Debattartikel från Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet

Ser över förtalsbrottet – ska kunna varna andra

Publicerad 17 februari 2026

Justitieminister Gunnar Strömmer, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, socialminister Jakob Forssmed, debattartikel, Aftonbladet, den 17 februari 2026.

I dag presenterar vi ytterligare två åtgärder för att stoppa och straffa pedofilerna: polisen ska intensifiera sitt arbete mot sexualbrott mot barn online och förtalsbrottet ska ses över.

Inget barn ska behöva utsättas för övergrepp, och när det som inte får hända ändå sker måste reaktionen från samhället vara kraftfull.

Men i stället för att antalet övergrepp mot barn – fysiska och digitala – minskar, så har antalet anmälda brott ökat de senaste tio åren. Och i stället för att skydda barnen och samhället, så skyddas förövarna av otillräckliga verktyg och låga straff.

Samhällets oförmåga att få stopp på sexualbrott mot barn är en stor skamfläck. Vi talar om ett av vårt samhälles största pågående misslyckanden.

Sedan regeringsskiftet 2022 har våra partier arbetat fram en lång rad reformer för att skydda barnen och straffa förövarna.

En första del handlar om straffen. Den som begår ett övergrepp mot ett barn måste få ett kännbart straff – för brottsoffrets upprättelse och för att skydda det omgivande samhället.

• Sedan den 1 juli 2025 har straffansvaret för köp av sexuell handling och koppleri utvidgats till att även omfatta sexuella handlingar som utförs på distans.
• Sedan den 1 januari i år är det möjligt att skjuta på den villkorliga frigivningen vid risk för återfall i allvarlig brottslighet, inte minst sexualbrott.
• Den 15 april i år införs en ny påföljd – säkerhetsförvaring – så att den som begår allvarliga sexualbrott mot barn kan frihetsberövas på obestämd tid, till exempel pedofiler och serievåldtäktsmän.
• Från den 1 april i år kan den som försöker att utföra en våldtäkt mot barn över internet dömas för detta även om en polis tagit över chattkonversationen och förhindrat att brottet kan fullbordas.
• I sommar höjs maxstraffet för grov våldtäkt mot barn från 10 år till 12 år – och rör det sig om upprepade fall ska livstid kunna dömas ut.
• I sommar tar vi också bort böter från straffskalan för det så kallade groomingbrottet, så att den som döms för att ha kontaktat ett barn för att träffa barnet i sexuellt syfte i fler fall ska dömas till fängelse.
• Den 1 juli i år blir det dessutom möjligt att döma en vuxen som skapar ett konto på ett forum för unga och under falsk identitet och med felaktig ålder söker kontakt med barn för att begå sexuella övergrepp mot barnet för förberedelse till brott. Detsamma gäller den som tar emot instruktioner om tillvägagångssätt för att begå sexuella övergrepp mot barn.

En andra del handlar om verktygen, och att ge brottsbekämpningen rätt förutsättningar för att förhindra brotten, och utreda och lagföra förövarna.

• Sedan oktober 2023 kan hemliga tvångsmedel användas för att utreda sexualbrott mot barn, både i situationer där det finns en skäligen misstänkt person och för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.
• I april 2025 förbättrades möjligheterna att använda hemlig dataavläsning, så att kamerafunktionen på t.ex. en telefon eller dator som används som brottsverktyg för att begå sexualbrott mot barn aktiveras för att identifiera en misstänkt person.
• Vi arbetar med förslag som gör det tydligt att polisen kan utge sig för att vara ett barn som vill erbjuda sexuella tjänster mot ersättning, och på så sätt ta reda på identiteten på en person som misstänks begå sexualbrott mot barn på internet.
• Vi arbetar även med förslag som innebär att Polismyndigheten ska få framställa och dela fiktiva barnpornografiska bilder. Det här ger polisen en möjlighet att ta sig in i stängda forum där övergreppsmaterial delas för att stoppa brotten och identifiera förövarna.
• Dessutom tittar en pågående utredning på möjligheten att störa, sabotera och avbryta pågående brott på internet, till exempel spridning av sexuellt övergreppsmaterial.

En tredje del handlar om den operativa kraften hos våra myndigheter. Digitaliseringen har inneburit nya möjligheter för förövarna. Tillgången till material har ökat online och brottsligheten har blivit gränsöverskridande.

För att verkligen få kraft i arbetet har regeringen nu beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot sexualbrott i digitala miljöer ytterligare. Mycket görs redan – men mer behöver göras.

Polismyndigheten får därför i uppdrag att utveckla det pågående samarbetet med internetleverantörer för att få bort barnpornografiskt material, men även annat material som i den digitala miljön främjar eller möjliggör sexualbrottslighet, till exempel digitala bordeller.

En fjärde del handlar om medborgarnas möjligheter att skydda sig själva och varandra.

Vi skapar därför bättre möjligheter till bakgrundskontroller för de som ska arbeta med barn. Till exempel skärper vi registerkontrollerna för skolpersonal och utökar brottskatalogen med bland annat kränkande fotografering och barnfridsbrott.

Vi har också kommit överens om att vi vill se över vad som ska utgöra förtal, till exempel i vilken mån man ska få sprida uppgifter som framkommer av domar för att varna sin omgivning för personer som dömts för allvarlig brottslighet så som sexualbrott mot barn.

I samma utredning vill vi se över straffet. Det innebär att vi i nuläget inte går vidare med skärpningen av minimistraffet för grovt förtal som regeringen lade fram i en lagrådsremiss i januari.

Det är hög tid att arbetet mot sexualbrott mot barn får den prioritet det förtjänar. Det är vårt samhälle skyldiga barnen.

Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet