Ökat fokus på att motverka hat, hot och våld i digitala miljöer
Publicerad
Digitala medier är i dag en stor del av både barn och vuxnas vardag. De erbjuder möjligheter till gemenskap, men den digitala miljön kommer med stora utmaningar. Det kan handla om spridning av skeva kroppsideal i sociala medier, spridning av desinformation, att pornografi med inslag av våld finns lättillgängligt för barn och att hot och hat sprids i digitala miljöer. Att bekämpa den här typen av skadligt innehåll och värderingar är en viktig fråga för regeringen.
Samtidigt som dagens teknik och digitala medier har inneburit framsteg och möjligheter visar forskning också att det finns ett tydligt samband mellan omfattande skärmanvändning, särskilt av sociala medier, och ökad psykisk ohälsa hos unga. Det kan yttra sig bland annat i form av depressiva symptom och negativ kroppsuppfattning.
Det finns också stora utmaningar med hot och hat på exempelvis sociala medier, där vissa grupper är mer utsatta än andra. En undersökning i digitala miljöer har bland annat visat att män mer än dubbelt så ofta som kvinnor utsätts för kommentarer som innehåller hot samt vålds- och bestraffningsidéer. Den visade också att kvinnor utsätts för nedvärderande kommentarer om utseende tre gånger så ofta som män (FOI). Kvinnor i politiska positioner är särskilt utsatta för hat och hot av sexuell karaktär och påverkas negativt i sitt uppdrag i större utsträckning än män.
Av en rapport om radikalnationalistiska digitala miljöer framgår bland annat att hatbudskap, konspirationsteorier och avhumanisering är några av de metoder som används för att tillskriva individer och grupper, såsom hbtq-personer, egenskaper som riskerar att göra dem till legitima måltavlor för våld (FOI). Rasismen i digitala miljöer är också utbredd och tar sig uttryck i såväl öppet hat som i fördomar och konspirationsteorier. Det får en direkt påverkan på demokratin och det är därför viktigt att aktivt motverka.
Värderingar på nätet påverkar vardagen
Värderingar som normaliseras i digitala miljöer påverkar hur människor ser på varandra i klassrummet, på arbetsplatsen och i hemmet. Flera civilsamhällesorganisationer, som har kontakt med unga i sin verksamhet, vittnar om att unga påverkas negativt av pornografi och att sexuellt våld riskeras att normaliseras bland unga.
Det finns också utmaningar med desinformation på digitala plattformar. Det handlar bland annat om radikala miljöer som sprider kvinno- och hbtqi-fientliga och rasistiska budskap. En rapport från Segerstedtinstitutet har bland annat visat att internet och sociala medier har fått en alltmer central roll i radikaliseringsprocesser.
Den här typen av hat, hot och spridning av osunda värderingar på nätet kan aldrig accepteras. Regeringen ökar därför sitt fokus på de digitala dimensionerna av våld och tar ett helhetsgrepp för att bättre kunna motverka och förebygga de olika aspekterna av våld i digitala miljöer.
Exempel på åtgärder från regeringen inom området
Regeringen tillsatte utredning om åldersgräns för sociala medier
Regeringen beslutade i oktober 2025 att utse en särskild utredare med uppdrag att analysera möjligheterna att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier. Syftet är att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer. Bakgrunden är den kunskap som finns om negativa effekter av sociala medier samt den utveckling som skett av sociala mediers utformning, med allt mer algoritmstyrda flöden och en design som stimulerar ökad användning.
Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om åldersgräns för sociala medier
Sociala mediers påverkan på unga kvinnors livsval och livskvalitet ska undersökas
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ur ett jämställdhetsperspektiv undersöka hur flickors och unga kvinnors livsval påverkas av det innehåll som de exponeras för i sociala medier. Myndigheten ska också undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på innehållet.
Pressmeddelande: Sociala mediers påverkan på unga kvinnors livsval och livskvalitet ska undersökas
Ökad kunskap om digitala dimensioner av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att kartlägga kunskapsläget om de digitala dimensionerna av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Kartläggningen omfattar olika sektorer i samhället, som myndigheter och rättsväsende, näringsliv och civilsamhälle. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för ökad kompetens samt åtgärder för att minska utsattheten för de digitala dimensionerna av våld.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag att ta fram kunskapsstöd till yrkesverksamma för att förebygga digital och fysisk sexuell exploatering och våld mot unga.
Mobilförbud under hela skoldagen
Studier visar att svenska elever blir distraherade av digitala verktyg i klassrummet i större utsträckning än elever i OECD i genomsnitt. Regeringen har därför föreslagit ett mobilförbud under hela skoldagen i grundskolan och motsvarande skolformer, samt fritidshemmet. Det kan leda till minskade distraktioner och därmed en ökad studiero.
Pressmeddelande: Bättre förutsättningar för studiero och tidigt stöd till elever i skolan
Regeringen vill öka kunskapen om pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar
Jämställdhetspolitiken behöver utvecklas för att tydligare inkludera pojkar och unga män, särskilt kring frågor om könsstereotypa normer och maskulinitet. Det kan behövas fler insatser för att möta de specifika jämställdhetsutmaningar som pojkar och unga män möter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har därför fått i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning som ska belysa områden där pojkar och unga män upplever svårigheter kopplade till könsstereotypa normer, maskulinitet och jämställdhet.
Pressmeddelande: Regeringen vill öka kunskapen om pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar
Att förebygga våld i ungas nära relationer och minska utsattheten för sexuell exploatering i digitala miljöer
Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att följa upp tidigare informationsinsatser för personer som har utsatts för brott på nätet. Myndigheten ska utveckla informationsinsatser och kunskap om internet som brottsplats, om näthatets omfattning och mekanismer. Uppdraget ska även bidra till att förebygga våld i ungas nära relationer samt minska utsattheten för sexuell exploatering i digitala miljöer.
Samband mellan barns och ungas digitala medieanvändning och hälsa ska klargöras
Regeringen gav i maj 2023 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa kunskap om sambanden mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning hos barn och unga samt att ta fram vägledning och rekommendationer. Myndigheten har nu slutfört uppdraget och gett rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning.
Två miljoner kronor till en studie om ungas utsatthet på nätet
Regeringen har beviljat Stiftelsen Allmänna Barnhuset två miljoner kronor för att påbörja en studie om gymnasieungdomars sexualitet, erfarenhet av övergrepp, sexuell exploatering samt sexuell exploatering via digitala medier.
Pressmeddelande: 2 miljoner till studie om ungas utsatthet på nätet
Regeringen vill undersöka användningen av skärmar i skolan
Många elever upplever att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, under lektionstid. Samtidigt har nätmobbning blivit allt vanligare under det senaste decenniet. Därför har Skolverket fått i uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan och hur användandet skiljer sig mellan flickor och pojkar. Myndigheten ska även göra en analys av elevers utsatthet för digitala dimensioner av våld, det vill säga kränkningar, våld och hot om våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt rasism och intolerans via digitala enheter.
Pressmeddelande: Regeringen vill undersöka användningen av skärmar i skolan
Ökat jämställdhetsperspektiv när myndigheter använder AI
Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att undersöka hur kunskapen om artificiell intelligens (AI) och jämställdhet ser ut hos ett antal statliga myndigheter.
Det finns tre riskområden vid användning av artificiell intelligens. AI kan skapa ojämställdhet, reproducera ojämställdhet eller leda till diskriminering på grundval av kön. Eftersom AI används i allt större utsträckning inom statlig förvaltning är det viktigt att riskerna uppmärksammas i tid. Jämställdhetsyndigheten har tillsammans med flera aktörer tagit fram en praktisk metod för hur risker med ojämställdhet i AI kan identifieras och hur AI med tillämpning av ett jämställdhetsperspektiv kan utvecklas. Innehållet vänder sig till exempelvis verksamhetsutvecklare, IT-utvecklare och jämställdhetssamordnare.
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att undersöka användningen av metoden hos ett urval av myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten ska också, vid behov, lämna förslag på kompetenshöjande insatser om AI och jämställdhet riktad till myndigheter. De ska även analysera de nationella riktlinjerna för generativ AI inom offentlig verksamhet och den så kallade Förtroendemodellen ur ett jämställdhetsperspektiv.
Pressmeddelande: Ökat jämställdhetsperspektiv när myndigheter använder AI
Mediemyndigheten har fått i uppdrag att genomföra nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet inom AI-driven desinformation
Regeringen har gett Mediemyndigheten i uppdrag att under 2024 och 2025 genomföra en bred och långsiktigt hållbar nationell satsning för att stärka befolkningens medie-och informationskunnighet (MIK). Uppdraget ska genomföras i samverkan med nätverket MIK Sverige. Uppdraget har även förstärkts under 2025 med särskilt fokus på att fördjupa AI-inriktningen och de möjligheter och risker som AI kan medföra. Dessutom avser regeringen att avsätta medel för att uppdraget ska fortsätta även under 2026-2028.
Ökat stöd till Socialstyrelsen för pågående desinformationsuppdrag
Sedan flera år tillbaka pågår en desinformationskampanj mot Sverige som sprider falsk information om svensk socialtjänst. 2022 och 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att arbeta för att motverka desinformationskampanjen. I juni 2024 beslutade regeringen om att förstärka stödet till myndigheten för att intensifiera insatserna. Socialstyrelsen ska lämna en slutredovisning av uppdraget senast den 10 december 2026.
Pressmeddelande: Ökat stöd till Socialstyrelsen för pågående desinformationsuppdrag
Kartläggningar av våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer
FOI har från och med 2022 ett permanent uppdrag att genomföra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremism och rasism i digitala miljöer.
Regeringen har gett Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att kontinuerligt ta fram och redovisa ny kunskap om förekomsten av antisemitism i digitala miljöer. Denna satsning är en del av regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism under 2025–2034 och en förstärkning till det generella arbetet mot rasism. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2029.
Pressmeddelande: Regeringen förstärker arbete mot antisemitism
FOI har i uppdrag att kartlägga förekomsten av hbtqi-fientlighet i digitala miljöer. I uppdraget ingår att kartlägga och analysera förekomsten av hbtqi-fientlighet och hur den tar sig uttryck i olika digitala miljöer med anknytning till Sverige. I uppdraget ingår att ta fram analysrapporter och att sprida den kunskap som tas fram inom ramen för uppdraget. FOI ska redovisa analysrapporterna senast den 30 maj 2026 och lämna slutredovisning senast den 1 mars 2027.
Kunskapsöversikt över spridning och åtgärder för att motverka spridning av antisemitism på nätet
Forum för levande historia har fått i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över spridning och åtgärder för att motverka spridning av antisemitism på nätet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027.
Läs mer i Forum för levande historias regleringsbrev för 2024 hos Statskontoret - extern webbplats,
