Om budgetprocessen

Innan budgetåret börjar

Det mer konkreta arbetet med att ta fram regeringens budgetförslag inleds mer än ett år innan budgetpropositionen ska beslutas och budgetåret startar. Arbetet leds och samordnas av Finansdepartementet.

Finansdepartementet tar fram och sammanställer olika prognoser och analyser

I början av året lämnar de statliga myndigheterna in sina budgetunderlag där de beräknar hur stora utgifterna väntas bli de kommande tre åren. Därefter sammanställer alla departement sina myndigheters underlag och gör konsekvensberäkningar som lämnas in till Finansdepartementet. En samlad bild av hur stora statens utgifter och inkomster väntas bli de kommande åren växer fram. Normalt gör Finansdepartementet varje år fyra till fem prognoser över statens och den offentliga sektorns utgifter och inkomster.

Statens utgifter och inkomster påverkas också av hur världsekonomin och Sveriges ekonomi utvecklas. Finansdepartementet gör därför en så kallad makroprognos för hur världsekonomin och den svenska ekonomin utvecklas, bland annat när det gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, export, konsumtion och investeringar. Prognosen används som underlag för att göra konsekvensberäkningar för de verksamhetsområden som påverkas positivt eller negativt av det makroekonomiska läget. Om prognosen visar att arbetslösheten minskar räknas till exempel kostnaderna för A-kassa och bostadsbidrag om, eftersom de då blir lägre. Samtidigt räknas inkomsterna om eftersom skatteintäkterna ökar när arbetslösheten minskar. På samma sätt används prognoserna för beräkningar av hur stora löneökningarna och inflationen väntas bli.

Finanspolitiken utformas

Andra underlag som tas fram inom Regeringskansliet för att ha som hjälp i utformningen av finanspolitiken är till exempel olika uppföljningar av effekter av regeringens politik samt framåtblickande analyser av politiska idéer och förslag. Prognoserna och analyserna utgör en del av regeringens underlag för utformningen av finanspolitiken. Det finns också ramar och regler för hur finanspolitiken kan och får utformas samt hur budgetprocessen ska gå till. Dessa ramar och regler kallas för det finanspolitiska ramverket.

Frågor som regeringen kan behöva ta ställning till är till exempel:

• Behöver ekonomin stimuleras (vid lågkonjunktur) eller stramas åt (vid högkonjunktur)? (stabiliseringspolitik)
• Finns det några strukturella problem som behöver åtgärdas för att ekonomin ska fungera bättre, exempelvis för att öka antalet arbetade timmar? (strukturpolitik)
• Finns det särskilda åtgärder som regeringen vill genomföra för att omfördela resurser mellan olika grupper i samhället? (fördelningspolitik)
• Finns det ett utrymme för reformer i statens budget i förhållande till överskottsmålet och utgiftstaket eller måste regeringen föreslå besparingar? (budgetpolitik)

Resultatet av prognoserna, de tillbakablickande uppföljningarna och framåtblickande analyserna och förslagen används sedan som grund när regeringen drar upp riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De här riktlinjerna redovisas i den ekonomiska vårpropositionens inledande del i det så kallade riktlinjekapitlet.

Den ekonomiska vårpropositionen lämnas till riksdagen

I mitten av april ska regeringen lämna en ekonomisk vårproposition till riksdagen. Den ekonomiska vårpropositionen innehåller bland annat regeringens förslag till övergripande inriktning för finanspolitiken, dvs. vad regeringen vill göra de kommande åren med utgångspunkt från de ekonomisk-politiska målen och givet det ekonomiska läget och budgetläget. I vårpropositionen redovisar också regeringen sin syn på de utmaningar som politiken står inför. I propositionen redovisas även en prognos för hur utgifter och inkomster utvecklas samt en uppföljning av de budgetpolitiska målen. Normalt ingår också regeringens bedömning av hur stort utgiftstaket för statens och ålderspensionssystemets utgifter ska vara om tre år. De två kommande årens utgiftstak är redan fastställda av riksdagen i samband med tidigare budgetpropositioner.

Den ekonomiska vårpropositionens innehåll utgör därmed ett avstamp och en plattform för arbetet med höstens budgetproposition.

Utformning av resultatredovisningar

Under våren arbetar Regeringskansliet med att analysera vilka resultat som uppnåtts i förhållande till de mål riksdagen har beslutat om inom de 27 utgiftsområden som statens budget är indelad i. Med resultat menas här ett samhällstillstånd, nationellt eller internationellt, som politiken syftar till att påverka. Exempelvis klimat och miljö, hälso- och sjukvård eller utbildning. Arbetet baseras bland annat på myndigheternas årsredovisningar, statistik och rapporter av olika slag. Regeringen är skyldig att redovisa resultat i budgetpropositionen i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat för utgiftsområdena.

Ramberedning inom Regeringskansliet

Efter att den ekonomiska vårpropositionen lämnats till riksdagen inleds arbetet med den så kallade ramberedningen i Regeringskansliet. Alla departement lämnar då förslag på hur utgifterna ska fördelas inom de utgiftsramar som beräknats i vårpropositionen. Förslagen kan innebära omprioriteringar inom utgiftsramarna genom att öka utgifterna för en verksamhet och minska dem för en annan. De kan också innebära att utgifterna ökar totalt sett, vilket innebär en högre utgiftsram. Satsningar i form av nya eller utvidgade åtgärder på ett område kallas för reformer. En analys av effekterna för jämställdhet, sysselsättning samt klimat och miljö ska göras för föreslagna prioriteringar och reformer. De olika förslagen granskas och analyseras av Finansdepartementets budgetavdelning och därefter lämnar de sin bedömning av förslagen till finansministern.

Regeringsöverläggningar

Regeringen överlägger om budgetförslaget ett antal gånger under våren. Om regeringen är i minoritet sker normalt överläggningar även med andra partier. I augusti brukar ett längre möte med regeringsöverläggningar hållas på Harpsund. När överläggningarna är klara arbetas det slutliga budgetförslaget fram. Förutom förslag om nya reformer innehåller det slutliga budgetförslaget alla utgifter och beräknade inkomster för statens budget det kommande året samt beräkning för de därpå följande två åren.

Budgetpropositionen lämnas till riksdagen

Regeringen ska överlämna sin budgetproposition till riksdagen senast den 20 september varje år. Under ett valår är dock reglerna lite annorlunda och då får budgeten lämnas senare, dock senast den 15 november. I budgetpropositionen föreslår regeringen en finansplan samt beräknar statens inkomster och föreslår hur statens utgifter ska fördelas mellan olika verksamheter nästkommande år. Även lagförslag som har en koppling till budgetförslaget kan ingå i budgetpropositionen, t.ex. förslag om ändrade skatter eller ändringar i olika bidragssystem. Budgetpropositionen ska också innehålla förslag till preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra och tredje tillkommande budgetåret.

Regeringens förslag till statens budget ska vara fullständigt och regeringen får under hösten inte lämna några fler propositioner som kan öka eller minska utgifterna eller inkomsterna för det kommande budgetåret, om det inte finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl för det.

Regleringsbrev

När riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen är klar beslutar regeringen om regleringsbrev till samtliga myndigheter. Regleringsbreven anger vilka anslag och hur stor del av ett anslag myndigheten får använda och villkoren för användningen. I regleringsbreven kan regeringen besluta om uppdrag till myndigheterna och begära specifik resultatinformation. Regleringsbreven utgör en årlig ekonomisk styrning av myndigheterna som kompletterar den mer långsiktiga styrningen i myndighetens instruktion. Samtliga regleringsbrev finns tillgängliga via myndigheten Ekonomistyrningsverkets webbplats:

www.esv.se

Under det pågående budgetåret

Uppföljningar varje månad

Under det löpande budgetåret gör Ekonomistyrningsverket månadsuppföljningar av hur statens inkomster och utgifter utvecklas. Uppföljningarna publiceras på www.esv.se. Regeringen redovisar också en uppföljning av den beslutade budgeten vid två tillfällen: i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen.

Ändringar i den beslutade budgeten

När budgeten fastställts och budgetåret inletts kan oförutsedda behov uppkomma. Om regeringen anser att statens budget behöver ändras till följd av detta, till exempel genom att ge mer pengar till en viss verksamhet, kan regeringen lämna ett förslag om det till riksdagen i form av en så kallad ändringsbudget. Dessa läggs normalt fram två gånger per år, i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen lämnas en proposition med förslag till vårändringsbudget och i anslutning till budgetpropositionen lämnas en proposition med förslag till höständringsbudget. Om regeringen anser att det finns särskilda skäl, exempelvis vid en ekonomisk kris, kan en proposition med förslag till extra ändringsbudget lämnas vid andra tillfällen.

I väldigt sällsynta fall, till exempel vid en kris med mycket långtgående ekonomiska effekter, kan regeringen föreslå en ändring av den fastställda nivån på utgiftstaket i en ändringsbudget. Ändringen ska riksdagen sedan fatta beslut om.

Ändringar till följd av initiativ i riksdagen

I vissa fall kan ändringar i statens budget följa av initiativ tagna i riksdagen. Ett utskottsinitiativ är ett förslag som ett av riksdagens utskott för fram på eget initiativ. Precis som en proposition eller motion behandlas ett utskottsinitiativ i ett betänkande från utskottet som därefter debatteras och beslutas i kammaren.

Efter budgetåret är avslutat

Myndigheternas årsredovisningar

Myndigheterna ska senast den 22 februari lämna sina årsredovisningar för det gångna året till regeringen. En årsredovisning innehåller information om både ekonomi och verksamhet. Den omfattar en redogörelse för hur myndigheten använt tilldelade medel samt hur myndigheten lyckats nå de mål och genomföra de uppgifter som regeringen angett för dess verksamhet.

Riksrevisionen lämnar sin revisionsberättelse

I slutet av mars lämnar Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen, revisionsberättelser och eventuella rapporter till regeringen om de årsredovisningar som myndigheterna lämnat. Riksrevisionen har till uppgift att granska verksamheten vid de myndigheter som lyder under regeringen. Verket utför årlig revision och effektivitetsrevision. I den årliga revisionen ingår att granska om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och rättvisande. I effektivitetsrevisionen ingår att granska om statlig verksamhet utförs på ett effektivt sätt.

Statens årsredovisning lämnas till riksdagen

I mitten av april lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen som innehåller en årsredovisning för staten med en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten huvudsakligen baserat på uppgifter i myndigheternas årsredovisningar. Där framgår det bland annat hur stora statens inkomster och utgifter verkligen blev under det föregående budgetåret. Årsredovisningen innehåller även resultat- och balansräkningar för staten samt en uppföljning av de budgetpolitiska målen, statsskulden och statliga garantier och krediter. Årsredovisningen granskas av Riksrevisionen.