Tal av Peter Kullgren

Tal av landsbygdsminister Peter Kullgren på Skogens dag 2024

Publicerad 09 februari 2024

Stockholm, den 8 februari 2024. Det talade ordet gäller.

Tack!

Mina damer och herrar,

Vad roligt att vara här på Skogens Dag igen, och särskilt roligt att få medverka vid 10-årsjubileet av detta viktiga forum.

Skogsfrågorna är viktiga, stora frågor, där svaren sällan är enkla. Det är frågor som engagerar. Och det är frågor som kräver samtal och samarbete. Därför är forum som Skogens dag så viktiga. 

Jag vill därför passa på att tacka Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen i Västerbotten, SLU och Umeå universitet för det arbete ni lägger ner varje år på detta arrangemang. (Jag vet att det är mycket uppskattat.) 

Sveriges regering ser den svenska skogen som en strategisk resurs och en källa till nationell stolthet. Det är detta jag skulle vilja tala om här idag. 

Och jag tänkte börja med en tillbakablick – som man ofta gör på ett jubileum - men jag tänkte blicka lite längre tillbaka i tiden än bara tio år. Faktiskt hela vägen tillbaka till medeltiden. För redan då var skogen en strategisk resurs för Sverige. 

Det var skogen som möjliggjorde den omfattande järn- och kopparproduktionen i Bergslagen. Rikets viktigaste inkomstkälla. Brytningen av malm i Bergslagen - som är så uråldrig att vi inte vet när den började - krävde stora mängder ved och träkol som bara de svenska skogarna kunde ge. 

Denna förening av skog och malm gav Sverige ekonomiska förutsättningarna för att kunna hävda sin självständighet. 

Det var inte en slump att det var bergsmän som Engelbrekt som ledde en revolt mot Danmark – och inte heller att det var till Dalarna Gustav Vasa begav sig för att resa upprorsfanan. 

Skogsbrukets historia och Sveriges historia är sammanlänkat – och jag tror även vår framtid är sammanlänkad. 

För även idag är skogen avgörande för Sveriges välfärd och framtida välstånd. I skogen finns inte bara råvaran för virke, pappersmassa och bioenergi. 

I skogen finns idag potentialen att realisera framtidens klimatsmarta och hållbara uppfinningar. Textiler av skog, batterier av papper och biokemikalier producerade av biomassa är bara några av de intressanta innovationer som man idag forskar på. 

Sådana innovationer gör det intressant för företag att i en allt mer globaliserad värld välja att förlägga sina verksamheter, investeringar – sina framtidsindustrier - i Sverige. Men det kräver att vi brukar skogen – att vi säkrar tillgången till skoglig biomassa.

Vad skogsråvaran används till – det har genom historien förändrats. Men skogen förblir en strategisk resurs för Sverige.

*** 

Detta här är en av de ting som funnits i mina tankar medan vi arbetat fram direktiven till regeringens nya skogsutredning. Hur vi ifrån politiken bäst kan värna och förvalta skogen som en resurs för Sverige.

Låt mig därför ta tillfället i akt att presentera lite av den utredningen. 

Sedan 1993 års skogspolitiska reform har vår omvärld såväl som skogsbrukets förutsättningar förändrats. 

Något som inte minst påverkat oss är EU-medlemskapet. Men det har också skett en utveckling av lagstiftning, - både nationellt och på EU-nivå – och av rättsläget som fått allt större påverkan på skogsbruket. 

Det finns en bred enighet i riksdagen om att vi ska ha två jämställda mål för skogspolitiken – produktion och miljö. Men det är framför allt kring miljöhänsyn villkoren förändrats. 

Det finns därför ett behov av ytterligare samhällsekonomiska effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen. 

Detta i syftet att öka den skogliga tillväxten och tillgången till hållbart producerad inhemsk biomassa. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för att framöver upprätthålla balansen mellan de två jämställda skogspolitiska målen. 

Målet med utredningen vi nu tillsatt är i korthet att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet.

Utredningen kommer bli en stor utredning. Den ska utvärdera skogspolitiken utifrån de förändringar som skett sedan 1993 och den ska lägga särskild vikt vid att utveckla en skogspolitik för att möta policyutvecklingen i EU. 

Utredaren kommer ha bred befogenhet att föreslå samhällsekonomiskt effektiva åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk. 

Men utredning ska också förbereda och författa utkast till lagtext för ett antal konkreta reformförslag. Det rör bland annat

• att överväga alternativ till avverkningsanmälan och anmälan för samråd så som till exempel ett system baserat på egenkontroll
• att säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol
• att tydliggöra kunskapskravet när det gäller skogsbruk och vid behov föreslå åtgärder för att kunskapskravet och bevisbörderegeln i miljöbalken inte ska leda till oproportionerliga kostnader för markägaren
• analysera möjligheterna till och föreslå regelförenklingar vad gäller avverkningsanmälan och samrådsplikt för skogsbruksåtgärder genom att höja undantaget från anmälningsplikten för små avverkningar från dagens 0,5 hektar upp till och med fem hektar på mindre brukningsenheter som ägs av enskilda
• analysera och föreslå att en avverkningsanmälan inte längre ska anses som en anmälan för samråd
• att se över Skogsstyrelsens roll i mark- och miljödomstol när ideella föreningar överklagar
• analysera mätbarheten och uppföljningsbarheten för de miljökvalitetsmål som är relevanta för skogssektorn, och utifrån analysen föreslå uppdaterade preciseringar och indikatorer
• samt ge förslag på hur man - när preciseringar och indikatorer formuleras - i högre grad kan väga in andra samhällsekonomiska mål och andra hållbarhetsmål som skogsbruket bidrar till.

För ett sådant här uppdrag krävs det en person med bred förankring både i vetenskaplig teori och i vardaglig praktik. Både erfarenhet av myndighetsarbete och näringsliv. Därför är jag mycket glad över att professor emeritus Göran Örlander har tackat ja till att vara särskild utredare. 

***

Skogen är en källa till nationell stolthet - och något som varit avgörande för vårt lands välstånd och ledande roll inom innovation och forskning.  

Sverige är ett land som producerar. I skogen, i gruvorna, på åkrar och i fabrikerna. Vi producerar. Vi har inte oljan som Norge. Vi hålls inte uppe av en enorm finanssektor som England. Vi producerar – så har det varit - och så ska det vara.

Det ger jobb man kan gå till med stolthet. 
Jobb som bidrar till ett bättre samhälle. 
Jobb man kan försörja sin familj på.

Mycket kan hända i vår omvärld. Mycket kommer hända i vår omvärld. Historien tar aldrig slut. Men så länge vi har skogen. Så länge vi brukar skogen – har vi en hörnsten varpå vi kan bygga ett starkare Sverige. 

Därför har, är och kommer skogen alltid vara en strategiska resurs vårt land.

Tack!