Frågor och svar om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring
Publicerad
Arbetslöshetsförsäkringen reformeras, en arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster föreslås träda i kraft 1 oktober 2025.
Frågor och svar om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring
Dagens arbetslöshetsförsäkring är krånglig, innebär en tung administrativ börda för arbetsgivare och arbetslöshetskassor och medför inlåsningseffekter. Det kan också vara besvärligt för arbetslösa. Uppgifter om arbetad tid är osäkra och svåra att kontrollera i efterhand. Sedan 2019 finns det uppgifter om inkomst i arbetsgivardeklarationer på individnivå, dvs. uppgifter som månatligen lämnas av arbetsgivarna. Det innebär nya möjligheter att modernisera, förenkla och effektivisera arbetslöshetsförsäkringen, stärka arbetslinjen samt att motverka felaktiga utbetalningar.
Arbetslöshetsförsäkring är en omställningsförsäkring, men med det nya regelverket förstärks detta. Nedtrappningen av arbetslöshetsersättningen kommer att ske successivt och mer enhetligt jämfört med nu.
Det blir en tydlig inkomstbortfallsförsäkring för alla. De största fördelarna bedöms vara ett enklare regelverk som är lättare att administrera vilket bedöms leda till kortare väntetider, också när arbetslösheten blir högre. Förutsättningarna att motverka felaktiga utbetalningar förbättras. Arbetslinjen bedöms stärkas.
Den nya försäkringen kommer att omfatta fler. Den som har svagare förankring på arbetsmarknaden kommer i fler fall än i dag få arbetslöshetsersättning, men ersättningen kommer inte lämnas under lika lång tid som till den som har stark förankring på arbetsmarknaden.
Med omställningsförsäkring menas att ersättningen trappas ner under tiden en sökande är arbetslös för att ge den sökande ekonomiska incitament att ställa om till nytt arbete. Samtidigt ger arbetslöshetsförsäkringen ekonomisk trygghet för den som ställer om mellan arbeten.
Även nuvarande arbetslöshetsförsäkring är en omställningsförsäkring, men med det nya regelverket förstärks detta. Nedtrappningen av arbetslöshetsersättningen kommer att ske successivt och mer enhetligt jämfört med nu.
Den nya arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster. Inkomstuppgifter hämtas från de arbetsgivardeklarationer som redovisats till Skatteverket. Det kan förväntas förbättra möjligheten att motverka fusk i systemet, bl.a. genom att det förbättrar möjligheten att samköra uppgifter. När det gäller uppgifter som har lämnats i arbetsgivardeklarationerna finns det skäl för flera myndigheter och arbetslöshetskassor att kontrollera att uppgifterna är korrekta, att upptäcka felaktigheter och att avslöja medvetet fusk.
Uppgifter om arbetad tid som nuvarande arbetslöshetsförsäkring baseras på är mer osäkert samt svårare att kontrollera, vilket ger större möjligheter till fusk och brott.
Den som har svagare förankring på arbetsmarknaden kommer i fler fall än i dag få arbetslöshetsersättning. Det innebär att fler kommer att kunna kvalificera sig för arbetslöshetsersättning, men ersättningen kommer inte att lämnas under lika lång tid som till den som har jobbat länge och har en stark förankring på arbetsmarknaden.
De huvudsakliga skillnaderna blir ett enklare system, bättre förutsättningar till mer tillförlitlig kontroll för att motverka felaktiga utbetalningar och att arbetslöshetsförsäkringen förstärks som omställningsförsäkring genom en tydligare och enhetlig nedtrappning av arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet.
- Det blir en tydligare inkomstbortfallsförsäkring för alla.
- Dagens arbetslöshetsförsäkring är krånglig och innebär en tung administrativ börda för arbetsgivare och arbetslöshetskassor. Det kan vara besvärligt även för arbetslösa. Eftersom den nya arbetslöshetsförsäkringen baseras på inkomstuppgifter som hämtas från Skatteverket minskar den administrativa bördan för alla.
- Det blir minskad administration för arbetsgivare.
- Det blir ett enklare regelverk som är lättare att administrera. Handläggningstiderna förväntas kortas hos arbetslöshetskassorna.
- Förutsättningarna till mer tillförlitlig kontroll och till att motverka felaktiga utbetalningar förbättras i och med att inkomstuppgifter hämtas från de arbetsgivardeklarationer som lämnats till Skatteverket.
- Arbetslinjen förstärks.
- Arbetslöshetsförsäkringen moderniseras och blir en tydligare omställningsförsäkring.
Den nya försäkringen kommer att omfatta fler. Den som har svagare förankring på arbetsmarknaden kommer i fler fall än i dag få arbetslöshetsersättning, men ersättningen kommer inte lämnas under lika lång tid som till den som har stark förankring på arbetsmarknaden.
Den som regelbundet haft höga inkomster kommer att ha en högre ersättning än de som haft lägre inkomster. Detta då arbetslöshetsersättningen ska ersätta den sökandes inkomstbortfall. Ersättningstaket kommer att höjas.
Alla kommer att få en nedtrappning efter 100 dagar och efter 200 dagar till skillnad från idag då bara vissa får det. Nedtrappningen blir mer enhetlig.
Arbetslöshetsersättningen ska prövas och beräknas månadsvis i efterskott. Den kommer därmed att betalas ut med samma frekvens som den månadslön som de flesta arbetslösa har förlorat. Det gör även att arbetslöshetsförsäkringen bättre kommer att följa andra närliggande system. Detta kan motverka glapp i ersättningen för den som exempelvis övergår från arbetslöshetsförsäkringen till arbetsmarknadspolitiska program.
Alla som får arbetslöshetsersättning kommer få en ersättning beräknad utifrån den inkomst man haft innan arbetslösheten och även baserat på hur länge man varit medlem i arbetslöshetskassan samt hur länge man är arbetslös.
- Längre tid som försäkrad (medlem i/ansluten till arbetslöshetskassan) ger högre ersättningsnivå.
- Taket i arbetslöshetsersättningen kommer att höjas till 34 000 kr, dvs högre inkomster ger högre ersättning, upp till det angivna taket.
- Arbetslöshetsersättningen trappas ned med tiden i arbetslöshet. Längre tid som arbetslös ger lägre ersättning.
- Det är den sökandes tidigare arbetsmarknadsförankring som styr hur lång tid man får ersättning.
Längden på ersättningen kommer att bestämmas utifrån individens arbetsmarknadsförankring. Ersättningsperioden kommer vara längre ju starkare förankringen är på arbetsmarknaden.
Antalet månader med en inkomst motsvarande 11 000 kronor i månaden eller mer under en ramtid bestämmer ersättningsperiodens längd enligt följande:
11–12 månader: 300 ersättningsdagar
8–10 månader: 200 ersättningsdagar
4–7 månader: 100 ersättningsdagar
Den som uppfyller ett alternativt inkomstvillkor får som längst 66 ersättningsdagar.
Arbetslöshetsförsäkring är en omställningsförsäkring och med det nya regelverket förstärks detta. Arbetslöshetsersättningen ska precis som i dag trappas ner i takt med tiden i arbetslöshet, men nedtrappningen föreslås bli mer enhetlig. Efter 100 dagar ska ersättningen trappas ned med 10 procentenheter och efter 200 dagar ska ersättningen trappas ned med ytterligare 5 procentenheter.
Även i aktivitetsstödet ska omställningsprincipen stärkas. Reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen innebär också att vissa delar av aktivitetsstödet behöver anpassas och förändras för att det arbetsmarknadspolitiska regelverket och de arbetsmarknadspolitiska individersättningarna ska utgöra en helhet.
Genom dagens regelverk får den som har förbrukat sina dagar med arbetslöshetsersättning ett fortsatt efterskydd på samma nivå när han eller hon deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Det är inte rimligt och riskerar leda till inlåsningseffekter. Den högsta ersättningsbara inkomsten i aktivitetsstödet ska vara lägre än inom arbetslöshetsförsäkringen, 30 000 kronor i stället för 34 000 kronor. Aktivitetsstödet till den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin ska vidare trappas ned med 5 procentenheter var 100:e ersättningsdag till 365 kronor. Samtidigt ska den lägsta nivån i aktivitetsstödet höjas från 223 kronor per dag till 365 kronor per dag. Denna nivå har varit oförändrad i 20 år. Den lägsta nivån får tjäna som ett golv för den som får en nedtrappning av aktivitetsstödet.
Aktivitetsstödet till den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin ska trappas ned med 5 procentenheter var 100:e ersättningsdag till 365 kronor. Samtidigt ska den lägsta nivån i aktivitetsstödet höjas från 223 kronor per dag till 365 kronor per dag. Denna nivå har varit oförändrad i 20 år. Den lägsta nivån får tjäna som ett golv för den som får en nedtrappning av aktivitetsstödet.
Nej, till stora delar kommer det som gäller i dag även att gälla framöver. Arbetslöshetsförsäkringen ska fortfarande vara en omställningsförsäkring som ska bidra till ekonomisk trygghet för den som ställer om mellan arbeten. Det ska fortfarande vara ett villkor för ersättning att den sökande är arbetslös och står till arbetsmarknadens förfogande. Det är fortsatt arbete som ligger till grund för rätt till arbetslöshetsersättning.
Antal karensdagar blir oförändrade, 2 dagar.
Det finns inkomstförsäkringar som t.ex. lämnas som ekonomiskt stöd vid arbetslöshet genom kollektivavtal eller privata inkomstförsäkringar genom medlemskap i arbetstagarorganisationer. Regeringens förslag innebär inga förändringar när det gäller hur arbetslöshetsersättning samordnas med ersättningar från inkomstförsäkringen.
En proposition om en ny lag om arbetslöshetsförsäkring planeras att lämnas till riksdagen under 2024. Det nya regelverket och förändringarna av aktivitetsstödet planeras att införas 1 oktober 2025.
Regeringen kommer att återkomma med förordningsändringar för bland annat takbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.
Det är bara den som är ny ersättningssökande i arbetslöshetsförsäkringen som omfattas av den nya lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Regeringen har den 4 april 2024 beslutat om en proposition om en arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft från 1 oktober 2025.
Förslaget baseras främst på betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) som lämnades till den dåvarande regeringen i juni 2020. Länk till betänkandet.