Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Statusen på solo- och mikroföretag behöver höjas

Publicerad 13 oktober 2023

I Sverige finns nära en halv miljon mikroföretag som sysselsätter minst en person – 31 procent av dessa drivs av kvinnor. Vilka hinder finns för att inte fler kvinnor startar eget? Statssekreterare Sara Modig bjöd in en bred representation av solo- och mikroföretag för att lyfta konkreta åtgärder som kan förändra denna snedfördelning. Mötet ingår i en serie rundabordssamtal med syfte att lyssna in deltagarnas erfarenheter och samla in åtgärder som bäst främjar att kvinnors företagande ökar.

• 

  Statssekreterare Sara Modig bjöd in en bred representation av solo- och mikroföretag för att lyssna in deltagarnas erfarenheter och samla in åtgärder som bäst främjar att kvinnors företagande ökar.

  Foto | Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

• 

  Rundabordssamtal med solo- och mikroföretagare.

  Foto | Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Under 2023 genomför regeringen en stor kunskapsinventering. Det handlar om lärdomar från tidigare insatser för att främja kvinnors företagande och vilka effekter som uppnåtts. Inventeringen består även i en sammanställning av forskningsläget kring kvinnors företagande och en serie rundabordssamtal med entreprenörer, framför allt kvinnor, som pekat ut vad de anser behöver förbättras framöver.

– Att endast 31 procent av solo- och mikroföretagen drivs av kvinnor innebär att det finns hinder som vi behöver åtgärda. Viktiga steg framåt är regelförenklingar. Delar av detta arbete har regeringen påbörjat med i det omfattande förenklingspaket som lades fram i höstens budgetproposition, säger statssekreterare Sara Modig.

Tillväxtverket undersökning av solo- och mikroföretag visar att de största hindren för tillväxt, både för företag som drivs av kvinnor och företag som drivs av män är arbetskraft och kompetens, lagar och regler, samt egen tid för kärnverksamhet. De två förstnämnda ser män som större problem, medan den sistnämnda är ett större problem för kvinnor än för män. Generellt verkar intern kompetensutveckling vara viktigt och bli allt viktigare för mikroföretag. 

Stor administrativ börda tynger företagen

Under rundabordssamtalet lyfte flera av de inbjudna utmaningarna med att hantera den administrativa börda som läggs på de enskilda företagarna som exempelvis arbetsgivaravgifter, sjuklön och arbetsrättsliga regelverk, samt att kunna driva företaget vidare när man som soloföretagare vill skaffa familj. Mycket av problemet ligger i att det är svårt att vara del av offentliga upphandlingar. Många vid bordet var överens om att offentliga upphandlingar ofta utformades på ett sådant sätt som försvårade och missgynnade solo- och mikroföretagen. Dels är administrationsdelen omfattande och kriterierna är ofta anpassade till större bolag med större omsättning, fler policys på plats och med fler anställda. Tillväxtverkets undersökning visar att färre generellt har sökt lån och krediter bland dessa mindre företag. Företag som drivs av kvinnor har också i samtliga undersökta år sökt externt ägarkapital än företag som drivs av män. 

Stort behov av nätverk

Kvinnor är underrepresenterade när det gäller att starta aktiebolag, utan väljer i stället enskild firma – mycket på grund av brist på information om de fördelar som ett AB har som de skulle kunna få från ett nätverk eller från information från t.ex. Tillväxtverket. Flertalet av de inbjudna var överens om att män och kvinnor ofta har olika typer av nätverk. Även om kvinnor ofta ingår i olika nätverk är de av en annan typ än männens, de har ofta en mer privat karaktär. Nätverken behöver bli mer professionella, informativa och bredare. 

”Soloföretagare är hjärtat i svenskt näringsliv”

Många trivs med den frihet och flexibilitet som det innebär att vara solo- och småföretagare och att de inte är i behov av att växa, men upplever att regelverk, särskilt när det kommer till att söka stöd, är utformade för stora företag och på så viss missgynnar de små. Det kan även vara svårt att få skäligt betalt då det finns en allmän inställning om att ”du har kul på jobbet” när du arbetar inom hantverksyrken, som resejournalist eller som influencer bland annat. Pandemin drabbade många inom hantverksbranschen hårt där socialförsäkringssystemen och krisstödet inte kom in snabbt nog. Här lyfte flera att det är av stor vikt att stärka engagemanget och statusen för dessa branscher – branscher som får ”Sverige att snurra”.