Nytt paket för ett starkare civilt försvar

När regeringen tog över saknade det civila försvaret tillräcklig finansiering, styrning och struktur. Säkerheten i Sveriges närområde hade samtidigt försämrats kraftigt. Regeringen valde därför att lägga om kursen för Sveriges totalförsvar och genomföra en kraftig upprustning. För det civila försvaret så innebär det att medelstilldelningen sju-dubblas, från cirka 2,7 miljarder kronor år 2022 till cirka 19,4 miljarder kronor år 2028.  

Mycket återstår fortfarande att göra. Sveriges motståndskraft och avskräckningsförmåga måste stärkas och för detta krävs att förmågan i det civila försvaret ökar skyndsamt. Regeringen föreslår därför i budgeten för 2026 ett nytt paket för det civila försvaret på totalt cirka 12 miljarder kronor för 2026–2028. Satsningarna uppgår till totalt cirka 3 miljarder kronor 2026, cirka 4,2 miljarder kronor 2027 och cirka 4,6 miljarder kronor 2028. Därutöver avsätts de medel som i budgetpropositionen 2025 parkerades för framtida prioriteringar inom civilt försvar. För 2026 handlar det om cirka 700 miljoner kronor, för 2027 cirka 1,8 miljarder kronor och för 2028 cirka 2,1 miljarder kronor. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. 

Försörjningsberedskap

Under åren 2026–2028 satsas 1 miljard kronor per år på investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap. Satsningen möjliggör inköp av materiel för det civila försvarets räkning, som bl.a. ska kunna användas av kommuner och regioner. Valet av investeringarna ska göras baserat på totalförsvarets behov.

Hälsa, vård och omsorg

Att hälso- och sjukvården fungerar i händelse av höjd beredskap och ytterst krig är avgörande för totalförsvaret. Därför satsar regeringen totalt cirka 4,9 miljarder kronor för åren 2026–2028, utöver de cirka 6,6 miljarder kronor som tidigare har satsats på att stärka beredskapen i beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg. De nya medlen kommer bland annat gå till satsningar på nationellt införande av NAT-tester som möjliggör blodsamarbete med allierade och individbaserad riskbedömning av blodgivare. Satsningarna kommer även gå till att stärka hälso-och sjukvårdens tillgång, driftssäkerhet och förmåga att omhänderta ett stort antal skadade, regionernas och kommunernas lagerhållning av sjukvårdsprodukter samt till att öka beredskapen mot gränsöverskridande hälsohot.

Livsmedelsförsörjning

För att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till nödvändiga livsmedel i händelse av en allvarlig störning såsom fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig, krävs att robustheten i livsmedelskedjan ökar. Regeringen bedömer att det finns ett behov av satsningar på bland annat uppbyggnad av beredskapslager, primärt för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen, men även för senare led i livsmedelskedjan. Därför satsar regeringen totalt 2,1 miljarder kronor på sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten för åren 2026–2028 i budgetpropositionen för 2026. 

Kommuner och regioner

Landets kommuner och regioner utgör en grundstomme i Sveriges civila försvar och har ett stort ansvar för att säkerställa beredskapen på lokal nivå. Därför har regeringen under mandatperioden både tillfört medel till kommuner och regioner, men också tillsatt utredningen om kommuner och regioners grundläggande beredskap. För att ytterligare stärka deras beredskapsarbete så föreslår samarbetspartierna att totalt cirka 4,6 miljarder kronor avsätts för ändamålet 2026–2028. Medlen syftar till att bygga förmåga både på kort och lång sikt, exempelvis i form av investeringar i måltidsverksamhet och personalförsörjning.

Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

En stark räddningstjänst och ett robust skydd för civilbefolkningen är centrala komponenter i Sveriges civila försvar. Genom omfördelning av tidigare beräknade medel genomförs nu åtgärder på området som uppgår till 146 miljoner kronor under 2026, 399 miljoner kronor under 2027 och 628 miljoner kronor under 2028. Detta motsvarar cirka 1,2 miljarder kronor för hela perioden. Detta utöver de 100 miljoner kronor som regeringen tidigare avsatt för att MSB årligen ska upprusta och modernisera skyddsrum. 

För räddningstjänsten handlar det om att stärka grundförmågan inom den kommunala räddningstjänsten vid höjd beredskap genom att införa civilplikt efter mönstring och lång grundutbildning.  För att stärka skyddet av civilbefolkningen kommer satsningarna gå till att öka takten i upprustningen av landets skyddsrum, införande av skyddade utrymmen samt planering för utrymning och tillhörande inkvartering.