Pressmeddelande från Finansdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet

Satsningar på elektrifiering och grön omställning

Publicerad 09 september 2024

Sveriges klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd bygger på säker tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion – med alla kraftslag. I budgetpropositionen för 2025 föreslår därför regeringen satsningar på över 1 miljard kronor 2025 för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning och för att främja den gröna omställningen.

Ladda ner:

• Presentation 9 september (pdf 1 MB)

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en rad satsningar för att säkra en ökad och trygg energiförsörjning, vilket är en förutsättning för klimatomställningen. Satsningarna som presenteras i dag uppgår till över 1 miljard kronor 2025 och omfattar bland annat ett nytt investeringsstöd för att öka elsystemets förmågor, ersättning till kommuner för vindkraftutbyggnad, en utökad satsning på pilot-och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet och insatser för att förbättra förutsättningarna för ny fossilfri elproduktion.

– Kraftlyftet stärker Sveriges konkurrenskraft och tryggar välfärden genom att mer el kommer Sveriges hushåll och företag till nytta. Vi fortsätter att bygga ett robust elsystem med fler satsningar för att få in mer effekt där behoven är som störst. Dessutom stärker vi också forskning och utveckling för ny energiteknik, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. 

– Sverige ska ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning. Ökade incitament till vindkraft, satsning på kärnkraft och åtgärder för ökad acceptans är viktiga delar av den breda palett av åtgärder som regeringen nu går fram med. Det gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen för att nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Nu arbetar vi skyndsamt vidare med finansieringsmodellen för ny kärnkraft. Kärnkraften är en viktig del i att säkra svensk tillväxt i framtiden, inte minst eftersom den är planerbar, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. 

– Regeringen och Sverigedemokraterna har redan vidtagit en rad avgörande åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft, och nu tas ytterligare steg. Det är fullt nödvändigt för att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet. Det pågår även en renässans inom kärnkraften med flera nya spännande teknologier, där även Sverige nu kommer kunna vara med och leda utvecklingen med att utveckla ny teknik på området, säger Mattias Bäckström Johansson, partisekreterare Sverigedemokraterna.

Robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov

Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. Regeringen föreslår därför en rad satsningar för ett robust elsystem som kan möta ett fördubblat elbehov.

Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet 

Regeringen föreslår att ett nytt investeringsstöd införs, Kraftlyftet. Syftet med Kraftlyftet är att öka elsystemets förmågor regionalt och där behoven är som störst. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027, därefter samma belopp årligen fram till 2035.

Satsning på långsiktig planeringen av elsystemet

Det är viktigt att identifiera var investeringarna i elsystemet behöver göras för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering. För att ta ett bredare grepp om samordningen av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet avsätts 10 miljoner kronor årligen.

Energiforskningen stärks

Under hösten 2024 avser regeringen att lägga fram en proposition om innovation och forskning på energiområdet. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen dessutom att stödet till energiforskningen ökas. För 2025 ökas anslaget med 100 miljoner kronor. Anslaget beräknas öka med 175 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningarna för ny kärnkraft

För att tillgodose framtidens elbehov och för att öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs ny kärnkraft. Regeringens arbete för att möjliggöra utbyggnaden av ny kärnkraft går nu in i en mer intensiv fas. Regeringen lägger bland annat fram nedanstående förslag för att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft.

Satsning på pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet

 Forskning och innovation på energiområdet bidrar till energisystemets omställning. De investeringar som krävs kommer till stor del att ske med befintlig teknik, men det kommer också att krävas nya innovativa lösningar såväl inom enskilda tekniker som på systemnivå. Regeringen satsar därför 100 miljoner kronor 2025 för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsområdet.

Utvecklad vägledning för effektiva tillståndsprocesser

Regeringen fortsätter arbetet för ny kärnkraft med en satsning på att utveckla vägledning för effektiva tillståndsprocesser. Beredskap behöver finnas för en effektiv process. För att skapa förutsättningar för god koordination mellan berörda myndigheters respektive delar av tillståndsprocessen så förstärker regeringen Naturvårdsverkets anslag med 2,5 miljoner kronor under 2025 så att myndigheten ska kunna ge vägledning enligt miljöbalken. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med 2,5 respektive 1,5 miljoner kronor.

Insatser för ny kärnkraft

Det kommer att krävas ytterligare arbete för att stärka förutsättningarna för ny kärnkraft. Regeringen avsätter därför 30 miljoner kronor 2025 för detta syfte. Vidare beräknas 35 miljoner kronor avsättas 2026 och 25 miljoner kronor 2027.

Förbättrade förutsättningar för en effektiv utbyggnad av vindkraft

Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. Vindkraften kan på kort sikt stå för majoriteten av tillkommande elproduktion. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft föreslår regeringen att fler åtgärder vidtas.

Incitament till kommuner för vindkraftsutbyggnad

För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslår regeringen ett stöd till kommuner som kan motsvara den fastighetsskatt som vindkraften i kommunen gett upphov till. Satsningen uppgår till 340 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 370 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027.

Höjd fastighetsskatt för vindkraftverk

För elproduktionsenheter som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk är fastighetsskatten i dag 0,2 procent av taxeringsvärdet. För övriga elproduktionsenheter är fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet. Regeringen avser att föreslå att fastighetsskatt för vindkraftverk från och med 2026 ska tas ut med samma skattesats som för övriga elproduktionsenheter, det vill säga 0,5 procent av taxeringsvärdet. Det kommande förslaget bedöms öka skatteintäkterna med 170 miljoner kronor 2026. Regeringen avser att under 2025 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2026.

Kompensation till närboende samt lokal nytta av vindkraft

De övriga förslag som lagts i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) bereds vidare inom Regeringskansliet. Med incitament för kommuner på plats kan regeringen nu gå vidare med bland annat utredningens förslag om lagreglering av intäktsdelning till närboenderegeringen vill också säkerställa att lokalsamhället ska kunna få del av intäkterna från vindkraftsparken, och att ägare av intilliggande fastigheter få rätt till inlösen av fastigheten till ett pris som motsvarar vad fastigheten hade varit värd om parken inte hade uppförts.

Snabb och effektiv prövningsprocess för havsbaserad vindkraft

En snabb utbyggnad av vindkraft till havs är nödvändigt för att driva på klimatomställningen och för att matcha elbehovet för den gröna omställningen. För en effektiv prövningsprocess tilldelas länsstyrelserna medel för beredning av ärenden om havsbaserad vindkraft enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon med 15 miljoner kronor för 2025. Motsvarande förstärkning beräknas för 2026 och 2027.

Förstärkt satsning på klimatomställning

Transportsektorn står för en stor andel av Sveriges utsläpp. Elektrifiering av transportsektorn är därför central för att nå Sveriges klimatmål och åtaganden gentemot EU. 

Förlängd och utökad satsning på laddinfrastruktur

Elektrifieringen av tunga fordon börjar ta fart men det finns behov av att fortsatt investera i infrastrukturen för att möjliggöra en snabb omställning av transportsektorn i hela landet. Regeringen föreslår en förlängd och utökad satsning på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon och beräknar därför avsätta 550 miljoner kronor 2027 och därefter samma belopp årligen fram till 2030.

Ökat stöd till Klimatklivet

Klimatklivet är regeringens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläpp. Stödet bidrar därmed med uppfyllandet av både nationella och EU:s klimatmål. Det är också ett av de viktigaste stöden för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Regeringens satsningar ska skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen.

Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025, 500 miljoner kronor 2027, 200 miljoner 2029 och 100 miljoner 2030, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Utöver förstärkningen så förlängs Klimatklivet till 2030. Det möjliggör satsningar på mer långsiktiga projekt och att stödet kan bidra med klimatåtgärder hela vägen fram till målåret för Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordningen (ESR-förordning). 

Elbilspremie till vissa grupper

Regeringen avsätter 10 miljoner kronor 2025 för att förbereda genomförandet av EU:s sociala klimatfond. Fonden kommer att hjälpa utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare som är särskilt drabbade av höga energi- och transportkostnader.  Regeringen föreslår att en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd, till exempel i glesbygd införs.

Regeringen avser att överlämna dessa förslag till riksdagen i budgetpropositionen för 2025. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.