Pressmeddelande från Finansdepartementet

Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerheter

Publicerad 30 augusti 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innebär att ränteavdrag på lån utan säkerheter i form av bland annat bostad, fordon eller värdepapper fasas ut under två år. Förslaget kommer ingå i budgetpropositionen för 2025.

Hushållens skuldsättning har ökat de senaste åren. All skuldsättning är inte dålig, men det är problematiskt när människor hamnar i överskuldsättning. En förklaring till överskuldsättningen är att lån utan säkerhet har ökat. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Lån utan säkerhet är problematiska då de ofta innebär högre räntor för hushåll och medför ökade risker för betalningsproblem.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Sverigedemokraterna och regeringen tar ansvar för ekonomin genom detta förslag. Det här kommer att främja en mer stabil och hållbar skuldsättning, vilket skyddar hushållen och bidrar till en tryggare framtid, säger Jessica Stegrud, talesperson för Sverigedemokraterna.

– Det är ett välkommet förslag att ränteavdraget för dessa lån fasas ut. Det är viktigt i kombination med flera åtgärder regeringen vidtar för att skydda konsumenter från att hamna i en mångårig skuldfälla och för att minska det lidande som överskuldsättning innebär, säger civilminister Erik Slottner.  

– Med den här budgeten vidtar vi viktiga åtgärder för att människor inte ska hamna i livslång skuldsättning. Att fasa ut ränteavdraget för blancolån tillsammans med åtgärder för överskuldsättning är viktiga verktyg för att hjälpa människor att inte hamna i klorna på oseriösa långivare. Istället vill vi göra det förmånligare att spara och öka människors frihet och egenmakt, säger Cecilia Rönn ekonomisk-politisk talesperson för liberalerna.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2025 och öka skatteintäkterna med ca 4,3 miljarder kronor 2025 och lika mycket 2026, dvs. sammanlagt ca 8,7 miljarder kronor under två år.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.