Så ska kärnkraften fungera vid höjd beredskap
Publicerad
Regeringen har tagit emot en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten om hur lagstiftningen kan anpassas för driva kärnkraftverk vid höjd beredskap. Förslagen handlar om hur vi kan säkerställa att vi har en baskraft, även i tider av kris eller krig.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har ökat behovet av att stärka totalförsvaret. Viktiga samhällsfunktioner måste upprätthållas vid höjd beredskap och krig.
En robust och uthållig elförsörjning är en grundförutsättning för totalförsvarets funktion. Den är också avgörande för att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner såsom hälso- och sjukvård och livsmedelsproduktion.
Kärnkraften utgör en central del av det svenska elsystemet och levererar planerbar baskraft som är särskilt viktigt när andra energislag kan vara otillgängliga. Att det finns förutsättningar för att driva kärnkraftsreaktorer vid höjd beredskap är av betydande vikt eftersom det bidrar till nödvändig elproduktion.
Strålsäkerhetsmyndighetens delredovisning innehåller förslag som ger rättsliga möjligheter att, med bibehållen hög nivå av strålsäkerhet, driva kärnkraftsreaktorer vid höjd beredskap i syfte att möjliggöra nödvändig elproduktion.
Strålsäkerhetsmyndighetens samlade bedömning är att nuvarande regelverk i huvudsak är utformat för drift i fredstid. Utredningen visar att det vid höjd beredskap kan uppstå situationer där en strikt tillämpning av gällande regelverk riskerar att leda till att kärnkraftsreaktorn stängs av. Det gäller även när detta kan få betydande konsekvenser för elsystemets stabilitet och totalförsvaret i stort.
Samtidigt är myndighetens slutsats att strålsäkerheten, även under höjd beredskap, måste upprätthållas. Avsteg från ordinarie krav kan endast övervägas under strikt kontrollerade former och inom ramen för befintliga säkerhetsmarginaler. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår att reglerna ska vara strikt avgränsad till höjd beredskap, proportionerlig och tillämpas endast när det finns ett tydligt och dokumenterat samhällsintresse för fortsatt drift.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2026. Kvarvarande del av uppdraget rör framför allt beslutsfattande för möjliggörande av drift under höjd beredskap.
