Debattartikel från Socialdepartementet

Forssmed: Vi får inte glömma coronapandemins lärdomar

Publicerad 04 februari 2025

Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed, Altinget, den 4 februari 2025.

Våra förutsättningar för att hantera en pandemi är bättre i dag än 2020. Men det krävs det mer i en kris än beredskap i form av regelverk, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).

I veckan är det fem år sedan det första covidfallet rapporterades i Sverige. Samhället har under denna korta tid hunnit gå igenom en genomgripande kris och sedan länge återgått till det normala. Men för människor och familjer i vårt land har covid lämnat bestående spår av saknad och förlust. Många miste sina liv, och många lever fortfarande med hälsoproblem orsakade av covid. Därtill satte långvarig isolering och ensamhet djupa spår.

Sverige kan ställas inför en ny kris

Andra kriser och svårigheter har nu kommit i pandemins ställe, och det tycks ligga lite i den mänskliga naturen, åtminstone i vårt land, att vilja lämna den förra genomlidna krisen bakom sig. Men vi får inte glömma bort pandemins lärdomar. För dessvärre går det inte att utesluta att Sverige i framtiden ställs inför en ny pandemi, det är tvärtom mycket sannolikt. Därför är jag glad över allt det arbete som vi nu gör och som har gjorts i Regeringskansliet för att säkerställa att Sverige är bättre rustat inför eventuella framtida pandemier.

Några exempel:

• En särskild utredare, professor Jan Albert, har fått i uppdrag att göra en översyn av regleringen av smittskydd för att bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning. Utredaren ska även lämna underlag till en strategi för framtida pandemihantering, bland annat analysera frågor kring ansvarsfördelning i händelse av en ny pandemi.
• Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fortsatt säkerställa tillgången till vaccin för befolkningen vid en influensapandemi. Aktuellt just nu är fågelinfluensan, H5N1, som på kort tid orsakat omfattande utbrott både bland tama och vilda djur globalt. Även smitta till människa förekommer.
• Folkhälsomyndigheten har också fått i uppdrag att fortsatt säkerställa tillgången till antivirala läkemedel vid händelse av en pandemi.
• Socialstyrelsen har fått i uppdrag att, tillsammans med Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner, etablera en nationell samverkansstruktur för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap av sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.
• Folkhälsomyndighetens uppdrag gällande kommunikation och information till allmänheten har förtydligats. Myndigheten har en självklar roll i spridning av information och kommunikation med allmänheten.

Avgörande brister i pandemihanteringen

Även på Folkhälsomyndigheten har viktiga åtgärder vidtagits. Myndigheten har till exempel byggt upp ett starkare system för övervakning av smittsamma sjukdomar. Systemet innefattar förstärkt epidemiologisk och mikrobiologisk övervakning med en högre grad av automatisering än tidigare.

Folkhälsomyndigheten arbetar även med att integrera myndighetens olika övervakningssystem och automatisera insamling av data för infektionssjukdomar inom Plattform för folkhälsa. Den kommer att möjliggöra nationell-regional datadelning i realtid, samlad under ett gemensamt användargränssnitt med olika behörighetsnivåer och innehålla verktyg för att analysera sjukdomsfall och utbrott.

Myndigheten har fått i uppdrag att stärka sina förmågor att upptäcka och analysera virus via avloppsvattnet. Allt detta gör att våra förutsättningar att hantera en pandemi är bättre i dag än 2020. Då fanns avgörande brister, något som inte minst Coronakommissionen har belyst.

Men som Coronakommissionen också påpekar, krävs det mer i en kris än beredskap i form av regelverk. Det krävs även handlingsförmåga – att kunna agera i en ny situation där man per definition inte har alla svar. Man behöver kunna agera proaktivt och handlingskraftigt vid såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Här har regeringen ändrat i instruktionerna till Folkhälsomyndigheten att det tydligt förväntas att myndigheten agerar.

Sverige är bättre rustat

En tydlig slutsats ifrån pandemin är att det krävs ett tydligt politiskt ansvarstagande. Regeringen styr riket även i en kris, det ansvaret kan inte överlämnas till myndigheter. Till sist är det viktigt att påminna sig om Coronakommissionens kanske allra mest centrala slutsats: att allt handlar om samhälle, värderingar och människor.

Sverige klarade sig igenom covidpandemin, trots de hanteringsmässiga misstagen och den inledande passiviteten. Det lyckades vi göra tack vare stark pliktkänsla, i synnerhet hos vård- och omsorgspersonalen, en omsorg om andra och en grundläggande tillit i samhället. Dessa styrkor, tillsammans med alla de initiativ som regeringen och myndigheter har tagit, gör att Sverige nu står långt bättre rustat om en pandemi drabbar landet på nytt.