Pressmeddelande från Finansdepartementet

Den svenska fondmarknadens konkurrenskraft ska stärkas

Publicerad 15 december 2023

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att se över fondlagstiftningen i syfte att göra den svenska fondmarknaden mer konkurrenskraftig och motståndskraftig.

Deltagandet på den svenska fondmarknaden är högt. Omkring sju av tio vuxna sparar i fonder och alla som har en premiepension har ett fondsparande. Det är viktigt att de regler som styr fonder och fondförvaltare säkerställer att fondspararna har tillgång till bra och prisvärda produkter. Det är också viktigt att reglerna gör det möjligt för fondförvaltare att hantera likviditetsrisker som uppstår i fonderna.

– Sverige ska ha en fond­lagstiftning som kan bidra till att stärka svensk fondmarknads konkurrenskraft. Genom att tillsätta den här utredningen tar regeringen ett viktigt steg mot att modernisera fondlagstiftningen och anpassa den till marknadens behov, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

För att uppnå en effektiv konkurrens på fondmarknaden behövs ett regelverk som möjliggör för svenska aktörer att konkurrera på lika villkor som aktörer i andra länder inom EU. En möjlighet att bilda associations­rättsliga fonder med rörligt aktiekapital i Sverige kan bidra till att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft inom framför allt EU. Därför ska utredaren analysera hur en reglering av associa­tions­­rättsliga fonder med rörligt aktiekapital kan införas i Sverige.

I utredarens uppdrag ingår även att se över förut­sättningarna för att bilda europeiska långsiktiga investeringsfonder, Eltif-fonder, i Sverige. Utredaren ska vidare ta ställning till om det bör införas en transparent fondstruktur för institutionella investerare som skulle möjliggöra att utländsk källskatt inte behöver betalas på mottagna utdelningar i fonden.

Utredaren ska också göra en översyn av de regler som styr hur ofta en fondsparare kan sälja fondandelar och hur lång tid det tar för en fondsparare att få utbetalning vid försäljning av fondandelar.

Utredaren ska dessutom lämna förslag till hur ändringar i EU:s direktiv på fondområdet ska genomföras i svensk rätt. Genom direk­tiven införs bland annat regler för fonder som ger ut lån och regler om likviditetsverktyg.

Regeringen har utsett justitierådet Inga-Lill Askersjö till utredare.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Bakgrund

En associationsrättslig fond med rörligt aktiekapital är en associationsform som används för fondverksamhet. Den har flera likheter med ett bolag med begränsat personligt ansvar (till exempel ett aktiebolag) och är vanlig i länder som är stora på fondmarknaden, bland annat Irland och Luxemburg. Den formen är känd av investerare i andra länder vilket ses som en fördel när en fond marknadsförs utomlands.

Den vanliga fondtypen i Sverige är konktraktsrättslig, vilket betyder att själva fonden är en förmögenhetsmassa som, till skillnad från ett bolag, inte kan ha några rättigheter eller skyldigheter. Det är i stället fondförvaltaren som agerar för fondens räkning.