Den första svenska klimatanpassningsrapporten till FN:s klimatkonvention har skickats in
Publicerad
Regeringen har lämnat in Sveriges första rapport om klimatanpassning till FN:s klimatkonvention UNFCCC i enlighet med Parisavtalet, samtidigt som förhandlingarna under COP27 pågår.
– Sverige har en ambitiös klimatpolitik och med rapporten understryker regeringen vikten av klimatanpassning. Den är en viktig del i Sveriges mål att leva upp till åtagandet under Parisavtalet, där vi också betonar hur viktigt det här är globalt, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i en kommentar till rapporten.
Förhandlingarna om Parisavtalets globala klimatanpassningsmål under COP27 leds av Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie, tillsammans med Trinidad.
Ett av fokusområdena under COP27 är att öka takten på konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt ökar behovet av att länder och samhällen anpassar sig till klimatförändringarna och dess konsekvenser här och nu.
– Vi behöver få ner våra växthusgasutsläpp och fasa ut fossila bränslen. Samtidigt behöver vi också öka vår förmåga att anpassa oss och minska risken för att våra samhällen och ekosystem blir ännu mer sårbara, fortsätter Romina Pourmokhtari.
Klimatanpassningsrapporten beskriver de effekter och konsekvenser som det förändrade klimatet får på de svenska känsliga natur- och kulturmiljöerna, vår infrastruktur och hur det kan påverka näringslivet. Rapporten belyser också det viktiga och omfattande klimatanpassningsarbete som bedrivs idag. Åtgärder som pågår är till exempel byggnation av översvämningsskydd mot den stigande havsnivån längs den svenska sydkusten, skredsäkring längs Göta älv och riktat klimatbistånd för anpassningsåtgärder i utvecklingsländer.
Presskontakt
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 070-250 59 40
e-post till Niki Westerberg
Genvägar
Faktaruta
Enligt artikel 7 i Parisavtalet bör parterna lämna in och regelbundet uppdatera en klimatanpassningsrapport som kan innehålla partens prioriteringar, behov och stöd i förhållande till genomförande samt planer och åtgärder för klimatanpassning.
Klimatanpassning kan till exempel handla om att återställa våtmarker, förbättra vägar och byggnader så att de kan stå emot översvämningar eller hitta sätt att använda vatten mer effektivt. Det är behov som finns både i Sverige och i andra länder.
Sommarens kraftiga monsunregn i Pakistan som orsakade katastrofala översvämningar och jordskred visar hur stora behoven av klimatanpassning är internationellt. Skyfallet som drabbade Gävle sensommaren 2021 är ett svenskt exempel.
X