Med uppdrag att förenkla för företagen – en nyckelfaktor för svensk välfärd
Publicerad
Regeringen inrättade Förenklingsrådet 2024 och tillsatte samma år Kristina Alsér som ordförande för att leda rådets arbete. Kristina har gedigen erfarenhet av att driva företag och har varit aktiv i branschorganisationer på nationell nivå. Hon har även varit landshövding i Kronobergs län och är idag bland annat ordförande i Familjen Kamprads stiftelse.

– Jag är en samhällsengagerad småföretagare och har etablerade kontakter med flera av Sveriges stora företag. Jag står stadigt förankrad i landsbygdsmyllan med tentakler in i högskolor, universitet och har erfarenhet av statlig verksamhet. Jag har ett högt rättvisepatos och vill att landsbygdens näringsliv ska ha samma möjligheter som städernas att leva och blomstra. Som ordförande får jag möjlighet att bidra till förenkling över hela landet för stora och små företag. Det är ett roligt och angeläget uppdrag, säger Kristina.
Här berättar Kristina om rådets uppdrag och vad som behövs för att förenklingsarbetet ska göra nytta för enskilda företagare och stärka Sveriges konkurrenskraft.
Vad är Förenklingsrådets uppdrag?
– Rådet ska bidra till att identifiera förenklingsområden för företag samt föreslå hur regelverk kan förenklas. Det innebär att vi ska lämna förslag på åtgärder som minskar den administrativa bördan och gör det lättare för företagen att följa reglerna.
Målet är att företagare ska få mer tid att utveckla sin verksamhet, stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till välfärd.
Vad är styrkan med Förenklingsrådet?
– Att vi har lämnat stuprörsarbetet och jobbar med helheten för att förenkla för företagen.
I Förenklingsrådet har vi nära kontakter med företagarna så förslagen vi tar fram verkligen gör nytta.
Myndigheternas arbete med att förbättra dialogen, anpassa service och e-tjänster efter företagens behov är också av stor betydelse för att driva förenklingsarbetet.
Vad är din drivkraft med att leda arbetet?
– Jag vill bidra till att förändra på riktigt och att förenklingen ska ge företagen mer tid att utveckla sin verksamhet och därmed öka tillväxten och Sveriges välfärd.
Jag vill också att privat och offentlig verksamhet jobbar och utvecklar tillsammans. Jag tror att myndigheternas arbete med att förenkla för företagen blir roligare om man har kunskap om deras förutsättningar och behov.
Hur jobbar ni inom Förenklingsrådet?
– För att behandla alla förslag som löpande kommer in jobbar vi strukturerat efter en trestegsmodell.
I första skedet scannar vi igenom den stora mängden av förenklingsförslag som kommit in. I det andra steget prioriterar vi vilka förslag som skulle ge mest effekt.
I det tredje steget har vi mejslat fram 8–10 förslag. Dessa går vi vidare med och gör noggranna och djuplodande utredningar kring. Det ska resultera i väl underbyggda nya lagförslag till regeringen.
Varför är ert förslag om slopat matkrav viktigt?
– Sverige är det enda landet i Europa som har krav på att de som har serveringstillstånd för alkohol också ska servera mat från eget kök. Det innebär att alla måste ha ett fullt utrustat kök, kunna erbjuda ett varierat matutbud samt ha personal för detta. Det här kostar orimligt mycket för många näringsidkare.
Genom att slopa matkravet blir det mindre kostsamt och enklare. Det öppnar för nya slags barer och nöjesrestauranger att etablera sig på såväl landsbygden som i tätorter.
Vad mer behövs för att driva på förenklingsarbetet?
– Kommunerna behöver involveras mer i förenklingsarbetet. Idag varierar förutsättningarna för företag mellan kommunerna. Det skapar otydlighet och gör det mer omständligt att driva företag.
Kommunerna skulle också behöva öka sin förståelse för företagarnas situation. Det finns en del att lära från myndigheternas förändringsresa kopplat till bättre dialog, kunskap och service.
Vilka frågor arbetar Förenklingsrådet med nu?
– Vi utreder om kravet på yrkestrafiktillstånd för transporter med lätta lastbilar kan förenklas. Det skulle spara pengar och möjliggöra att verksamheter snabbt kan starta sin verksamhet.
Vi undersöker också enklare sätt för småföretag att lämna farligt avfall. Det skulle kunna ske genom fler insamlingsplatser, mobila stationer och digital bokning för avhämtning.

Om Förenklingsrådet
I rådet ingår också en vice ordförande och sju ledamöter som har erfarenheter från bland annat branschorganisationer, näringsliv, akademin och svensk förvaltning. Det är regeringen som tillsätter samtliga ledamöter. Rådet är inrättat som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Det dagliga arbetet bedrivs av ett kansli med sex medarbetare.
Rådet har heldagsmöten en gång i månaden. De har regelbundna kontakter med Implementerings- och Regelrådet som också jobbar med förenkling på uppdrag av regeringen.