Framsteg inom jämställdhet och jämlikhet under det svenska ordförandeskapet
Publicerad
Sverige har under halvåret som ordförandeskapsland i den Europeiska unionens råd lett förhandlingar och diskussioner inom jämställdhet, jämlikhet, hbtqi-frågor och grundläggande rättigheter. Två av de viktiga milstolpar som nåtts är EU:s anslutning till Istanbulkonventionen och fastställande av standarder för jämlikhetsorgan.
-
Foto: Europeiska unionen
-
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet
-
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet
-
Foto: Claudio Centonze
-
Foto: Viktor Pettersson/Regeringskansliet
-
Foto: Josefine Stenersen/Regeringskansliet
-
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet
-
Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet
Den 1 juni antog rådet två beslut som avsåg EU:s anslutning till Istanbulkonventionen. Konventionen innehåller åtgärder som bland annat syftar till att förebygga våld mot kvinnor i Europa, förbättra tillgången till skyddat boende för våldsutsatta kvinnor samt att på ett mer effektivt sätt lagföra förövare. Besluten är resultatet av sju års förhandlingar och ett stort steg framåt i kampen mot könsrelaterat våld.
– Istanbulkonventionen är den mest progressiva och omfattande konventionen i världen för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är en stor framgång för Sveriges ordförandeskap att vi ledde förhandlingarna i mål, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
Skydd mot diskriminering
Rådet antog under EPSCO-mötet i juni allmänna riktlinjer för de två föreslagna direktiven om standarder för jämlikhetsorgan, som ska säkerställa samma miniminivå av skydd mot diskriminering i alla EU-länder.
– Det är viktigt att medborgare i EU skyddas mot diskriminering. De allmänna riktlinjerna som vi enats om är en grund att stå på för att säkerställa att nationella jämlikhetshetsorgan har vad som krävs för att effektivt bekämpa orättvisa baserad på religion, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön eller ålder, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
Under ordförandeskapet har rådet även godkänt rådsslutsatser på jämställdhetsområdet. Rådsslutsatserna har framför allt fokuserat på integrering av ett jämställdhetsperspektiv i politik, program och budgetar och de innehåller uppmaningar till åtgärder i förhållande till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna.
För att driva jämställdhetsarbetet inom EU framåt arrangerade Sverige också flera konferenser och möten. I början av februari hölls konferensen ”Economic perspectives on gender-based violence – paving paths to prevention”, med syftet att belysa ekonomiskt våld och kopplingen mellan kvinnors ekonomiska egenmakt och förebyggandet av mäns våld mot kvinnor. Vid konferensen deltog jämställdhetsexperter, intresseorganisationer och representanter från EU:s medlemsstater samt arbetsmarknadens parter. Några veckor senare arrangerades ett högnivåmöte för ministrar och statssekreterare på jämställdhetsområdet. Under mötets första dag diskuterade deltagarna jämställdhetsintegrering i budgetprocessen. Under mötets andra dag presenterade Sverige ett antal innovativa och prisbelönade metoder för att förebygga mäns våld mot kvinnor.
Hbtqi prioriterat
Hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter har prioriterats. Efter förhandlingar i ministerrådet antog det svenska ordförandeskapet ordförandeskapsslutsatser om hbtqi-personers rätt till säkerhet i EU, vilka i slutändan stöddes av 25 av 27 medlemsstater. I april arrangerades en konferens med syftet att utvärdera de framsteg som gjorts halvvägs in i genomförandeperioden för jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer. Konferensen utgjorde också en arena för utbyte av erfarenheter och god praxis för att stärka och förbättra arbetet för ökad jämlikhet och icke-diskriminering av hbtqi-personer på ett mer effektivt sätt senast 2025.
Arbete mot rasism och antisemitism
EU:s arbete mot rasism och antisemitism har också varit på agendan. Ministerrådet har diskuterat vad som är nästa steg i kampen mot rasism och antisemitism, och har enats om ett nytt och långsiktigt arbetssätt för att kontinuerligt identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas. En konferens om hur medlemsstaterna kan gå från plan till handling i fråga om nationella planer mot rasism genomfördes i februari, och i januari samarrangerades ett seminarium om hågkomst av förintelsen med EU-kommissionen och det svenska ordförandeskapet för IHRA.
Sverige har under ordförandeskapet i ministerrådet också prioriterat arbetet för att främja grundläggande rättigheter. Det har burit frukt genom att rådet har godkänt rådsslutsatser om stadgan om de grundläggande rättigheterna och det medborgerliga utrymmet inom EU. Rådsslutsatserna fokuserar på den roll som civila samhället, rättighetsförsvarare, jämlikhetsorgan och nationella institutioner för mänskliga rättigheter spelar för att säkerställa respekten för demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatens principer. En konferens med fokus på starka strukturer för att skydda grundläggande rättigheter i tider av kris har också genomförts.
– Skyddet för mänskliga rättigheter ska vara starkt oavsett omvärldsläge. Pandemier, krig och klimatförändringar kan sätta strukturerna på prov, och då måste de vara motståndskraftiga, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
X