Pressmeddelande från Socialdepartementet

Regeringen utreder åtgärder för mer rättssäkra och effektiva återkrav

Publicerad 06 mars 2025

Svenska myndigheter arbetar med att förebygga och motverka felaktiga utbetalningar och att underlätta för den enskilde att göra rätt. Men när felaktiga utbetalningar ändå förekommer, är det viktigt för systemets legitimitet att de betalas tillbaka och att regelverket för återkrav är enkelt att förstå och tillämpa.

Nu tillsätter regeringen en utredning för att se över hur regelverket för återkrav i socialförsäkringen kan utformas, förenklas och effektiviseras. Chefsrådman Petrus Tired, på Förvaltningsrätten i Malmö, har utsetts till särskild utredare för utredningen.

Regeringen bedömer att cirka 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. De främsta orsakerna till felaktiga utbetalningar och bidragsbrott är att enskilda, avsiktligt eller oavsiktligt, lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för ersättningen. En hög andel återbetalda medel kan också skapa incitament för enskilda att göra rätt, och därmed minska de felaktiga utbetalningarna.

– Vi måste stoppa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar som årligen uppgår till miljardbelopp. Felaktiga utbetalningar och brottslighet undergräver förtroendet för välfärden. I dag kommer allt för många undan med att inte återbetala pengar – pengar som de inte har rätt till. Därför tillsätter vi en utredning som ska föreslå hur arbetet med återkrav kan stärkas, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Utredningen får i uppdrag att se över regelverket för återkrav och särskilt utreda en modell för strikt återbetalningsskyldighet. Även en analys av hur eftergiftsbestämmelserna kan utformas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samtidigt som enskilda som befinner sig i en svår ekonomisk eller social situation inte drabbas av oproportionerligt negativa effekter ingår i uppdraget. Ännu en fråga som utredningen ska analysera och ta ställning till är om det kan vara ändamålsenligt att utreda återkrav enligt socialförsäkringsbalken endast när en felaktig utbetalning överstiger en viss storlek.

Utredningen ska även se över hur återbetalning av felaktiga utbetalningar genom kvittning kan bli ett mer användbart och effektivt verktyg som kan användas i större omfattning än idag. Kvittning innebär att myndigheten i den utsträckning det är skäligt kan göra avdrag på ersättning som beviljats den återbetalningsskyldige. Trots att kvittning är reglerat i lag och bedöms ha stor outnyttjad potential används det bara i begränsad omfattning.

Ytterligare en aspekt som utredningen ska se över är hur villkor för utbetalning kan formuleras i socialförsäkringsbalken för att underlätta för delgivning av återkravsbeslut. För att beslut om återkrav ska få effekt och leda till återbetalning krävs idag att beslutet har delgivits. Misslyckade delgivningar är ett omfattande och kostsamt problem för den offentliga förvaltningen.

Det kan inte tolereras att felaktigt utbetald ersättning inte återbetalas, på samma sätt som att det inte tolereras att felaktiga uppgifter leder till felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner. Att myndigheter har goda förutsättningar att fatta korrekta beslut om ersättning, upptäcka felaktiga utbetalningar, besluta om återbetalning av felaktigt utbetald ersättning och verkställa återbetalningen, måste ses i ett sammanhang. Regeringen arbetar med flera åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet. Samtidigt som kontrollen i socialförsäkringen stärks vill regeringen ge myndigheter ännu bättre förutsättningar att enkelt och effektivt fatta korrekta beslut om återkrav.

Utredningen tillsätts bland annat mot bakgrund av lagändringen som trädde i kraft den 1 september 2022, och som innebär att förvaltningsmyndigheter, bland annat Försäkringskassan, snabbare och enklare kan driva in felaktiga utbetalningar.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 15 juni 2026.