Meddelande från kommissionen: Vägen till nästa fleråriga budgetram 2024/25:FPM19
Publicerad
Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – Vägen till nästa fleråriga budgetram
Ladda ner:
Kommissionens meddelande syftar till att rama in diskussionen om EU:s fleråriga budgetram för perioden efter 2027. Konkreta lagförslag väntas i juli 2025.
Kommissionen identifierar i sitt meddelande ett stort antal prioriterade utmaningar som nästa fleråriga budgetram behöver beakta. Däribland behovet av att stärka den europeiska konkurrenskraften och försvarsförmågan samt hantera den irreguljära migrationen och bekämpa klimatförändringen. De konstaterar att de utmaningar som EU står inför kräver en ambitiös EU-budget. För att finansiera en sådan föreslår de att nya egna medel ska införas.
Kommissionen föreslår att nationella planer ska upprättas för varje medlemsstat som anger viktiga reformer och investeringar, med fokus på gemensamma prioriteringar, inklusive främjande av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Därtill ska en konkurrenskraftsfond för investeringar i strategiska sektorer och kritiska teknologier för europeisk konkurrenskraft inrättas. De externa finansieringsinstrumenten ska fokusera på unionens partners och strategiska intressen. Budgetramen ska fortsatt säkerställa efterlevnaden av rättsstatliga principer.
Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast. Svensk avgift bör hållas nere. Regeringen anser att EU:s budget som andel av BNI för reguljära utgifter ska fortsatt vara omkring 1% procent. Nästa fleråriga budgetram måste vara redo att ge fortsatt stöd till Ukraina för makrofinansiell likviditet, militärt stöd, återhämtning och uppbyggnad. Det är viktigt att EU är enat i sitt stöd till Ukraina. Det kan komma att inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det. Regeringen vill se en politik och en budgetram som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraft, klimatet, kriminaliteten. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden. Regeringen understryker att kopplingen mellan EU-finansiering och rättsstatlighet ska förstärkas och utvidgas. Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är emot gemensam upplåning i syfte att finansiera bidrag till medlemsstater.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
