Pressmeddelande från Finansdepartementet

Svantesson - Utdragen lågkonjunktur står för dörren

Publicerad 22 december 2022

Svensk ekonomi har hittills stått emot höga räntor och energipriser bättre än väntat. Men nästa år går Sverige in i en lågkonjunktur som bedöms hålla i sig till 2025. Det visar Finansdepartementets senaste prognos för det ekonomiska läget som finansminister Elisabeth Svantesson presenterar i dag.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från Elisabeth Svantessons pressträff 22 december 2022 (pdf 695 kB)

- Tillväxten i år revideras upp något, bland annat till följd av fortsatt hög investeringsvilja bland företagen. Men det är tydligt att ett klart sämre konjunkturläge står för dörren och det kommer att bli tufft för många hushåll. Lågkonjunkturen väntas bli något mer utdragen jämfört med prognosen i budgetpropositionen och ser ut att nå botten först 2024. Även om många hushåll redan nu är extremt pressade av det ekonomiska läget tar det tid för kostnadsökningarna att få större effekt på konsumtionen, säger Elisabeth Svantesson.

Den höga inflationen och snabbt stigande räntor väntas medföra att aktiviteten i ekonomin faller nästa år. Svensk ekonomi påverkas också i stor utsträckning av efterfrågan i omvärlden, som också väntas utvecklas svagt. 

BNP bedöms minska med 0,7 procent 2023, vilket är en nedrevidering jämfört med förra prognosen. Inflationen bedöms vara hög resterande delen av året och början på 2023, för att sedan sjunka under loppet av året. Inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) bedöms uppgå till 6 procent i genomsnitt 2023.

Att konjunkturnedgången förskjuts framåt i tid leder till tydligt sämre utsikter för 2024 jämfört med förra prognosen. BNP-tillväxten 2024 revideras ned och beräknas uppgå till 1 procent. Arbetslösheten bedöms öka både 2023 och 2024 för att sedan falla tillbaka i takt med att efterfrågan stiger.

Prognosen omgärdas av flera osäkerheter, framför allt kopplat till energisituationen i Europa, Rysslands krig i Ukraina och den höga inflationens varaktighet. 

- I det här läget är det viktigt att finanspolitiken är välavvägd. Det värsta för hushåll och företag som har det svårt just nu hade varit om inflationen späs på ytterligare. Regeringens budget för nästa år är svagt åtstramande för att möjliggöra inflationsbekämpning och samtidigt skapa handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi ser framför oss nu, säger Elisabeth Svantesson.  

Sveriges offentliga finanser väntas tillfälligt förstärkas innevarande år till följd av en fortsatt stark utveckling av skatteintäkterna.

Den förväntade lågkonjunkturen belastar de offentliga finanserna 2023 och 2024, vilket medför att det finansiella sparandet försvagas dessa år. Sparandet beräknas dock vara i stort sett i balans dessa år.

Den offentliga skuldsättningen som andel av BNP beräknas vara fortsatt låg och minska snabbt under prognosperioden. Sverige tillhör ett av de länder med lägst offentlig skuld i Europa.

Vid frågor

Media och journalister, kontakta pressekreterarna. För alla övriga frågor, kontakta växeln 08-405 10 00 eller mejla Finansdepartementets registrator.

• E-post till Finans­departementets registrator