Tal av Ulf Kristersson

Statsministerns jultal

Publicerad 21 december 2024

Statsminister Ulf Kristerssons jultal från Harpsund, 21 december 2024.

Det talade ordet gäller.

Vi samlas till jul i allvarstider.

Det ryska invasionskriget mot Ukraina fortsätter och det är svårt att ta in vidden av allt lidande som Ryssland orsakar. Många ukrainska familjer firar snart jul med en tom stol vid middagsbordet. Utanför hörs flyglarm som varnar för nya bomber.

Men det ukrainska folket viker sig inte. Deras mod och beslutsamhet gör att Ukraina fortfarande är ett fritt och demokratiskt land. Och Sverige vi står kvar vid deras sida, så länge det krävs.

Samtidigt är det krig i Mellanöstern, också där med ett förfärligt lidande för civila och inte minst för många barn. Geopolitiska spänningar, terrorism, gränsöverskridande brottslighet och risk för handelskrig präglar den internationella samtiden.

I Sverige ser vi sedan många år en grov, organiserad brottslighet som saknar både moraliska och geografiska gränser. Svenska pensionärer luras av svenska gängkriminella från spanska solkusten. Danska gäng rekryterar svenska barn och ungdomar med statusprylar för att begå grova våldsbrott.

Det här är stora prövningar för ett litet land i norra Europa.

Men när världen omkring oss är osäker och känns hotfull är ingenting viktigare än att vi kan samlas här hemma. Att vi ser bortom det som skiljer oss åt, till allt det som förenar. Att vi gemensamt står upp för vårt lands frihet och säkerhet. I ord, men också i handling. Vi har alla ett personligt ansvar för Sverige. Vi kan ta det på lite olika vis.

***

Även i allvarstider finns det skäl att känna hopp. Det är till och med extra viktigt just då. För hopp är inte främst en känsla, det är en förpliktelse. Att lösa problem och att bygga något bättre. Vårt land har genom historien visat sig vara robust, med en pålitlig förmåga att klara de mest skiftande kriser – och sedan komma ut starkare på andra sidan.

Men det har aldrig kommit gratis. Det kräver uppoffringar och ansträngningar.

Den regering som jag leder jobbar hårt varje dag för att få ordning på Sverige. Och svenska folkets säkerhet och trygghet är vår absolut viktigaste uppgift. Vi tar det på allra största allvar.

Men vi gör det inte själva, utan tillsammans – både i Sverige och internationellt. Ansvaret för vår säkerhet och trygghet bärs varje dag av svenska soldater och sjömän. Av poliser och brandmän. Av alla som jobbar i vården och omsorgen. Alla ni som gör att andra snart kan fira jul bland nära och kära.

***

I början av det här året blev Sverige medlem i Nato, den fria världens försvarsallians. Vi gick med i bred enighet för att ännu bättre försvara det vi är och det vi tror på: vår frihet, vårt oberoende och vår demokrati.

Just nu pågår förberedelserna nere på P7 i Skåne för de soldater och officerare som ska försvara Sveriges och våra allierades frihet i Lettland, på andra sidan Östersjön. Vi är stolta över er som gör denna första svenska militära insats som Nato-medlem.

Vi gick in i Nato för att få skydd, för att ensam inte är stark. Speciellt inte i en orolig tid. Men vi gick också in för att ge skydd. En för alla, alla för en.

***

Det har varit ett intensivt år för riksdag och regering. Steg för steg har vi infört helt nya verktyg för att komma åt den grova kriminaliteten. Målet är entydigt. De kriminella gängen ska bort och Sverige ska bli ett tryggt land igen.

Våra poliser upprättar säkerhetszoner, så att den skötsamma majoriteten vågar sig ut på gator och torg. Och avlyssnar gängkriminella för att förhindra grova brott, redan innan de begås. Polisen tar nu bilar, klockor och pengar direkt från gängens medlemmar och deras anhöriga. Och på mindre än två månader har prylar och kontanter för mer än 20 miljoner kronor beslagtagits. Snart blir det också många fler kameror på stan, som både förebygger brott och gör dem som ändå begås enklare att klara upp.

Vi börjar också få ordning på invandringen, som länge var större än Sverige klarade av. Vi går nu mot det lägsta antalet asylsökande sedan 1997. De som får ett nej kommer att få lämna Sverige. Och de som fått ett ja ska bli en del av samhället, lära sig svenska, bli självförsörjande och respektera våra lagar och värderingar.

Vi uppvärderar det svenska medborgarskapet. Att få ett svenskt pass är inte att få en resehandling. Medborgarskap ska inte ges lättvindigt. Det är ett lojalitetsbevis på att man skriver under på vår demokrati och vår samhällsgemenskap. Att man är beredd att försvara vårt sätt att leva.

Integration handlar om att ställa krav, men också om att ge möjligheter. Därför inför vi obligatorisk språkförskola, så att de barn som inte automatiskt lär sig svenska språket hemma, ändå ska kunna svenska när de börjar skolan. Sverige ska bli ett land av klassresor, inte vara ett land av utanförskap.

***

Vi lever inte bara i allvarstider, utan också i dyrtider. Det börjar ljusna vid horisonten, men många vanliga familjer har det fortfarande tufft ekonomiskt.
Inflationen är äntligen besegrad. Det stärker den svenska välfärden och ger mer pengar till vård, skola och omsorg. Lägre inflation ger också lägre räntor och gör livet lite lättare för många svenskar.

När inflationen är besegrad kan vi använda styrkan i de svenska statsfinanserna. Den ekonomiska politiken inriktas nu på långsiktiga investeringar och på tillväxtreformer som bygger Sverige rikare för kommande generationer.

Vi rustar vägar och järnvägar så man kommer i tid till jobbet på morgonen och hinner lämna barnen till träningen på eftermiddagen.

Ingenjörslandet Sverige har en stolt historia av att leda den tekniska utvecklingen, inte bara följa den. Dit ska vi igen och nu gör vi historiska satsningar på forskning och utveckling.

Vi sänker också skatten för alla som jobbar – och för alla som har jobbat. En familj med en polis och en sjuksköterska får nästa år behålla 9 000 kronor mer efter skatt. Det handlar om att ge tillbaka till alla hårt arbetande svenskar som tar i och gör rätt för sig. Det ska alltid löna sig att jobba i Sverige.

***

Men Sverige ska också vara ett land där hårt arbetande mammor och pappor har tid att vara med sina barn. Och jag vet att många föräldrar har svårt att få tiden att räcka till.

Nu när födelsetalen sjunker även här i Sverige, så funderar i vart fall jag på vad det beror på. Födelsetalen är nu de allra lägsta sedan Sverige började mäta 1749.

Familjebildning är ju bland det mest privata som finns. Man kan vilja ha många barn – eller inga barn alls. Man kan ha lätt att få barn – eller tvärtom väldigt svårt. Vi är olika och det ska man ha stor respekt för. Samtidigt är det få saker som på sikt påverkar hela samhället lika mycket, som just demografi och födelsetal.

Om många familjer skulle vilja få fler barn än de faktiskt har, så måste vi fråga oss vad vi i Sverige kan göra bättre.

Är vi ett så tryggt och bra land för barn och barnfamiljer som vi vill vara? Är vi så jämställda som andra länder ibland tror? Kan vi göra mer för att fler ska få vardagen att gå ihop?

I år har vi t ex gjort det lite lättare för nyblivna föräldrar att vara lediga tillsammans. Men också gjort det lättare att överlåta ledigheten till släktingar. Vi kommer fortsätta på den vägen. Jag vill att fler – både kvinnor och män – ska uppleva att de kan kombinera arbetsliv med familjeliv.

För tid och kärlek är det finaste vi kan ge våra barn. Inte minst när de behöver oss vuxna som allra mest.

***

Det är allvarstider, men regeringens arbete ger resultat. Vi har kommit långt de här två åren, men väldigt mycket återstår att göra. Kursen är utstakad: vi ska få ordning på Sverige. Och nästa år kommer vi fortsätta – med samma kraft, samma hastighet och samma beslutsamhet.

Politiken – med riksdag och regering i spetsen – kan göra mycket. Men verkligen inte allt.

Mycket av det goda samhället kan inte röstas eller beslutas fram. Det måste växa fram genom människor som tar ansvar för sig själva, men också för andra. Vuxna som tar fullt ansvar för sina egna barn, men som också bryr sig om andras ungar. Grannar som hjälper varandra. Ensamma som får sällskap och gemenskap.

Som Friluftsfrämjandets initiativ för att motverka psykisk ohälsa. Jag följde själv med dem i Kullahalvöns naturreservat. Vi lagade kebab på stekhäll, bakade kanelbullar på stormkök och pratade om vad naturen gör med själen. En fantastiskt fin eftermiddag.

En av utbildarna sa att ”skogen räddade mitt liv. Om jag inte hade kommit med ut, så hade jag inte levt idag.”

Många förknippar nog julen med god mat och tid för familjen. Och jag vill unna så många som möjligt den glädjen. Återhämtning från det som har varit, uppladdning inför det som kommer.

Men för andra i vårt land är det tvärt om och julen blir en mörk och ensam tid. Glöm inte det och glöm inte dem. En liten insats kan vara rätt stor.

För ingen kan alltid finnas där för alla – men alla kan göra något för någon. Hälsa på och önska god jul. Och ställ frågan: ”hur är det?” För ensam är inte stark, inte heller i vardagen. Allra minst i allvarstider.

***

När omvärlden är otrygg så håller vi ihop här hemma. Vi har bara ett Sverige. Låt oss vårda det landet. Bygga på det som är bra, reparera det som har gått sönder. Låt oss ta ansvar, både för oss själva och för varandra. Vi lever alla våra egna liv, men vi gör det i just vårt land.

En del av er bor utomlands och saknar just nu Sverige. Andra har flyttat hit och blivit en del av vårt land.

Vi är olika, men Sverige är vårt gemensamma ansvar. I allvarstider samlar vi oss.

Med det vill jag önskar er en god jul och ett gott nytt år!