Hoppa till huvudinnehåll
Debattartikel från Statsrådsberedningen

Därför är EU-medlemskapet viktigare än någonsin

Publicerad

Debattartikel av EU-minister Jessica Rosencrantz, i Dagens Industri, den 8 januari 2025.

Medlemskapet har gjort vårt land starkare och rikare. Genom EU-samarbetet står vi i dag bättre rustade att möta de utmaningar och problem våra samhällen står inför. Kriget i Ukraina, kriminaliteten, konkurrenskraften och klimatomställningen summerar regeringens prioriterade frågor för det fortsatta EU-arbetet.

Kriget i Ukraina

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina går snart in på sitt fjärde år. Att stödja Ukraina är vår generations viktigaste uppgift. Rysslands agerande är ett hot mot säkerheten i Europa och den regelbaserade världsordningen. Den ryska regimen försöker också underminera demokratin i andra europeiska länder. Under hösten såg vi bland annat hur Ryssland försökte påverka valutgången i Moldavien. Det är tydligt att vi i Europa behöver ta ett större ansvar för vår egen säkerhet. Var och en och tillsammans.

I Sverige genomför regeringen historiska satsningar på civilt och militärt försvar. Vi når redan Natos mål om att satsa minst två procent av BNP på försvaret. I EU driver vi på för att systematiskt öka trycket på Ryssland genom fler och hårdare sanktioner, bland annat mot den ryska skuggflottan och rysk flytande naturgas. Vi uppmanar också kommissionen att lägga förslag för att begränsa Rysslands inflytande inom varje politikområde, exempelvis med breda importtullar på ryska varor. Vidare är regeringen redo att gå längre och använda en större del av frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina.

Ukrainas väg mot EU-medlemskap är avgörande. Regeringen vill att EU under våren öppnar konkreta anslutningsförhandlingar med både Ukraina och Moldavien, som gjort imponerande reformframsteg. Trots Rysslands krig och påtryckningar.

Kriminaliteten

Kriminalitet är ett växande problem i hela Europa. 70 procent av gängen i EU är verksamma i minst tre länder. I Sverige gör vi det svårare att vara kriminell. Samma offensiv behövs i EU. Regeringen driver på för stärkt samarbete för att beslagta kriminellas tillgångar och statusprylar och stoppa överföring av brottsvinster till tredje land. Under Sveriges EU-ordförandeskap inledde vi arbetet för att ge nationella polismyndigheter bättre tillgång till digital information. Det måste tas vidare. Europol, EU:s samarbetsorgan för brottsbekämpning, behöver få en mer framträdande roll.

Kampen mot kriminaliteten förutsätter kontroll över migrationen. 50 procent av gängmedlemmarna är inte EU-medborgare. Regeringen vill att kommissionen lägger förslag på hur irreguljär migration kan stävjas och återvändandet för de som fått avslag på sina asylansökningar kan effektiviseras, bland annat genom så kallade återvändarhubbar.

Konkurrenskraften

Många av Sveriges och Europas prioriteringar förutsätter en växande ekonomi. Men EU halkar efter globalt. 90 procent av världens ekonomiska tillväxt väntas ske utanför EU. Vi riskerar att förlora kapplöpningen om nya innovationer. EU behöver en fördjupad och breddad inre marknad, mer satsningar på forskning, en fortsatt stark frihandelsagenda, ökad tillgång till kapital och en offensiv förenklingsagenda för att ta itu med regelkrångel.

Klimatet

Klimatförändringarna är en global utmaning. Världens mest ambitiösa klimatpaket Fit for 55 togs i mål under Sveriges EU-ordförandeskap. Nu fortsätter arbetet. När EU ska besluta om ett nytt klimatmål för år 2040 stödjer regeringen kommissionens förslag om att utsläppen ska minska med 90 procent tills dess, jämfört med år 1990. Det förutsätter att EU:s klimatomställning genomförs på ett realistiskt och hållbart sätt, hand i hand med arbetet att stärka EU:s konkurrenskraft. Regeringen arbetar för att EU:s regelverk ska främja ett aktivt skogsbruk och användning av förnybar skogsråvara, en fossilfri och teknikneutral energipolitik där kärnkraften ingår, och en kostnadseffektiv klimatpolitik med bred acceptans i samhället.

Centralt för EU:s klimatomställning är att alla medlemsländer ska uppnå klimatneutralitet senast år 2050. Regeringen kommer inte acceptera att länder som når klimatmålet om nettonollutsläpp tvingas kompensera för de länder som inte gör det.

Regeringen värnar svenska intressen. Vi driver en målmedveten reformagenda hemma och i EU. Vi genomför riktade satsningar för att få fler svenskar in i EU-institutionerna, så att viktiga perspektiv inte går förlorade. Vi samarbetar med andra för att lösa gemensamma problem. Vi tar ansvar i en orolig tid. Kriget i Ukraina, kriminaliteten, konkurrenskraften och klimatet. Avgörande frågor som visar varför EU-samarbetet, 30 år in, är viktigare än någonsin.

Laddar...