Artikel från Socialdepartementet

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om budgetsatsningar på hälso- och sjukvården

Publicerad 10 oktober 2024

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson berättar om de budgetsatsningar som riktas till hälso- och sjukvården inom hennes ansvarsområden. Sammanlagt har regeringen sedan tidigare och för 2025 initierat satsningar inom ansvarsområdena som uppgår till drygt 18 miljarder kronor 2025.

Transkribering:

Hej, jag heter Acko Ankarberg Johansson och jag är sjukvårdsminister.

Nu när finansminister Elisabeth Svantesson överlämnat regeringens budgetproposition för 2025 till riksdagen, vill jag passa på att berätta om de medel i propositionen som riktas till hälso- och sjukvården inom mitt ansvarsområde.

Vi har redan berättat om de fortsatta förstärkningar som regeringen föreslår för hälso- och sjukvården i regionerna. På en pressträff den 6 september presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nya satsningar på drygt tre miljarder kronor.

Det handlar bland annat om ett riktat sektorsbidrag på två miljarder kronor, förstärkta medel till att öka vårdkapaciteten, ytterligare medel till inrättandet av en nationell vårdförmedling och satsningar på precisionshälsa.

Dessa dryga tre miljarder kronor är förstås inte allt. Utöver de nya satsningarna från budgetpropositionen för 2025 fortsätter regeringen med tidigare aviserade satsningar. Sammanlagt har regeringen sedan tidigare och för 2025 initierat satsningar inom mitt ansvarsområde som uppgår till drygt 18 miljarder kronor 2025.  

Häng med så ska jag berätta mer!

Ja, vår hälso- och sjukvård håller en god kvalitet och har högt förtroende, men det finns flera utmaningar. Regionerna som enligt lag har ansvar för sjukvård, har haft tuffa år till följd av inflationen. Detta eftersom regionernas pensionsavtal räknas upp med inflationen och att den varit hög, det vet varje hushåll och företag om. Regionerna har alltså också påverkats av inflationen. I år har deras kostnader för pensionerna ökat med mer än 9 % pga inflationen. Regeringen har därför gett ett särskilt stöd till regionerna i år om sammanlagt nio miljarder kronor i syfte att minska risken för uppsägning av vårdpersonal. Även om inflationen nu gått ner till normala nivåer så förlänger regeringen det tillfälliga sektorsbidraget    och föreslår avsätta 2 miljarder kronor även nästa år. 

Anslaget för ett fortsatt arbete med att öka tillgängligheten genom att korta vårdköer och väntetider samt öka vårdens kapacitet och antalet vårdplatser – det ökas med 2,5 miljarder kronor under 2025. För nästa år innebär det att satsningen uppgår till totalt 7,5 miljarder. Pengar som regionerna behöver för att kunna öka vårdkapaciteten och korta köerna. Förbättrad arbetsmiljö och förbättrad kompetensförsörjning är avgörande för att lyckas med det.        

En stärkt vårdkapacitet handlar inte om antalet vårdplatser i meningen hur många sängar som finns på vårdavdelningarna, utan om huruvida det finns tillräckligt med hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens. Vårdens arbetsgivare behöver bli ännu bättre på att använda personalens kompetens rätt. Rätt kompetens på rätt plats skapar bättre kvalitet i vården. I budgetpropositionen för 2024 aviserades en satsning om cirka 480 miljoner kronor per år för att stärka kompetensförsörjningen under åren 2024–2026.

Inrättandet av en nationell vårdförmedling där tillgänglig vårdkapacitet synliggörs spelar också en stor roll i arbetet med att korta vårdköerna. Genom en sådan kan väntande patienter erbjudas vård hos en annan vårdgivare med kortare väntetider – i hela landet. Arbetet med att inrätta en nationell vårdförmedling fortsätter under 2025. Regeringen föreslår att ytterligare 150 miljoner avsätts till ändamålet under 2025 vilket innebär att regeringen föreslår avsätta totalt 250 miljoner kronor till det arbetet.     

Drygt 3,8 miljarder kronor föreslås fortsätta gå till den viktiga omställningen till en god och nära vård och en utbyggd primärvård även under 2025. Detta är ett komplext arbete som redan pågått i flera år, och det handlar om att hälso- och sjukvården ska ställas om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan och hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Läkare som arbetar i primärvården ska ha ett rimligt antal patienter som man är fast läkarkontakt för. Socialstyrelsens riktmärke är 1 100 patienter per läkare. Tillsammans kan primärvårdens olika professioner ge patienten en god, nära och samordnad vård, samt möjlighet att vara delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser.     

Regeringen fortsätter arbetet på hälso- och sjukvårdsområdet inom det civila försvaret. Det civila försvaret blir allt viktigare i en osäker omvärld, och den svenska hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i vårt samhälles motståndskraft. Det handlar bland annat om tillgången till viktiga läkemedel och andra sjukvårdsprodukter och förmågan att hantera masskadehändelser. Regeringen har sedan tidigare avsatt 1,7 miljarder kronor per år för ändamålet och det fortsätter även under 2025.

Vården för kvinnor och flickor har länge varit eftersatt, och den behöver utvecklas för att bli personcentrerad, jämlik och tillgänglig. Därför fortsätter regeringen att satsa på jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård även under nästa år och avsätter 1,6 miljarder kronor för arbetet med detta även för 2025. Det är alltså en satsning som fortsätter från tidigare år.

Cancervården är en annan prioriterad fråga och en pågående satsning. Det är en sjukdom som berör många människor och majoriteten av alla svenskar har antingen drabbats av cancer, kommer att drabbas eller har någon närstående som drabbats. Regeringen vill därför fortsätta satsningen på cancervården om 1 miljard kronor för åtgärder för en bättre cancervård även under 2025. Den reviderade nationella cancerstrategin presenteras av regeringens utredare i slutet av hösten och kommer vara ett viktigt styrinstrument för utvecklingen av en jämlik cancervård.      

Sist men inte minst har vi en ny satsning på 50 miljoner kronor på en jämlik implementering av precisionshälsa 2025. Varje patient är unik och med utgångspunkt i den enskilde patientens unika förutsättningar möjliggör precisionshälsa skräddarsydd prevention, diagnostik, behandling och uppföljning. Området är på stark frammarsch både internationellt och nationellt och innebär nya möjligheter för en alltmer personcentrerad och effektiv hälso- och sjukvård. Från 2026 avser regeringen avsätta 100 miljoner kronor till området årligen.    

Så där har vi det, nio korta punkter om de viktiga medel som regeringen föreslår som stöd till regionernas ansvar för hälso- och sjukvården. 

Jag vill säga också några ord om läkemedelsförmånerna som skyddar patienten mot höga kostnader vid inköp av läkemedel. God och jämlik läkemedelstillgång är en central del av en välfungerande hälso- och sjukvård. Samtidigt har kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen ökat kraftigt de senaste åren, och prognoser visar på ytterligare snabbt ökande kostnader. Därför föreslår regeringen flera åtgärder för att säkerställa långsiktigt hållbara kostnader inom läkemedelsförmånen, och för att kostnader och risker delas mellan staten, regioner, företag och patienter. Därigenom säkerställs en långsiktigt hållbar läkemedelsförsörjning. För 2025 föreslås anslaget för läkemedelsförmånerna uppgå till 41 miljarder kronor.    

För 2025 uppgår de anslag jag ansvarar för till drygt 64 miljarder kronor.  
 Förslagen i budgetpropositionen för 2025 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Om ni är intresserade av fler detaljer hittar ni hela budgetpropositionen på regeringens webbplats.

Tack för att du har lyssnat!