Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Skolstart – här är de nya bestämmelserna som gäller för skolan

Publicerad 18 augusti 2025

Till skolstarten träder flera nya och viktiga förbättringar i kraft – förändringar i skollagen och läroplanerna som stärker undervisningen och tryggheten för barn och elever i hela Sverige. Det handlar bland annat om stärkta och bemannade skolbibliotek, skärmfri förskola och åtgärder för ökad säkerhet i skolan.

Stärkta och bemannade skolbibliotek

Ett bemannat och välutrustat skolbibliotek spelar, tillsammans med lärarna, en viktig roll för elevers läsförmåga och lärande i alla ämnen. Från den 1 juli 2025 får alla elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola rätt till ett bemannat skolbibliotek.

– Ett skolbibliotek är inte en bokhylla i en korridor. Det är en viktig del av skolans kunskapsuppdrag. Med de här förändringarna blir det tydligt att alla elever – oavsett var i landet de bor – ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek med utbildad personal. Det här är en viktig pusselbit för att stärka läsningen, språkutvecklingen och likvärdigheten i svensk skola, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Förskolan ska vara skärmfri

Forskning visar att små barn lär sig bäst i analoga miljöer. Därför har läroplanen ändrats så att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri. Det innebär att digitala lärverktyg inte längre är ett krav, och det tydliggörs att endast analoga lärverktyg bör användas för barn under 2 år. För barn i övriga åldrar bör eventuell användning av andra lärverktyg än analoga ske med stor restriktivitet. Ändringarna i förskolans läroplan betonar även vikten av läsning, rörelse och att undervisningen vilar på vetenskaplig grund.

– Förskolan ska ge alla barn en trygg start i livet och de bästa förutsättningarna att utveckla språk, koncentration och rörelseglädje. Med läroplansändringarna tydliggör vi att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri – så att små barn i stället möter böcker, lek och trygga vuxna, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Nu förtydligas vikten av förskolepersonalens kunskaper i svenska språket

För att alla barn ska få med sig det svenska språket är det viktigt att de möts av personal i förskolan som har goda kunskaper i svenska. Därför gav regeringen förra året Skolverket i uppdrag att förtydliga vilka kunskaper i svenska som personalen i förskolan ska ha. Skolverket tar nu fram nya allmänna råd om styrning och ledning av förskolan. De nya allmänna råden planeras beslutas efter sommaren och planen är att de ska träda i kraft redan under hösten. 

– Språket är nyckeln till barns utveckling och lärande. För att alla barn – oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har – ska få möjlighet att lära sig svenska, måste de mötas av vuxna i förskolan som talar språket väl. Nu när vikten av förskolepersonalens kunskaper i svenska språket tydliggörs vill vi se till att varje barn får de språkliga verktyg som behövs för att lyckas i livet, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

Skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte stärks 

Nya bestämmelser i skollagen stärker tryggheten för barn, elever och personal i förskola, skola och komvux. Alla skolor ska nu ha beredskap för att hantera hot och allvarliga våldssituationer, samt vidta åtgärder för att obehöriga inte ska kunna ta sig in under verksamhetstid. Rektorer får även besluta om att genomsöka elevers väskor om det behövs för att förebygga brott eller för att upprätthålla säkerheten. Om en elev misstänks för ett brott i skolan ska rektorn som huvudregel anmäla det till polisen.

För att stötta huvudmännen införs ett nytt statsbidrag som kan användas till säkerhetshöjande åtgärder, som passersystem, skalskydd och kamerabevakning. Dessutom görs ett tillägg i alla skolors läroplaner som förtydligar att skolan ska förmedla och förankra respekt för att följa de lagar som gäller i samhället.

– De senaste åren har vi sett en fruktansvärd utveckling där organiserat våld kryper allt längre ner i åldrarna och det drabbar idag även yngre barn och ungdomar. Nu ser vi till att skolan får bättre förutsättningar att förhålla sig till den verklighet som finns både innanför och utanför skolans väggar, genom att till exempel kunna vidta åtgärder för att obehöriga inte ska kunna ta sig in i skolan. Det är viktigt för att stärka säkerheten och tryggheten för både elever och lärare, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.  

Permanenta riksrekryterande spetsutbildningar på högstadiet och gymnasiet 

De riksrekryterande spetsutbildningarna på högstadiet och i gymnasieskolan har permanentats. Samtidigt har kraven på huvudmännen skärpts för att säkerställa en utbildning av hög kvalitet. Skolverket bedömer om utbildningarna uppfyller de krav som är nödvändiga för att eleverna ska få en utbildning av god kvalitet. Utbildningarna på högstadiet kan ges inom engelska, matematik, moderna språk, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, svenska, teckenspråk och teknik, och får använda gymnasieskolans ämnesplaner. 

I gymnasieskolan riktar sig spetsutbildningarna mot det estetiska området eller ämnen inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, matematik eller teknikvetenskap. Skolenheten där riksrekryterande spetsutbildning inom gymnasieskolan bedrivs ska bland annat ha ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder kurser inom det ämne eller ämnesområde som spetsutbildningen är inriktad mot.

Ett nationellt professionsprogram införs för rektorer, lärare och förskollärare

Den 1 september införs ett nationellt professionsprogram för att stärka kvaliteten i undervisningen och höja läraryrkets status. Professionsprogrammet består av två delar: en nationell struktur för kompetensutveckling för förskollärare, lärare och rektorer samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade förskollärare och lärare. 

Det är Skolverket som kommer att ansvara för professionsprogrammet och till stöd kommer de att ha Rådet för professioner i skolväsendet.

Nya ämnesbetyg och ämnesplaner 

Nu införs ämnesbetyg i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och inom komvux på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg och nya ämnesplaner har därför beslutats för alla ämnen i gymnasieskolan och komvux. Alla ämnesplaner utformas nu som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser. Införandet av ämnesbetyg innebär också att nya examensmål, programmål och programstrukturer börjar gälla inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. 

Bättre kunskaper om Nato och totalförsvaret

Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret, som blir ett nytt innehåll i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få lära sig om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.

De nya bestämmelserna och läroplansförändringarna i korthet

• Alla elever ska ha rätt till ett bemannat skolbibliotek.
• Nya ändringar i förskolans läroplan som innebär att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri.
• Nya allmänna råd för att förtydliga vikten av förskolepersonalens kunskaper i svenska språket.
• Nya bestämmelser i skollagen som innebär bland annat att förskolor och skolor ska ha beredskap för att hantera hot och allvarliga våldssituationer.
• Ett nytt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet.
• Ett tillägg i läroplanerna som förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för att de lagar som gäller i samhället ska följas.
• Riksrekryterande spetsutbildningar på högstadiet och gymnasiet blir permanenta.
• Ett nationellt professionsprogram införs för rektorer, lärare och förskollärare.
• Nya ämnesbetyg och ämnesplaner för gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux.
• Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret.