Myndigheter och organisationer på uppstartsträff för fritidskortet

Fritidskortet är en historiskt stor satsning på barns och ungdomars möjlighet till aktivitet och gemenskap. Nyligen gavs ett brett uppdrag till fem myndigheter om att förbereda framtagandet av fritidskortet. Den 18 april hölls det första uppstartsmötet inför det kommande arbetet.

På uppstartsmötet deltog representanter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens kulturråd, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten samt organisationerna Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
– Fritidskortet är en kraftfull och viktig reform som lägger grunden för en mer jämlik hälsa i framtiden, säger socialminister Jakob Forssmed.

Illustration: Regeringskansliet

Socialminister Jakob Forssmed aviserade satsningen på fritidskortet första gången när regeringens budget för 2023 presenterades. Det är en satsning som ska stärka barns och ungas tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

– Det handlar om att erbjuda alla barn och unga möjligheter till gemenskap och aktivitet. Barn från socioekonomiskt utsatta hushåll ska kunna få ett högre stöd. Vi behöver göra allt vi kan för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och främja gemenskap, säger socialminister Jakob Forssmed.

Uppstartsmöte med många aktörer

Eftersom fritidskortet ska erbjuda barn och unga ett brett utbud av fritidsaktiviteter har regeringen i ett första skede involverat flera myndigheter och organisationer. På uppstartsmötet deltog representanter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens kulturråd, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten samt organisationerna Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

Uppstartsmötet, som hölls på Regeringskansliet, inleddes av socialministern. Sedan fick varje myndighet och organisation presentera sig och sina viktigaste bidrag i arbetet med fritidskortet.

– Fritidskortet är en kraftfull och viktig reform som lägger grunden för en mer jämlik hälsa i framtiden. Vi behöver vara många i arbetet för att se till att fritidskortet kan införas på ett bra sätt, så att fler barn och unga får en meningsfull fritid, säger socialminister Jakob Forssmed.

Förberedande uppdrag till fem myndigheter

Den 5 april 2023 beslutade regeringen om ett uppdrag till fem myndigheter att göra de nödvändiga förberedelser som krävs inför att fritidskortet ska införas. E-hälsomyndigheten får huvudansvaret för att förbereda, införa och förvalta fritidskortet. Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Statens kulturråd har också en del i att säkerställa att rätt förutsättningar finns för att införa fritidskortet under 2024. Dialog kommer att ske med Svenskt friluftsliv och Riksidrottsförbundet och med Sveriges Kommuner och Regioner samt andra relevanta aktörer.

Vad är fritidskortet?

Fritidskortet ska ge barn och unga i åldrarna 8 – 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Det ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll att ta del av fritidsaktiviteter. Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som för andra barn och unga.

Under 2023 finns 50 miljoner kronor avsatta för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor avsättas för att införa reformen med fritidskort och från och med 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor avsättas för samma ändamål.

Fritidskortet väntas införas under 2024.