa betydligt högre krav på att människor gör sig anställningsbara. 

Bidragsreformen består av ett bidragstak, som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag, en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner för personer som bosätter sig i Sverige, och ett aktivitetskrav för personer som tar emot försörjningsstöd men kan jobba. En tillfällig jobbpremie föreslås också för dem som lämnar försörjningsstödet för jobb.

I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till 1 459 miljoner kronor för att genomföra bidragsreformen. För 2027 och 2028 beräknas 2 744 respektive 2 180 miljoner kronor avsättas.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Under lång tid har bidragen passiviserat i stället för att aktivera. Nu ser vi till att fler får en chans att bidra, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle. Vi vill ställa högre krav på att den som kommer till Sverige också kvalificerar sig till välfärden genom att arbeta och bidra. På så sätt minskar vi bidragsberoendet, bryter utanförskapet och stärker arbetslinjen, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

– Gör din plikt, kräv din rätt. En av våra grundläggande svenska värderingar är att man ska göra rätt för sig själv. Aktivitetskravet är helt centralt för den här bidragsreformen. Det offentliga ska bistå med verktyg för den enskilda, som är i arbetsför ålder men som är arbetslös, att komma i arbete. Men det måste alltid kombineras med tydliga krav, säger Kristdemokraternas finanspolitiska talesperson Hans Eklind.

Bidragstak

Det ekonomiska biståndet är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet när människor tillfälligt inte kan försörja sig själva. Det ska inte vara en långsiktig lösning.

Inom det ekonomiska biståndet har försörjningsstödets utformning lett till att det i många familjer med flera barn inte har lönat sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår därför att modernisera och strama åt riksnormen, så att den bättre speglar dagens konsumtionsmönster och skapar ökad rättvisa mellan olika hushåll. För de flesta innebär detta en sänkning av försörjningsstödet.

Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår även att försörjningsstödet begränsas.

Regeringen avser även att begränsa försörjningsstödet för familjer med fyra eller fler barn, för att öka incitamenten till arbete och att minska långvarigt bidragsberoende.

För att det ekonomiska biståndet ska beviljas mer enhetligt över landet, avser regeringen dessutom förtydliga regelverket så att riksnormen utgör ett tak för hur mycket kommunerna får bevilja för denna del av biståndet.  

Förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2027. Begränsningarna av försörjningsstödet för större familjer fasas in under 2027.

Kvalificering till välfärden

Regeringen och Sverigedemokraterna anser inte att det ska vara så att man har rätt till Sveriges generösa välfärdssystem från dag ett.

Det ska ställas högre krav på människor som kommer till Sverige att kvalificera sig till den svenska välfärden, och det är viktigt att de som får tillgång till förmåner också bidrar till samhället genom att arbeta.

De nuvarande regelverken för bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner riskerar att fungera som en tilldragningsfaktor för migranter och kan innebära att den som kommer till Sverige inte har tillräckliga incitament för att komma i arbete och få en egen försörjning. Detta kan leda till långvarigt bidragsberoende och utanförskap.

Regeringen avser därför att föreslå en modell för kvalificering till vissa av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen.

Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2027. Förslaget gäller de som bosätter sig i Sverige från och med detta datum.

Aktivitetskrav i försörjningsstödet

Vuxna med försörjningsstöd som har arbetsförmåga ska mötas av tydliga krav från samhället, och samtidigt ges möjlighet att ta del av riktade åtgärder som förbättrar deras konkurrenskraft på arbets­marknaden.

Därför avser regeringen och Sverigedemokraterna att införa ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, för att förebygga och motverka långvarigt bidragsberoende och för att fler ska kunna försörja sig själva.

En stor andel av de som får försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden och tillhör grupper som har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden. Många kommuner tillhandahåller insatser för arbetslösa med försörjningsstöd, men det skiljer sig åt mellan olika kommuner, exempelvis erbjuder inte alla aktiviteter på heltid.

Aktivitetskravet innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga, och en skyldighet för individen att delta. Syftet är att motverka passivitet, långvarigt bidragsberoende och utanförskap.

Aktiviteterna ska bestå av:

• Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera
• Aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier
• Arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel olika former av samhällsnyttiga insatser
• Jobbsökaraktiviteter.

Regeringens mål att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2026.

Jobbpremie

För att stärka de ekonomiska drivkrafterna till självförsörjning avser regeringen att under 2026 införa en tidsbegränsad jobbpremie. Jobbpremien ska vara en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

 

Regeringens bidragsreform (förändring av anslag, miljoner kronor)
	2026	2027	2028
Bidragstak med mera: Bidragstak	0	-170	-242
Bidragstak med mera: Kostnader för IT-utveckling och administration för offentlig verksamhet	60	83	80
Jobbpremie	203	356	72
Aktivitetskrav: Kostnader för kommunernas aktiviteter	1001	2002	2002
Aktivitetskrav: Kostnader för IT-utveckling och administration för offentlig verksamhet	62	101	90
Aktivitetskrav: Kostnader för utökad barnomsorg	130	260	260
Kvalificering till välfärden: Myndigheter och ersättning till kommuner	3	225	265
Kvalificering till välfärden: Transfereringar	0	-114	-347