Ett år med regeringens strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism
Publicerad
Det har nu gått ett år sedan regeringen beslutade om en ny samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Under året har flera åtgärder vidtagits för att strategin ska få effekt.
Strategin har fyra strategiska områden:
- förebygga våldsbejakande extremism och terrorism,
- förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott,
- skydda människor och samhällets funktioner, samt
- hantera situationen under och efter ett attentat.
– Regeringens avsikt med den nationella strategin är att kraften i hela vårt samhälle ska mobiliseras – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt – för att effektivt kunna förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi har möjlighet att besegra de aktörer som utmanar vårt fria samhälle. Vi kan redan se hur strategin bidragit till att effektivisera arbetet och nå konkreta resultat, men vi är bara i början av ett långsiktigt och metodiskt arbete, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Vad har strategin haft för effekt hittills?
De strategiska områdena behöver omsättas i praktisk verksamhet. Därför har regeringen gett fyra myndigheter, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå) genom Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), i uppdrag att införliva den nya strategin inom ramen för sina verksamheter.
För de fyra myndigheterna har det bland annat inneburit följande:
Säkerhetspolisen
Säkerhetspolisen har under 2024 intensifierat samarbetet med andra myndigheter och internationella aktörer för att hantera hotet från både våldsbejakande extremism och terrorism. Samverkansrådet mot terrorism, som samordnas av Säkerhetspolisen, fick under 2023 i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot terrorism för att stärka Sveriges säkerhet. Under 2024 har samverkansrådet också utökats med två myndigheter, från 15 till 17, och har även förstärkt och utvecklat samverkan mellan deltagande myndigheter om olika insatser.
Säkerhetspolisen använder också strategin i egen verksamhet. Konkreta exempel är att arbetet mot finansiering av våldsbejakande extremism och terrorism har intensifierats. Strategin lyfter också fram vikten av att berörda myndigheter kommunicerar åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism på ett trygghetsskapande sätt. Säkerhetspolisen har vinnlagt sig om att dels förmedla så mycket information som möjligt externt och dels verkat för en god gemensam kommunikation mellan berörda myndigheter.
Polismyndigheten
Polismyndigheten arbetar för att integrera arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism i det brottsförebyggande arbetet och gör detta i samverkan med framför allt Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE. Syftet är bland annat att kunna ge bättre stöd och vägledning till landets kommuner. Lokalt arbetar polisen med att stärka den egna organisationen, både med fler resurser och med kunskapshöjande insatser om våldsbejakande extremism och hatbrott. Polisen söker efter samverkan och framgångsrika åtgärder som överlappar arbetet med organiserad brottslighet, kriminell ekonomi och mängdbrott. Myndigheten har i detta stöd av både strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism, och den nya strategin mot organiserad brottslighet som regeringen också beslutade om under 2024.
Center mot våldsbejakande extremism, CVE
CVE:s arbete med förebyggande insatser tas fram i samverkan med kommuner och kopplas ofta ihop med strategins förhindrande åtgärder, som samarbete med Polismyndigheten inom ramen för Redex (Säkerhetspolisens och Polismyndighetens samarbete för reducering av extremistmiljöer). CVE:s operativa stödteam har möjlighet att snabbt ge stöd i kritiska lägen samtidigt som de kan stötta kommuner i det långsiktiga arbetet. Det långsiktiga stödet riktar sig till kommuner och andra aktörer och pågår i 5–12 månader, med fokus på kunskapspass, case-övningar och regelbundna möten i syfte att stärka lokala rutiner och hanteringen av ärenden. Det operativa stödet riktas till skolor, socialtjänst och polis vid oro för ungdomar, där tydliga roller och samverkan är avgörande. Under 2023–2024 har totalt 270 ärenden hanterats.
Regeringen har under 2024 beslutat att ge CVE två nya uppgifter: Förhindra att offentliga medel går till verksamheter med kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer, och utökade möjligheter att erbjuda stöd till skolor och andra aktörer som känner oro för en skolattack. De nya uppgifterna för CVE gäller från den 1 mars 2025.
Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism, Prop. 2024/25:46
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB
MSB:s ansvar i strategin rör främst det strategiska området Skydda människor och samhällets funktioner. Myndigheten har under 2024 arbetat för att öka säkerheten i offentliga miljöer mot terrorism och antagonistiska hot, främst inom områden som idrott, evenemang, trossamfund, skolor och kollektivtrafik. Men även när det gäller inbyggd säkerhet, vilket handlar om att på ett bättre sätt beakta skydd mot terrorism och antagonistiska hot i stadsplanering och nybyggnation. MSB har också utvecklat flera kostnadsfria utbildningar som finns tillgängliga på myndighetens webbplats. Ett exempel är en webb-utbildning som riktar sig till olika personalkategorier som arbetar i olika offentliga miljöer. Utbildningen innehåller exempelvis information om åtgärder vid väpnade attacker, åtgärder vid misstänkta föremål, genomsökningar, visitation samt åtgärder vid misstänkta försändelser. Totalt har cirka 150 000 personer genomfört utbildningen. MSB har även tagit fram en vägledning och filmer för användning vid utbildning i svenska skolor. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Polismyndigheten, Skolverket, CVE, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner.
Webbutbildningar om skydd mot terrorism, MSB:s webbplats
Nationell och internationell samverkan
Strategin och de regeringsuppdrag som regeringen har gett till myndigheterna utgör en bra plattform för det gemensamma arbetet med att ge strategin ett bredare genomslag i samhället – lokalt, regionalt och nationellt. Även internationell samverkan och utbyte av kunskap och erfarenheter är centralt för att kunna utveckla arbetet inom strategins samtliga områden. Regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna har pågående bilaterala utbyten med andra länder och även inom ramen för olika internationella forum som EU, FN, Interpol, Europarådet, Globala koalitionen mot Daesh, OSSE, samt Nato.
X