Regeringens budgetsatsningar på skolan 2025
Publicerad
Skolan behöver gå tillbaka till grunderna och Sveriges elever behöver bli bättre på att läsa, skriva och räkna. I budgetpropositionen för 2025 gör regeringen satsningar på bland annat kunskapsbidraget, kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, personalförstärkningar, akutskolor och läroböcker. Här kan du ta del av mer utförlig information om satsningarna.
En stärkt kunskapsskola och ökade satsningar på fortbildning
Satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid
En stärkt kunskapsskola och ökade satsningar på fortbildning
10-årig grundskola
För att svenska elever ska lyckas med sin utbildning och bli rustade för framtiden är det viktigt att de får tillräckligt med undervisning av god kvalitet. En tioårig grundskola ger alla elever ytterligare ett år på sig att utvecklas mot utbildningens mål i grundskolan och mer strukturerad undervisning redan från skolstarten med ett stärkt fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik. Förändringen innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan, och årskurs tio blir den avslutande årskursen. Även den anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs. Som huvudregel kommer eleverna att börja i nya årskurs ett höstterminen det kalenderår de fyller sex år.
Regeringen avser att göra grundskolan tioårig från och med hösten 2028. Regeringen beräknar medel till kommunerna för ökade kostnader med cirka 194 miljoner kronor 2028 och cirka 389 miljoner kronor från och med 2029.
Förstärkning av kunskapsbidraget
De senaste internationella studierna visar att svenska elevers kunskaper behöver förbättras. Kunskapsbidraget är ett statsbidrag som syftar till att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet stärka utbildningens kvalitet för eleverna i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet så att de kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Huvudmännen använder främst kunskapsbidraget till personalförstärkningar, till exempel nyanställningar och kompetensutveckling för befintlig personal. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program får mer medel. På så vis innebär kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där behoven är som störst.
Regeringen föreslår en förstärkning av kunskapsbidraget med 700 miljoner kronor till drygt 8,2 miljarder kronor 2025.
Stärkt statsbidrag för höjd kvalitet i förskolan
Alla elever ska ges förutsättningar att nå utbildningens mål i skolan. Grunden för det arbetet läggs redan i förskolan. Statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan är ett mycket viktigt stöd för god kvalitet och likvärdig utbildning i alla förskolor. Bidraget kan bland annat användas för rekrytering av personal, kompetensutveckling av förskollärare och annan personal och för att minska barngruppernas storlek.
Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan om 900 miljoner kronor 2025. Förstärkningen motsvarar till exempel ytterligare cirka 1 500 förskollärare.
Förstärkning av statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare
Förskollärare och lärare behöver bättre förutsättningar för att utföra sitt arbete, bland annat genom möjlighet till relevant fortbildning. En förstärkning av statsbidraget för fortbildning av förskollärare och lärare är en av flera satsningar regeringen föreslår för att förbättra lärares förutsättningar och arbetsmiljö. Statsbidraget kan sökas för behörighetsgivande kurser inom Lärarlyftet, kompetenshöjande kurser för förskollärare i förskoleklass, speciallärar- och specialpedagogutbildningar samt behörighetsgivande och kompetenshöjande kurser i ämnet svenska som andraspråk. Statsbidraget kan också användas för utbildning av lärare i yrkesämnen som deltar i utbildningar som leder till yrkeslärarexamen.
Regeringen beräknar att 200 miljoner kronor ska avsättas till statsbidraget för fortbildning av lärare och förskollärare från och med 2026. Med förstärkningen uppgår nivån på medel för fortbildning av lärare och förskollärare till sammanlagt 678,5 miljoner kronor årligen. För 2025 uppgår nivån till 813,5 miljoner kronor. Förstärkningen med 200 miljoner kronor av statsbidraget kan exempelvis motsvara att cirka 480 lärare och förskollärare årligen deltar i fortbildning.
Utveckling och ikraftträdande av det nationella professionsprogrammet
Skickliga förskollärare och lärare är den enskilt viktigaste faktorn för bättre måluppfyllelse i förskolan och högre kunskapsresultat i skolan. Framför allt behöver fler lärare få fortbildning i ämnesdidaktik, men även bland annat ledarskap. En god undervisning och ett gott pedagogiskt ledarskap är även av stor betydelse för att få studiero och bra kunskapsresultat. Det nationella professionsprogrammet ska skapa ett nationellt meriteringssystem och en nationell struktur för kompetensutveckling som ska säkerställa ett strukturerat utbud av kompetensutveckling av hög kvalitet under rektorers, lärares och förskollärares hela yrkesliv.
Regeringen föreslår att Skolverket får ytterligare 14 miljoner kronor för införandet av det nationella professionsprogrammet och fortbildning i ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering vilket gör att det då finns 170 miljoner kronor avsatta för ändamålet.
För 2024 finns 35 miljoner kronor för fortbildning inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering och 156 miljoner kronor för fortsatt utveckling av professionsprogrammet.
Fortbildning om metoder för grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning
Den senaste PISA-undersökningen från 2022 visar att svenska elevers kunskaper i läsning och matematik behöver förbättras. Att elever lär sig att läsa, skriva och räkna är avgörande för deras fortsatta lärande och för att stödja elevernas lärande behöver lärare och förskollärare ha tillgång till metoder som har ett tydligt vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde.
Skolverket har sedan tidigare i uppdrag att förbereda för fortbildning för förskollärare, lärare och speciallärare som ska avse ämnesdidaktisk fördjupning i barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Innehållet ska bland annat ge kunskaper om undervisningsmetoder för barns och elevers grundläggande språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling samt metoder för att undervisa barn och elever med annat modersmål än svenska.
Regeringen föreslår att 17 miljoner kronor avsätts för satsningen 2025, och beräknar 50 miljoner för 2026 och 65 miljoner från 2027 till 2030. Fullt utbyggd innebär insatsen att Skolverket kan erbjuda exempelvis cirka 500 studenter att studera ett år på heltid. Inom fem år innebär detta att 25 procent av lärarna i förskoleklass till årskurs 6 samt 10 procent av förskollärarna i förskolan har haft möjlighet att delta i en sådan kurs.
Satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid
Förlängning av uppdrag om lärverktyg i skolväsendet
Att ha tillgång till ändamålsenliga läromedel stärker elevers kunskaper, minskar lärares administrativa börda, bidrar till trygghet och studiero, ökar förutsättningarna för en likvärdig utbildning och ger tydlighet för vårdnadshavare. Det är vid val och användning av läromedel och andra lärverktyg viktigt att beakta att samlad vetenskap visar att grundläggande färdigheter som relationella förmågor, uppmärksamhet och koncentration samt färdigheter att läsa, skriva och räkna bäst förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer. Detta innebär att fokus i de yngre åldrarna bör ligga på läroböcker. Digitala läromedel kan användas i större utsträckning vid stigande ålder och ge goda effekter, under förutsättning att det görs selektivt, utifrån tydligt vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde.
Utökning av statsbidrag för läroböcker och lärarhandledningar
Tillgången till läroböcker och andra läromedel av hög kvalitet är viktiga för elevernas kunskapsutveckling och lärarnas arbete. 2023 införde regeringen ett nytt statsbidrag för inköp av vissa läromedel. Statsbidraget riktar sig till förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer. Regeringen föreslår nu att satsningen förstärks i syfte att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne.
Regeringen föreslår en förstärkning av statsbidraget med 200 miljoner kronor till totalt 755 miljoner kronor 2025. Förstärkningen innebär ytterligare cirka 500 000 nya läroböcker till Sveriges elever.
Skolverket har i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer och stödmaterial om val och användning av lärverktyg i undervisningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2025. Regeringen föreslår fortsatta insatser när det gäller elevers användning av lärverktyg, bland annat för att minska användningen av digitala enheter som kan påverka elevernas kunskapsutveckling negativt. Skolverket behöver bland annat verka för att materialet som myndigheten tar fram når förskolor och skolor.
Utvecklat uppdrag om läslistor
Läsning och läsförmåga är en förutsättning för elevers lärande i alla ämnen. Skolverket och Kulturrådet fick under 2024 i uppdrag att ta fram läslistor med olika typer av litteratur som ska vara ett stöd för förskollärare och lärare.
Insatsen kommer nu att kompletteras med en del om hur arbetet med böckerna kan bedrivas och även hur böckerna på läslistorna ska finnas att tillgå. Skolverket och Kulturrådet föreslås få 1,5 miljoner kronor vardera 2025.
Stärkt trygghet och studiero
Förlängning och förstärkning av skolsociala team
Alldeles för många elever är i dag frånvarande från skolan, trots att vi vet att skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. Samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha stor betydelse, både i det förebyggande och det åtgärdande arbetet, och det är ett långsiktigt arbete där effektiva former för samverkan förutsätter tid och resurser. Här fyller statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team som regeringen inrättade 2023 en viktig funktion.
Regeringen föreslår att det befintliga statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärks och förlängs. Förstärkningen kan underlätta för skolor och socialtjänst att förstärka befintliga och inrätta nya skolsociala team. Ett skolsocialt team består av minst två årsarbetskrafter där statsbidraget ersätter hälften av skolhuvudmännens och socialtjänstens personalkostnader.
Regeringen föreslår att statsbidraget för personalkostnader för skolsociala team förstärks med 50 miljoner kronor, för att då uppgå till totalt 300 miljoner kronor 2025. Om skolhuvudmän och socialtjänst inrättar nya skolsociala team för förstärkningen på 50 miljoner kronor under 2025 skulle det kunna leda till cirka 60 nya skolsociala team.
Ökad satsning på akutskolor
Att skolmiljön är trygg och lugn är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Akutskolorna innebär en möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem, värna tryggheten och studieron i skolan och säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever. Genom att tillfälligt omplacera en elev, till exempel vid en akutskola, kan den akuta situationen hanteras samtidigt som det utreds vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras. Statsbidraget kan användas till att anställa personal som kan arbeta i akutskolor i grundskolan. En förstärkning av statsbidraget innebär därför att fler huvudmän ges förutsättningar att inrätta akutskolor.
Regeringen föreslår att statsbidraget för personalkostnader i akutskola i grundskolan ska förstärkas med 100 miljoner kronor från och med 2025. Detta innebär en dubblering av satsningen som därmed kommer att omfatta 200 miljoner kronor årligen. Förstärkningen kan leda till ytterligare cirka 115 akutskolor.
Stärkt statsbidrag för personalförstärkning
För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. De befintliga statsbidragen för lärarassistenter, personalförstärkning av speciallärare och speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och personalförstärkning av elevhälsa föreslås gradvis samlas i ett nytt statsbidrag. Under 2025 föreslås statsbidragen för speciallärare, speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och elevhälsa slås samman. Statsbidraget för lärarassistenter föreslås ingå i det samlade statsbidraget från och med 2026. Det samlade statsbidraget är även ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen.
Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor 2025. Som ett räkneexempel kan detta motsvara drygt 1 900 speciallärare om statsbidraget ersätter huvudmännen med hälften av kostnaden.
Satsningar för att förbättra elevers kunskaper i svenska
Försöksverksamhet med intensivträning i svenska
För att lyckas i skolan behövs goda kunskaper i det svenska språket. PISA-undersökningen från 2022 visar att bland de elever som är andra generationens invandrare är andelen lågpresterande elever i läsförståelse dubbelt så hög som bland elever med föräldrar födda i Sverige. Motsvarande bild ger PIRLS som mäter läsförståelse bland elever i årskurs 4. För de elever som växer upp i områden där utanförskapet är stort och har föräldrar som inte har svenska som modersmål kan skolan vara en av få platser där de regelbundet möter det svenska språket.
Regeringen avser därför att under tre år införa en ny försöksverksamhet med språkstärkande insatser för elever som behöver intensivträning i svenska språket. För 2025 föreslår regeringen en satsning på 100 miljoner kronor för försöksverksamheten.
Särskild språksatsning på fritidshem
Nästan en fjärdedel av de 15-åringar som genomförde PISA-undersökningen 2022 nådde inte upp till den nivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. Elever med utländsk bakgrund presterar på en genomsnittligt lägre nivå än elever med svensk bakgrund. Det finns stora möjligheter för fritidshemmet att bidra till att stärka elevers språkutveckling, läsintresse och läsförmåga.
Regeringen föreslår därför att 9 miljoner kronor avsätts 2025 för att genomföra insatser för att stärka fritidshemmets arbete med läsning och höja elevers kunskaper i det svenska språket, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.
Samtliga förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
X